- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
261

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 25. 23 juni 1934 - Martin Ljungberg: Östergötlands vattenkrafttillgångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23 JUNI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 261

möjligheter och i andra hand de sällsynt goda möjligheter till korttidsreglering, som Motala ström på denna sträcka erbjuder.

I strömmens lopp från Roxen till havet är all vattenkraft tagen i anspråk för industriell drift. Det är de stora företagen Fiskeby bolag och Holmens bruks- och fabriksaktiebolag, som där disponera huvudparten av vattenkraften. Dessutom utnyttjas ett mindre fall i Norrköping av Norrköpings bomullsväven a.-b. (Tuppen) och Drags a.-b. I stort sett kan man säga att dessa anläggningar nyttiggöra så stor del av hela vattentillgången, som angives av det här ifrågavarande relativtalet. Detsamma gäller i stort sett också Svartån, som par preferens är vattendraget för de kommunala vattenkraftverken. Där ha Mjölby samt Norrköping och Linköping sina anläggningar.

Vad den absoluta vattentillgången beträffar har redan omnämnts att medelvattenmängden vid Motala ströms utlopp i Bråviken uppgår till 100 m3/s, möjligen en eller annan decimal däröver. Av denna vattenmängd kommer 42 à 43 m3/s från Vättern, 23 från Svartån, därav 14 från Sommen, 16 från Stångån, 10 från Finspångsån och 11 à 12 från övriga mindre biflöden. Summan av dessa vattenmängder blir något större än medelvattenmängden vid strömmens utlopp. Skillnaden beror på avdunstning från de sjöar, strömmen passerar nedanför Vättern.

Det material, som här framlagts, möjliggör en uppskattning av vattenkrafttillgångarna i Östergötland.

I vidstående tabell har för de olika vattendragen, som här omnämnts, angivits dessas fallsträckor samt motsvarande fallhöjd och medelvattenmängd ävensom förenämnda reduktionsfaktor för förvandling av medelvattenmängden till "nyttig" vattenmängd. Vad särskilt Svartån beträffar se vi hur reduktionsfaktorn sjunker med avståndet från Sommen, beroende på inverkan av det sjölösa området nedanför Sommen. Vid beräkning av energitillgången har förutsatts att utbytet av naturkraften blir 70 %, så att vid 1,0 m fallhöjd av varje nyttig kubikmeter i sekunden kan alstras 60 000 kWh om året. Motala ström kan alltså ge 279,3 mill. kWh/år, Svartån 85,3, Stångån 35,7 och Finspångsån 11,2. Slutsumman, som vid nuvarande förhållanden visar energivolymen under normala år under förutsättning att samtliga fall vore utbyggda, är 435 mill. kWh/år. Vid vattenfallsstyrelsens anläggningar är såsom angivits utbytet i förhållande till naturkraften säkerligen bättre än vad den tillämpade reduktionsfaktorn ger vid handen. En ökning med 15 mill. kWh/år för dessa anläggningars del är därför säkerligen befogad. Man kommer då till i runt tal 450 mill. kWh/år. Ytterligare förbättring kan ske genom sjöregleringar. Dessa kunna emellertid sannolikt icke giva större tillskott än 10 à 20 mill. kWh, ett belopp, som är relativt obetydligt i detta sammanhang. Vad effekten beträffar, synes man på grund av de goda möjligheterna framför allt till korttidsreglering kunna räkna med en sammanlagd summa för hela landskapet av 110 000 à 115 000 kW, vilket motsvarar en årlig produktion av omkring 4 000 kWh per installerad kilowatt.

I befintligt skick hava Östergötlands vattenkraftverk en effektkapacitet av omkring 63 000 kW. Detta motsvarar icke mer än ca 56 % av kapaci-

Fallhöjd
Medelvattenmängd
Reduktionsfaktor för medelvattenmängden
Energivolym medeltal per år
m. m3/s 1 000 kWh
A. Motala ström.
Vättern-Boren....... 15,2 42,5 0,876 33 900
Boren-Norrbysjön.... 7,3 43,0 0,870 16 400
Norrbysjön-Roxen .. 32,7 43,8 0,870 74 800
Roxen-Glan ........ 11,8 84,7 0,849 50 900
Glan-Havet ......... 21,5 100,4 0,849 103 300
(20,2)
Summa 279 300
B. Svartån.
Boxholmsfallen....... 39,5 14,0 0,841 27 900
Mjölbyfallen......... 8,8 16,8 0,805 7 100
Spångsholmsfallet.... 2,0 17,1 0,803 1 600
Knutsbro-öjebrofallen 20,8 17,2 0,802 17 200
Vågforsen............ 5,0 18,9 0,788 4 500
Linkelösafallet...... 2,1 19,5 0,787 1 900
Odensfors-Svartåfors-
fallen............... 24,0 22,8 0,766 25 100
Summa 85 300
C. Stångån.
Hovetorpsfallet...... 24,8 14,7 0,770 16 800
Stureforsfallet........ 3,0 15,0 0,770 2 100
Slatteforsfallet....... 4,4 15,4 0,770 3 100
Hjulsbro-Hackefors-
fallen.............. 6,8 15,4 0,770 4 800
Tanneforsfallet....... 10,2 15,6 0,770 7 400
Nykvarnsfallet....... 2,0 16,0 0,770 1 500
Summa 35 700
D. Finspångsån.
Rämningefallet........ 8,0 10,0 0,770 3 700
Finspångsfallet....... 16,3 10,0 0,770 7 500
Summa 11 200
Sammanställning.
Motala ström........................... 279 300
Svartån................................ 85 300
Stångån................................ 35 700
Finspångsån............................ 11 200
Övriga ej specificerade vattenfall
(uppskatt)............................. 23 500
Summa 435 000

teten vid full utbyggnad av Östergötlands alla vattenfall. Något högre eller ca 60 % blir motsvarande siffra för energien, dvs. ca 270 mill. kWh kunna under normalår alstras vid befintliga vattenkraftverk.

Sin rätta belysning erhålla dessa siffror först genom att ställas i relation till de nuvarande effekt- och energibehoven. Det är naturligtvis rätt vanskligt att bestämma dessa, men efter uppgifter, som stått till buds, kunna de uppskattas till 65 000 kW resp. 280 mill kWh. Man finner således att det nuvarande behovet endast obetydligt överstiger vad som under normala år kan produceras med vattenkraft inom länet. Sedan pågående utbyggnader vid Malforsfallet och vid Hackefors i Stångån fullbordats, blir dock förhållandet säkerligen det omvända. Krafttillgången stiger nämligen då till i runt tal 350 mill. kWh och 85 000 kW. Det bör emellertid framhållas, att den nu genomförda järnvägselektrifieringen icke medtagits vid beräkningen av kraftbehovet. Energibehovet härför utgör om-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free