- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
242

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 23. 9 juni 1934 - Robert Engström: Avfärgning av glas med sällsynta jordarter - Vargöverkets invigning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

242 TEKNISK TIDSKRIFT 9 JUNI 1934

dessutom innehåller torium, cer, lantan, Praseodym, fosforsyra, m. m. Monazit är mekaniskt förorenat av flera mineral, såsom zirkon, ilmenit, rutil etc. Framställningen av fullkomligt rena cer- och neodymsalter är en mycket omständig procedur. Kaiser Wilhelm-Institut har därför fastställt de för avfärgning fördelaktigaste blandningarna av cer och neodym. Dessa blandningar utvinnas vid sönderdelning av monazitsand.[1] Dessa s. k. "cerpreparat", som alltså förena verkan hos cer och neodym, innehålla dess-

illustration placeholder
Fig. 1. Glas avfärgat på vanligt sätt (t. h.) och med cer (t. v.).


utom blott oskadliga produkter, t. e. lantan, som icke färgar glas, och praseodym, som färgar glaset svagt gult. Skulle man helt överföra järnet i den gula formen, så skulle neodymet nästan vara i stånd att ensamt övertäcka färgresten. Den ytterligare färgningen med selen hos sådana glas lyckas därför ej fullständigt, enär färgen är starkt beroende av avkylningen, tillsättningen av avfallsglas etc. Därför nöjer man sig i praktiken med en nästan fullständig oxidation, vid vilken selenfärgen bildas felfritt och utan störningar.

För avfärgning av tungt blyglas förekomma i handeln även s. k. "didympreparat" (didym = 4 neodym + l praseodym). Dessa avfärgningsmedel innehålla således ej något cer. De kunna även användas för framställning av en vinröd färg i natronglas samt av andra röda nyanser.

Hittills har hos glastekniker gällt regeln: ju dyrare ett glas är, desto lättare att erhålla en god avfärgning. Kaliblyglas ansågs bättre än kalikalkglas, och detta åter bättre än natronglas. Voro glasen avfärgade med kobolt, nickel eller mangan, var skillnaden mellan de tre typerna avsevärd. Vid avfärgning med cerneodym och selen är skillnaden numera mycket liten mellan kali- och natronglas.

De första försöken att i teknisk skala avfärga med cer utfördes på ett högvärdigt kalikalkglas. Därvid jämfördes på kemisk väg medels cer, arsenik och mangan avfärgat glas. Det visade sig, att man med cer erhöll det färglösaste glaset. Den fysikaliska avfärgningen utfördes på den tiden med nickel och selen, under det att fysikalisk avfärgning med neodym och selen först senare uppfanns. De av dessa försökssmältor tillverkade glasstavarna skuros för jämförelses skull till sådan längd, att deras klarhet motsvarade en 20 cm lång glasstång av tidigare glassort. Resultatet framgår av nedanstående tabell. Tabellen hänför sig till 100 kg glas, halten Fe2O3 är överallt 0,008 %.

Nr Klarning Kemisk avfärgning Fysikalisk avfärgning Stavlängd

1 salpeter salpeter + As2O3 1,44 g NiO
+ 750 g As2O3 0,86 g selen 20 cm
2 salpeter salpeter + As2O3 1,15 g NiO
+ 200 g As2O3 0,69 g selen 24 cm
3 glaubersalt 50 g CeO2 0,72 g NiO
0,43 g selen 27 cm
4 salpeter 50 g CeO2 12 g Nd2O3
0,3 g selen 38 cm
5 obekant obekant obekant 19 cm

Av uppställningen framgår att färglösheten hos kalikalkglaset genom användning av det nya avfärgningsmedlet nästan fördubblats. Glaset nr 5 är ett för jämförelses skull medtaget slipglas av obekant tillverkning.

Då järnets benägenhet att övergå i den blåa ferro-formen är väsentligt större i natronglas än i kaliglas, är den möjliga förbättringen medels cer och neodym i motsvarande grad högre i natronglas. Fig. 1 visar skillnaden bättre än alla siffror.

Bilden visar de mattslipade snittytorna hos två 30 cm långa glasstavar. Båda stavarna äro av natronkalkglas, båda ha klarats med salpeter och båda innehålla 0,02 % Fe2O3. Det klarare glaset är avfärgat med 200 g cerdioxid, 40 g neodymoxid och 1 g selen på 100 kg glas, under det att det andra innehåller 1 g nickeloxid, 50 g brunsten, 500 g arseniktrioxid, något kobolt och antimon samt 3 g selen. Det måste emellertid erkännas, att avfärgningen av jämförelseglaset ej är alldeles idealisk.

Om man skall uppnå ett verkligt gott resultat med cer, måste man taga hänsyn till några speciella saker. Ett ljusbeständigt glas erhåller man blott, om man undviker arsenik. Klarningen måste företagas med salpeter eller sulfat, vilket emellertid fordrar en något ändrad smältprocess än vid klarning med arsenik. Vidare måste man ge akt på att om mangan och cer samtidigt förekomma i glaset, är det fördelaktigt att inställa den fysikaliska avfärgningen på en svagt röd- eller brunaktig färgton. Denna färgton försvinner på några dagar av sig själv. Detta beror på en ljusreaktion, som man till och med kan använda för att på sätt och vis fysikaliskt medels ljus avfärga glassorter, som avfärgats med cer utan neodym och selen och som i början visa en svag gulaktig färgton.

Genom gemensam användning av cer och neodym har man således uppnått att även få billigare glassorter väl avfärgade och ljusbeständiga.

VARGÖVERKETS INVIGNING.

Med Vargöns kraftverk är den sista länken i kedjan av kraftstationer vid Göta älv bragt till fullbordan, kunde generaldirektör MALM konstatera med berättigad stolthet, då han den 30 maj hälsade 380 inbjudna gäster med konungen, tre statsråd och tre landshövdingar i spetsen välkomna till invigningshögtidligheten vid Vargöns kraftstation.

Att Vargöanläggningen, som kommer att kontrollera avtappningen ur och möjliggöra hushållning med


[1] Degea A. G. (Auergesellschaft) har upptagit denna verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free