- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
255

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 24. 16 juni 1934 - I. Bergenstråhle: Ändringar i lagarna ang. patent, mönster och varumärken - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

16 JUNI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 255

Vidare har i den nya lagen införts förbud mot inregistrering av vissa varumärken, som utan vederbörligt tillstånd innehålla "statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem, statlig kontroll- eller garantibeteckning för varor av samma eller liknande slag som de, vilka rätten till varumärket skulle komma att omfatta, annan beteckning, vilken såsom hänsyftande på svenska staten giver märket en officiell karaktär, svenskt kommunalt vapen eller ock beteckning, som lätt kan förväxlas med de nu omförmälda".

2. Hittills har en varumärkesregistrering förfallit, om icke registreringen förnyats inom tio år från registreringsdagen resp. sista förnyelsedagen.

Enligt den nya lagen kan dock förnyelsen ske inom en tilläggsfrist av tre månader, varvid dock de officiella avgifterna utgå med ett från 60 till 80 kronor höjt belopp.

3. Även i fråga om varumärken blir prioritetsfristen ökad från 4 till 6 månader.

4. Varumärkeslagen har kompletterats med en särskild lag om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. I. Bergenstråhle.

NOTISER

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
De byråchefsförordnanden som äro en följd av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 1 juli ikraftträdande nya organisation ha nu ägt rum. K. m:t har sålunda utnämnt och förordnat förste byråingenjören Axel Valsinger, arbetschefen Sven Stenberg och föredraganden i regeringsrätten E. G. Braune att vara byråchefer samt broinspektören, byråingenjören i järnvägsstyrelsen Rudolf Kolm att vara byråchef och broinspektör i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Förste byråingenjören E. J. R. Almqvist har förordnats att från och med den 1 juli 1934 tills vidare till och med den 30 juni 1935 bestrida ett byråchefsämbete i styrelsen ävensom att tills vidare vara överdirektörens och chefens ställföreträdare.

Väg- och vattenbyggnadskåren. K. m:t har utnämnt och förordnat överstelöjtnanten i väg- och vattenbyggnadskåren Nils Bolinder att vara överste i kåren och samtidigt på ansökning beviljat honom avsked från överstebeställningen från och med utgången av juni månad. Till överste och chef för kåren från och med den 1 juli har utnämnts och förordnats överstelöjtnant Ernst Lindh.

Patent- och registreringsverket. K. m:t har utnämnt och förordnat byrådirektören i patent- och registreringsverket A. S. Burman att vara byråchef i verket.

Grängesbergsbolaget under år 1933. Om driften vid Grängesbergsbolagets anläggningar under fjolåret meddelas i styrelseberättelsen bl. a. följande:

Den i Grängesberg totalt uppfordrade bergmängden utgjorde ca 660 000 ton, varur erhölls ca 450 000 ton malm. Härav exporterades över Oxelösund 327 000 ton och avsändes till inhemska förbrukare 68 000 ton, medan återstoden lades på upplag vid gruvorna. Den 1 augusti igångsattes planeringsarbetena på den nya för trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar och Bergslagernas järnvägar gemensamma bangården. Genom dessa som beredskapsarbeten bedrivna arbeten, till vilkas utförande bolaget av staten erhållit ett räntefritt lån å 350 000 kr., kunde 144 gruvarbetare beredas sysselsättning ovan jord. Antalet arbetare och förmän uppgick vid årets slut till ca 1 100 man, men arbetstiden hade under hela året varit inskränkt.

I Kiirunavaara utgjorde den brutna bergmassan under räkenskapsåret 1/10 1932-30/9 1933 totalt 2,96 mill. ton, varav 1,15 mill. ton malm. Från upplag hava utlastats ca 18 000 ton malm. 85,5 % av hela brytningen upplastades med grävmaskiner. Avsändningen till Narvik utgjorde 1,18 mill. ton. Bland förberedande arbeten omnämnes ortdrivning om ca 500 m för dagbrytningen och hängväggsbrytningen, varjämte 115 m stoll färdigstrossats. För underjordsbrytningen ha drivits 191 m utfraktsort samt l 500 magasins- och stigort. Utfraktsstollen för ny tunnel i liggväggen har fortdrivits med 125 m. I Kunigundaschaktet har inbyggnad å 230 m avvägning med hiss påbörjats. Vid slutet av oktober voro l 272 förmän och arbetare anställda. Antalet arbetsdagar pr arbetare utgjorde 128.

I Luossavaara utgjorde brytningen 175 000 ton berg, därav 147 000 ton malm. Till Narvik avsändes 149 000 ton. Under året ha för malmbrytningen drivits 190 m stoll och 400 m ort. Antalet arbetare och förmän utgjorde vid årets slut 146. Driftförhållandena voro desamma som i Kiirunavaara.

I Malmberget brötos 511 000 ton berg, varav erhöllos 389 000 ton exportmalm, 53 000 ton varpmalm och resten gråberg. I nya anrikningsverket hava från gruvor, sovringsverk och upplag mottagits 123 000 ton varpmalm, varav framställts 63 000 ton slig. Totala exportmalmskvantlteten har sålunda uppgått till 452 000 ton. Sovringsverken hava behandlat 481 000 ton gods, som lämnat 389 000 ton exportmalm. Till Luleå avsändes 450 000 ton exportmalm. Under året drevos 237 m stoll och huvudutfraktsort, varjämte Josefinaschaktet avsänkts 22 m från 200 m avvägning. Antalet arbetare och förmän var vid årets slut 769.

I Narvik ha för bolagets räkning utlastats 1,6 mill. ton, därav 1,47 mill. ton Kirunamalm, 0,13 mill. ton Luossavaaramalm och 12 000 ton Tuolluvaaramalm. Utlastningen i Luleå uppgick till 547 000 ton, därav 147 000 ton Kirunamalm, 384 000 ton Gellivaremalm, 15 000 ton Frejamalm och 255 ton Tuolluvaaramalm.

Luossavaara-Kiirunavaara a,-b:s rörelse har även under sistförflutna räkenskapsår i hög grad lidit av depressionen. Malmskeppningen steg visserligen från 1,6 till 2,1 mill. ton, men utgjorde dock ej mer än ca 28 % av skeppningen under räkenskapsåret 1929/1930. Samtidigt har det erhållna genomsnittspriset pr ton malm blivit ej oväsentligt reducerat. Under året har uppstått en lagerminskning av ca 400 000 ton.

En vetenskapligt konstruerad spade. I VDI-Zeitschrift (21 april) redogör dr G. Lehmann vid Kaiser-Wilhelm-Institut für Arbeitsphysiologie för de försök han jämte tvenne medarbetare utfört för att konstruera en vetenskapligt riktig spade. Han utgick därvid från det förhållandet, att det vid grävningen uppträder två olika motstånd, dels skärningsmotståndet vid den skärande eggen, dels friktionen mellan spadens blad och jorden. I ett idealfall, som nära nog föreligger vid grävning i rå lera, är skärningsmotståndet nästan konstant, medan friktionsmotståndet växer med instickets djup. De tre forskarna ha därför konstruerat en spade så beskaffad, att friktionsmotståndet reduceras så långt som möjligt, vilket kunnat ske genom att spaden i eggen har en vulst, som i sektion ser ut ungefär som en pilspets. Vid grävningen uppstår därför ett spelrum om ca 1 mm å ömse sidor om spadbladet, varigenom friktionsmotståndet minskas mycket mer än skärningsmotståndet tillväxer till följd av den ökade sektionen i eggen. Vid grävning i lera skall man ha uppnått 25 % större arbetsprestation med denna "friskärande" spade än med spadar av normal modell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free