Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 16 juni 1934 - Konjunkturutvecklingen, av Axel F. Enström - Carl Olof Lundholm †, av N—ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
HAFT. 24 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 JUNI
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934
INNEHÅLL: Konjunkturutvecklingen. - Carl Olof Lundholm + - Nordiskt ingenjörsmöte i Danmark. - Nya typer av silumin. - Ändringar i lagarna ang. patent, mönster och varumärken. - Notiser. - Sammanträden.
KONJUNKTURUTVECKLINGEN.
På sista tiden ha i pressen synts ett flertal meddelanden angående väsentliga skador på veteskörden både i Förenta staterna, Kanada och Indien. Även vissa europeiska länder anses hotade. Jag kan inte underlåta att ännu en gång fästa uppmärksamheten på vilken oerhörd betydelse en sådan omständighet har för konjunkturutvecklingen i dess helhet. Man ser redan huru häftigt spekulationen reagerat.
Huru skörden till slut kommer att utfalla, vet man visserligen ingenting om förrän den är färdig. Förutberäkningarna äro i regel starkt tendentiöst färgade i spekulationsintresse. Men det ser nog i alla fall ut som om något allvarligt inträffat såsom följd av den långvariga torkan. Och det har sannolikheten för sig, att detta år skulle medföra en minskad skörd. Redan i fjol var veteskörden i U. S. A. endast 2/3 av vad den varit förut under ett par år och skulle i och för sig icke ha medgivit någon nämnvärd export. (Härtill räckte emellertid de oerhörda lagren.) I år talade sannolikheten för att resultatet skulle bli sämre i analogi med åren 1924-25, 1916-17 och flera föregående tillfällen.
Om nu ryktena besannas, så betyder det enligt min uppfattning inledning till en - också väntad - högkonjunkturfas i den korta konjunkturcykeln. Det låter paradoxalt, men är dock rätt naturligt. En missväxt kommer priserna att stiga häftigt, närmast på spannmål, vidare på andra jordbruksprodukter. Då skulle man ju tycka att jordbrukets köpkraft skulle ytterligare minska och således industriens trångmål ökas. Så tycks dock icke vara fallet. Ty inför stigande pris får jordbrukaren kredit, en kredit, som förvägras honom då han ligger inne med fyllda lager av osäljbar vara såsom under ett par nu gångna år. I själva verket gör missväxten, att de pengar komma ut i omlopp, som Roosevelt och många andra med honom förgäves sökt att sätta cirkulationsfart på med s. k. monetära medel. Nu kommer inflationen, som ingenting annat kunnat skapa, och nu kommer den att utvecklas utan att kunna kontrolleras. Roosevelt kommer att berömma sig av att ha lyckats med sitt program och många andra statsmän kunna glädja sig åt en framgång, som ytterst dock är att tillskriva vår Herre!
Blir det sedan, som troligt är, under nästa år en hygglig skörd, sålunda vid en tidpunkt, då priserna ha hunnit upp på en hög nivå under det att lagren blivit tömda, så betyder det momentant ett jubelår för jordbruket och därmed för hela hushållningen med dess kreditgivningsmekanism, en verklig solid s. k. högkonjunktur. Men redan året därpå, om då mänskligheten åter välsignas med en god skörd, kommer bakslaget med produktionsöverskott, starka prisfall, krediträdsla och begynnande depression.
Då den korta konjunkturcykeln vänder, kommer nedgången att sammanfalla med en ännu icke fullbordad sanering av det överskott på kapital och skulder som den långa uppåtgående konjunkturvågen upp till slutet av tjugutalet ackumulerat och som måste bortopereras, innan ett nytt uppsving av högre storhetsordning kan komma ifråga.
Detta om rytmen i växlingarna. Utslagets storlek torde icke hinna bli så synnerligen stort, dvs. högkonjunkturtoppen icke så särdeles starkt markerad, för så vitt icke de fruktansvärda spänningar av politisk natur, som det, gudi klagat, icke finnes brist på i världen, komma att värka ut i - säkerligen icke från något håll önskade eller eftersträvade - krigiska förvecklingar, ja då blir det "strålande tider". Då tycka många märkvärdigt nog att det är riktigt goda tider. Sådan är människan.
Axel F. Enström.
CARL OLOF LUNDHOLM +.
Inom sprängämnesteknikens utvecklingshistoria kan man utan överdrift beteckna den period, som började med de nitroglycerinhaltiga sprängämnenas införande, som den "Nobelska aeran". Visserligen hava sedan dess många nya sprängämnestyper och nya användningsområden tillkommit, men nitroglycerinet och de nitroglycerinhaltiga sprängämnena voro de första som byggde på initieringsprincipens tillämpning, därmed visande vägen för alla de moderna sprängämnena.
Under de första decennierna av den "Nobelska aeran" arbetade ett relativt stort antal svenska ingenjörer direkt eller indirekt i Alfred Nobels tjänst och bidrogo därunder på ett mycket verksamt sätt till denna industris utveckling. Bland dessa må nämnas namnen Alarik Liedbeck, Carl Åmark, K. J. Sundström och C. O. Lundholm.
I egenskap av chef för Nobels Explosives Co. Ltd:s fabriker i Ardeer (Skottland) ända till år 1909 och därefter som konsulterande ingenjör i samma firma till år 1914 var Lundholm den av det gamla gardet som längst tjänade denna industri.
Carl Olof Lundholm föddes i Stockholm den 2 augusti 1850. Efter avgångsexamen 1871 från teknologiska institutets kemiska avdelning ägnade sig Lundholm först åt laboratorieverksamhet i det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
