- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
252

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 24. 16 juni 1934 - Nordiskt ingenjörsmöte i Danmark - Erik Hallström: Nya typer av silumin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

252 TEKNISK TIDSKRIFT 16 JUNI 1934

tör Paul Wretlind, som gav några korta inblickar i väg- och brosakkunniges arbetsresultat, dels av vägingenjören kapten E. Augustinsson. För det danska vägväsendet redogjorde amtvejsinspektør A. Kjærgaard, för det norska överingenjör K. Nikolaisen och för det finska överingenjör H. Backman.

Sista egentliga mötesdagen var ägnad åt "Nye Brobygningsarbeider i de nordiske Lande". Professor A. Englund redogjorde för nya Limfjordsbron och en serie andra stora broar, som konstruerats och byggts i Danmark på senare år, varefter banechef H. Flensborg lämnade en kort orientering över det märkliga arbete, som utförts vid byggande av den stora bron över Lilla Bält och dess geniala, helt nya grundläggningsmetod. Detta imponerande byggnadsverk studerades senare på dagen på platsen och film visades över en av de stora kassunernas sjösättning.

De stora, nya Stockholms-broarna demonstrerades av civilingenjör Tryggve Hökerberg, vilken även gav en allmän överblick över brotyper, som under senare år kommit till användning i Sverige.

Brobyggnadsarbeten i Finland skildrades av överingenjör H. Backman och baneingenjör Arvi Blässar, och överingenjör K. Nikolaisen talade om norska nyheter på området, speciellt den nya hängbron vid Oslofjorden.

Mötesdeltagarna voro under hela vistelsen vid Hindsgavl danska föreningens Norden gäster och blevo såsom sådana på det hjärtligaste omhändertagna. Angenäma utflykter gjordes i den natursköna nejden, gynnade av det nästan hela tiden vackra, om än något svala vädret, och aftnarna ägnades åt en sällskaplig samvaro med musikalisk och annan underhållning, vartill ett flertal mötesdeltagare verksamt bidrogo. Den fosterländska stämningen höjdes av unison sång. Talen voro naturligtvis många och "begeistrade".

På söndagen bröt man upp från Hindsgavl och en stor grupp av mötesdeltagarna fortsatte med järnväg till Aarhus och vidare till Aalborg. I nämnda båda städer gjordes lärorika besök vid en rad stora industriella anläggningar: A/S Aarhus Oliefabrik, A/S Fricks Dieselmotor- og Lokomotivfabrik, A/S De Danske Spritfabrikker och Aalborgs Portland Cementfabrik. Oljebolaget gav middag i Aarhus och Cementfabrikkerna hade värdskapet vid avskedsmiddagen i Aalborg, där man även fick tillfälle bese den nya gatubron över Limfjorden.

Efter en synnerligen väl utnyttjad vecka lämnade de flesta icke danska färddeltagarna Jyllands fagra stränder via Fredrikshavn, med båt till Göteborg.

Fmn.

NYA TYPER AV SILUMIN.

I en tysk facktidskrift har professor G. Sachs behandlat de senaste årens utveckling av aluminiumlegeringen Silumin. Denna legering, vilken som bekant tillverkas av renaste råmaterial, elektrolytiskt framställd aluminium och silicium, har haft att utstå en svår konkurrens dels från andra aluminiumlegeringar, framställda av skrot, dels från högvärdigt tackjärnsgjutgods och svetsad stålplåt. I förhållande till magnesiumlegeringen elektron har silumin en högre specifik vikt, vilken ibland kan vara ett hinder för användbarheten.

Under senare år har emellertid ett omfattande arbete nedlagts på förbättrandet av siluminens egenskaper, speciellt i avseende på gjutbarhet och hållfasthet, vilket torde framgå av de i det följande meddelade uppgifterna och bilderna.

För sin vidsträckta användning och utbredning har silumin i främsta rummet att tacka sin utmärkta gjutbarhet, som tillåter gjutning av de mest komplicerade föremål med de tunnaste väggar och garanterar hög likformighet beträffande hållfasthetsegenskaperna. Vid gjutning i sandformar (sandgjutgods), vilken metod är den mest använda vid silumingjutning, måste, som bekant, för uppnående av goda hållfasthetsegenskaper materialet förädlas genom natrium eller ett natrium avgivande salt.

För framställning av större serier är kokillgjutningen den givna metoden. Även härvid äger silumin en utslagsgivande fördel framför andra legeringar, beroende på att siluminen ej har något märkbart stelningsintervall, utan i egenskap av eutektisk legering kristalliserar den vid konstant temperatur. Till följd härav genomgår legeringen under stelnandet ej det vid de flesta legeringar uppträdande, mekaniskt ytterst känsliga grötstadiet, i vilket, i synnerhet genom den vid avkylningen inträdande krympningen, sprickor uppstå och formfyllningsförmågan är ringa. Man kan därför med fördel av silumin framställa stora gjutstycken enligt kokillmetoden. Kokillgjutgodsets snabba avkylning för med sig en förfining i strukturen och, som tabellen visar, höjda hållfasthetsegenskaper. Av denna orsak har också vid gjut-

Silumins egenskaper. Provstavar av 12 mm Ø

Legering och sammansättning Gjutmetod Sträckgräns a S 0,2 kg/mm2 Hållfasthet a B kg/mm2 Töjning d 10 % Hårdhet H 10/500/30 kg/mm 2 Utmattningshållfasthet n w kg/mm2 (bas 20 mill)

Silumin 13% Si Sandgods 8,5-9 17-20 4-8 55-60 4,5
Kokillgods 12-13 23-25 3-5 70-75 8

Kopparsilumin 12% Si + + 0,8 % Cu, 0,3 % Mn
Sandgods 9-10 17-20 2-4 60-65 5,5
Kokillgods 13-14 23-25 2-3 75-85 9

Silumin-beta (gjuttillstånd) 12 % Si 0,3% Mg, 0,45 %Mn
Sandgods 9-10,5 17-20 2-5 55-65 6,5
Kokillgods 13-15 23-25 2-3 75-85 10

Silumin-gamma[1] härdad (150°, 20 tim.)
Sandgods 11-15 19-22 4-1 65-75 6,5
Kokillgods 15-22 25-28 3-1 80-95 10

Silumin-gamma[2] seghärdad (510° 3 tim., 150° 20 tim.)
Sandgods 18-25 25-29 4-0,5 80-100 8,5
Kokillgods 20-28 26-32 1,5-0,5 85-110 11


[1] Sammansättning som silumin-beta.
[2] Sammansättning som silumin-beta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free