- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
275

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 26. 30 juni 1934 - Notiser - Tekniska föreningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

30 JUNI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 275

I samband med kongressen anordnas den 3-19 september en internationell vägbyggnadsutställning i München, som kommer att omfatta följande föremål: Bearbetade och obearbetade byggnadsmateriel, deras beredning, för vägbyggnad och vägunderhåll använda maskiner, byggnadsmetoder, ekonomiska undersökningar, statistik osv.

Lediga stipendier. Styrelsen för Chalmers tekniska institut har tillkännagivit, att dels ett Adelskölds resestipendium å ca 1 300 kr., dels ett eller flera stipendier om sammanlagt ca 1 400 kr. från H. Lindfors’ stipendiefond kunna sökas senast den 24 augusti. Närmare upplysningar kunna erhållas efter hänvändelse till Chalmers tekniska instituts kansli.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation
höll sitt ordinarie vårsammanträde i Gävle den 26 maj. Avdelningen hade mottagit inbjudan att deltaga i Tekniska föreningens i Gefle sammanträde i Sandviken fredagen den 25 maj och samma förenings medlemmar voro även inbjudna att deltaga i avd. I:s sammanträde den 26 maj, varför gemensamt program hade uppgjorts.

Avdelningens sammanträde började med besök vid Korsnäsverken. Sorteringsverket för sågade produkter var imponerande. Direktör Wilh. Ekman påpekade även, att det ur teknisk synpunkt var en relativt enkel uppgift att såga virket men ett betydligt svårare problem att rationellt lösa sorteringsfrågan. Denna var här löst på ett sätt, som väckte ingenjörens beundran.

Efter fabriksbesöket vidtog lunch å Grand Hotel Engeltofta, där även sammanträdet hölls. Till lunchen och sammanträdet hade inbjudits landshövding Sven Lübeck, Handelskammarens i Gävle ordförande direktören Wilh. Ekman, Tekniska föreningens i Gefle ordförande direktören Justus Hjort, disponent Fr. Göranson, direktörerna L. Yngström och Erik Pehrsson m. fl. Vid den gemensamma lunchen framförde ordf. avdelningens tack till Tekniska föreningen i Gefle och tackade landshövding Lübeck för det stora intresse, han alltid haft för avdelningens verksamhet. I sitt svarstal framförde landshövding Lübeck några synpunkter, som här i korthet refereras.

En fråga, som i dessa dagar varit under diskussion, är den mest ekonomiska storleksordningen på industriföretag. För en industriledare måste det vara svårt att finna svaret. Konkurrensen driver honom att följa med i utvecklingen, och om han icke vill riskera att bli uppslukad eller tillintetgjord, frestas han att gå vidare och fullfölja rationaliseringen genom att låta företaget växa vertikalt och horisontalt dvs. att låta organisationstanken obönhörligt gå fram. En gräns måste emellertid finnas, och det gäller för företagsledningen att beakta såväl sin egen som sitt företags begränsning. Går man över denna gräns, riskerar man i vår tid ett statligt ingripande, vilket icke kan vara till fördel för den industriella utvecklingen. Denna fråga bör lämpligen av avdelningen upptagas till behandling. Emellertid har avdelningen ansvar även på flera andra områden. Ett spörsmål av mycket stor betydelse är transportfrågan. Just nu pågår en utredning om konkurrensen mellan bilar, järnvägar och sjöfart, en utredning, som avdelningen bör uppmärksamma. Likaledes borde avdelningen intressera sig för frågan, huru man skall kunna komma fram till ett gott samförstånd mellan de anställda och ledningen.

Sammanträdet inleddes med att till nya medlemmar i avdelningen kallades 23 ledamöter av Svenska teknologföreningen, varför medlemsantalet nu uppgår till 676 stycken.

Professor G. TÖRNQVIST höll därefter föredrag över ämnet "Industrien och marknaden". Studiet av avsättningsvägarna och avsättningsmöjligheterna har en stor betydelse för industriens utveckling framhöll föredragshållaren. Man kan i stort sett skilja på två olika slag av distributiva funktioner, en statisk och en dynamisk. I den sistnämnda inrymmes då det försäljningsskapande arbetet. Det är av vikt, att detta tillgodoses jämsides med det statiska distributionsarbetet. Professor Törnqvist gav en åskådlig framställning av olika faser inom försäljningsarbetet och slutade sitt intressanta föredrag med att framhålla, att vår tid har större krav på försäljningsskapande arbete, då behoven växa och behovstillväxten är starkt differentierad.

Efter föredraget framförde ordf. avdelningens tack till föredragshållaren och påpekade därvid, att då försäljningsproblemet behandlas vid våra läroanstalter, ämnet ofta lägges upp så att man får det intrycket, att försäljningskonst är detsamma som att locka människor att köpa så mycket som möjligt, även om de icke ha råd. Då man talar om att en av den moderna försäljningsteknikens nya uppgifter är att skapa nya marknader genom att skapa nya behov, så bör man samtidigt begrunda, att ett med konstlade medel skapat behov kan leda till en nedsatt köpkraft ifråga om varor, som äro av större gagn. Försäljningsarbetet bör för att vara till verklig nytta inriktas lika mycket på köparens bästa som på den tillfälliga fördelen att göra en affär.

Överingenjör TARRAS SÄLLFORS höll därefter föredrag över ämnet "Bör kapitalränta medräknas i självkostnadsberäkningarna?" Föredraget, som utgjorde en utveckling av de synpunkter, som talade för räntans medräknande, kommer att senare återgivas i tidskriften.

Efter föredraget följde diskussion. För landshövding LÜBECK framstod det som ett axiom, att ränta på kapital uppbringat för ett visst ändamål skall medräknas i självkostnadskalkylen. Orsaken till frågeställningen är väl närmast den, att kapitalet kan anskaffas på så olika villkor. Man kan ju tycka, att det bör vara fabrikantens ensak, om han vill räkna ränta på vissa fonder och icke på andra. Huvudsaken är, att han själv är underkunnig om, att han uteslutit räntorna i kalkylen. Man får icke heller bortse ifrån, att en ränteutjämning kan ske genom reglering av företagarevinsten. Ett problem, som hänger samman med den här berörda frågan, och som är betydligt svårare, synes mig vara, huru man skall förfara med räntan på sådana "merkostnader", som uppstå t. e. vid en utbyggnad, som ökar kapaciteten och därför kräver ökade försäljningskvantiteter. Direktör LARS BLUME berörde frågan om, huru räntefoten kan bestämmas på det kapital, som är bundet i maskiner. Professor G. TÖRNQVIST framhöll nödvändigheten av att medräkna kapitalränta i självkostnadskalkylerna. Inledaren hade som belysande exempel anfört kalkylationen och priset på elektrisk energi. Man bör i detta fall icke fördela räntan, sade talaren, per kWh, enär toppbelastningen helt bör bära den större ränta, som representeras av anläggningen till sådan kapacitet, att även toppbelastningarna vid vissa tillfällen kunna tagas. Civilingenjörerna E. BERGENDAHL och E. BERG redogjorde för personliga erfarenheter från Husqvarna vapenfabriks a.-b. resp. Holmens bruk.

Sedan inledaren replikerat och besvarat vissa frågor, tackade ordf. föredragshållarna och de herrar, som deltagit i diskussionen. Vidare framförde ordf. ett tack till Tekniska föreningen i Gefle för den omsorg, som nedlagts på att förbereda sammanträdet i Gävle och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free