- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
271

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 26. 30 juni 1934 - Ivar Erikson: Bestämning av rörisoleringars tjocklek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

30 JUNI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 271

illustration placeholder
Fig. 3. Ekonomisk isoleringstjocklek m. m.


ökning av isoleringstjockleken. För 13,75 mm isoleringstjocklek avsattes således skillnaden i värmeförluster pr meter rör och timme mellan 12,5 och 15 mm tjocklek - för 16,25 mm skillnaden i värmeförluster mellan 15 och 17,5 mm etc. Inom samma koordinatsystem upptecknas ett diagram, visande ökningen av kostnaderna för ränta, amortering och underhåll vid 2,5 mm fortlöpande ökning av isoleringstjockleken. Härvid omräknas denna kostnadsökning på grund av gällande värmepris (öre pr 1 000 kCal.) till samma enhet som använts vid upptecknandet av skillnaden i värmeförluster (således kCal. pr meter rör och timme). Detta senare diagram visar således årliga kostnadsökningen pr meter rör för ränta, amortering och underhåll dividerad med produkten av värmepris i öre pr kCal. och driftstimmar pr år.

Skärningspunkten mellan de således upptecknade kurvorna angiver den isoleringstjocklek, som utgör optimum för ekonomisk isolering, dvs. den isoleringstjocklek, där kostnaden för den antagna ökningen av isoleringstjockleken jämnt uppväges av besparing av värme.

Ett antal sådana hjälpdiagram, fig. l och 2 för olika rördimensioner hava upplagts, varje diagram innehållande kurvor för värmebesparingen vid 75, 100, 200, 300 och 400° C, samt kurva för kostnadsökningen. Varje diagram ger således 5 skärningspunkter, utvisande för rördimensionen ifråga den ekonomiska isoleringstjockleken vid de fem olika rörtemperaturerna. Dessa tjocklekar äro sammanförda i fig. 3, varvid interpolering gjorts för 150, 250 och 350°C, så att ekonomisk isoleringstjocklek kan med praktiskt nöjaktig noggrannhet erhållas för hela skalan av förekommande rörtemperatur och rördimensioner.

Vid konstruerande av detta diagram har som utgångspunkt antagits 10 års avskrivningstid vid 5 % räntefot, samt att produkten av värmepris i öre pr 1 000 kCal. och driftstimmar pr år är 1 800.

Som förut nämnts, erhålles nämligen värdena för "kostnadskurvan" genom division av verkliga kostnaden för ränta, amortering och underhåll med produkten av värmepris i öre pr kCal. och driftstimmar pr år, och gäller således kurvan för alla de kombinationer av värmepris i öre pr l 000 kCal. och antal driftstimmar, där produkten härav utgör 1 800. Denna produkt kallas driftsfaktor och är bestämmande för kostnaden pr driftstimme, omräknad i värmeenheter under förutsättning av viss lika avskrivningstid.

Om således driftsfaktorn är en annan än 1 800, exempelvis 3 600, blir givetvis kostnaden för ränta, amortering och underhåll, omräknad i kCal. pr timme och meter rör, endast hälften emot, vad den är vid driftsfaktor 1 800 - vid 900 dubbelt så hög osv. De förut beskrivna diagrammen hava kompletterats med kurvor för kostnaden vid olika driftsfaktorer, och har förhållandet mellan de erhållna isoleringstjocklekarna vid dessa nya värden å driftsfaktorer och de först erhållna (enligt fig. 3) uträknats. Den erhållna kvoten motsvarar således det korrektionstal, med vilket enligt fig. 3 erhållen tjocklek skall multipliceras för erhållande av ekonomisk isoleringstjocklek vid förhandenvarande driftsfaktor. Fig. 1 och 2 visa två sådana hjälpdiagram, varå de erhållna kvoterna inskrivits vid resp. skärningspunkter. Man finner, att kvoternas storlek under förutsättning av samma driftsfaktor visar praktiskt sett konstant värde, oberoende av rörtemperatur och rördimension. Först vid så låg driftsfaktor som 600, eller så hög som 5400, vilka knappast kunna anses förekomma, får kvotens avvikelser från medelvärdet anses hava en om än ringa praktisk betydelse.

Genom att sammanföra de på beskrivet sätt erhållna korrektionstalen som funktion av driftsfaktorns storlek i ett diagram erhålles ett diagram fig. 4, varur korrektionstal för bestämmande av isoleringstjockleken vid annan driftsfaktor än 1 800 kan direkt erhållas.

Då amorteringstiden på analogt sätt inverkar på isoleringskostnaden, kan med utgångspunkt från korrektionstalen vid olika driftsfaktor diagram uppläggas på korrektionstal för olika amorteringstid. Man

illustration placeholder
Fig. 4. Korrektionstal för bestämmande av isoleringstjocklek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free