- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
272

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 26. 30 juni 1934 - Ivar Erikson: Bestämning av rörisoleringars tjocklek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

272 TEKNISK TIDSKRIFT 30 JUNI 1934

skulle vidare kunna uppgöra korrektionstabell för olika räntefot, vilket dock icke är av så stor betydelse som möjligheten av korrektion för de ovan nämnda förhållandena.

Till förtydligande av användningen av fig. 3 och 4 anföres följande exempel:

Sök ekonomiska isoleringstjockleken för ångrör med 140 mm yttre diameter; ångtemperatur 200°C. Röret tillföres värme under 7 000 timmar pr år och är värmepriset 0,5 öre pr 1 000 kCal. Önskad avskrivningstid 8 år.

Från fig. 3 erhålles för 140 mm rör vid 200°C 41 mm isoleringstjocklek. Från fig. 4 erhålles för driftsfaktor 3 500 (7 000 X 0,5) och 8 års avskrivningstid korrektionstalet 1,23. Den ekonomiska tjockleken är alltså 41 X 1,23 = 50,4 mm. Man väljer här 50 mm tjocklek.

En med hjälp av föreliggande fig. 3 och 4 beräknad isoleringstjocklek motsvarar således optimum för ekonomisk isolering under antagna förutsättningar med avseende på driftstid, värmepris och avskrivningstid. Vid härledning av dessa figurer har däremot ingen hänsyn tagits till sådana fordringar som maximalt temperaturfall i ledningen, isoleringens yttertemperatur eller dylikt. Härvid torde dock bemärkas, att utom i rena undantagsfall den ur ekonomisk synpunkt fördelaktigaste isoleringstjockleken uppfyller övriga krav på lämplig isolering även vid isoleringstjocklekar, valda under förutsättning av rätt mycket lägre driftsfaktor och kortare avskrivningstid än fig. 3 förutsätter. Om tveksamhet föreligger angående temperaturfallet, får givetvis kontrollräkning i detta avseende på grund av vald isoleringstjocklek göras. Denna kontroll blir dock förhållandevis enkel att genomföra, då de ekonomiska synpunkterna redan äro tillgodosedda vid den antagna tjockleken, som således endast behöver prövas ur angiven teknisk synpunkt.

Som torde framgå av ovanstående, giver metoden med optimikurvor samma resultat som den i inledningen i korthet beskrivna och går således ut på att beräkna den tjocklek, som medför minimum av årskostnader i form av värmeförluster samt ränta, amortering och underhåll.

I sammanhang härmed torde böra påpekas, att kostnaden för rätt vald isolering enligt föreliggande fig. 3 och 4 vanligen betalar sig genom besparade värmeförluster gentemot oisolerat rör på omkring 1,5 år. Beroende på driftsförhållandena kan isoleringen ofta betala sig på väsentligt kortare tid.

I samband med 10 års avskrivningstid förefaller detta i första ögonblicket orimligt men sammanhänger med att, som förut framhållits, en tunn isolering betalar sig mycket hastigt, varemot räntabiliteten försvagas, allteftersom man ökar tjockleken. (Räntabilitetsberäkningen gäller endast det yttersta isoleringsskiktet.)

Den stora skillnaden mellan den tunna isoleringens och ytskiktets räntabilitet bevisar, i huru hög grad en isolering är nödvändig för undvikande av mycket betydande kostnader för värmeförluster. Beträffande ytskiktets räntabilitet bör man dock icke, på grund av att den övriga delen av isoleringen lämnar så anmärkningsvärt god valuta, bortse från de ekonomiska principer, som gälla för varje annan komplettering av resp. anläggningar, utan företaga den ökning av isoleringstjockleken, som den för anläggningen betr. avskrivningstid etc. godtagna ekonomiska planläggningen motiverar.

Längre tillbaka i tiden då isoleringsmaterial med organisk sammansättning voro förhärskande, förelåg dock skäl för, att dimensionera isoleringen med tanke på betydligt kortare avskrivningstid, då en mer eller mindre långsamt fortskridande oxidation orsakade en fortskridande försämring av isoleringens effektivitet intill den punkt, då materialet måste utbytas mot nytt. Likaså kan användande av material, som på grund av känslighet för mekanisk åverkan eller skakningar och vibrationer, kemisk inverkan eller dylikt fordrar svårberäkneliga underhållskostnader, motivera en försiktig räntabilitetsberäkning.

Med nuvarande tillgång till i alla avseenden pålitliga och hållbara isoleringsmaterial med oorganisk sammansättning kan man bortse från detta och kalkylera med normal avskrivningstid.

Jag har därför gått så långt, att jag medtagit korrektion för upp till 20 års avskrivningstid, som givetvis endast i samband med byggnader på mycket lång sikt, exempelvis huvudledningar i centralkulvertar för byggnadskomplex eller dylikt, kan komma att tillämpas.

I vissa fall för smärre ledningar inom exempelvis ett fabrikskomplex, vilka beräknas kunna bli föremål för omläggning inom loppet av beräknad avskrivningstid, bör givetvis hänsyn tagas till de kostnader, som härav kunna beräknas följa. Man bör dock taga i betraktande, att ett modernt isoleringsmaterial bör vara så beskaffat, att detsamma kan användas på nytt och ofta till och med lämnas orört, om ledningen utan ändring endast skall omläggas.

Ovanstående, som avsetts att utgöra ett litet bidrag till raden av praktiska hjälpredor för konstruktörer och driftsingenjörer, hoppas jag också skall läsas med förståelse av isoleringens betydelse för en god värmeekonomi.

De värmetekniska beräkningar, som ligga till grund för härledning av föreliggande fig. 3 och 4, äro utförda med ledning av "Mitteilungen aus dem Forschungsheim fur Wärmeschutz (E. V.), München, Heft 2: Der Wärmeverlust isolierter Rohrleitungen von Dipl. Ing. J. S. Cammerer".

Vid beräkning av material- och montagekostnader har utgåtts från det vanligast förekommande utförandet av glasullsisoleringar, dvs. glasull, papp och väv, varvid montagekostnaderna beräknats enligt genomsnittslöner för isoleringsarbeten och materialkostnaderna enligt nu gällande marknadspriser.

Ivar Erikson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free