- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
280

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 27. 7 juli 1934 - Tarras Sällfors: Bör kapitalränta medräknas i självkostnadsberäkningarna? - Karl Arvid Johansson död - Filip Oberger: Ekonomisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

280 TEKNISK TIDSKRIFT 7 JULI 1934

ror. Justering i balansräkningen kan ske exempelvis genom avsättandet av en reserv, som motväger den ifrågavarande räntan i tillgångskontona.

Inför det starka bevismaterial, som ovan framförts, ha motståndarna till räntans medräknande med åren blivit allt färre, och bland fackmännen av i dag i olika länder torde det vara mycket få, som tillhöra denna kategori. En av Förenta Staternas främsta experter ifråga om självkostnadsberäkningar, J. L. Nicholson, uppskattade redan för 15 år sedan, att bland de verkliga fackmännen endast 10 % tillhörde motståndarelägret.

I den grundplan för självkostnadsberäkningar, som i Tyskland utarbetats av Reichskuratorium fur Wirtschaftlichkeit, och vilken avses att läggas till grund för genomförandet av enhetliga principer för självkostnadsberäkningar inom tysk industri, hävdas ävenledes, att ränta bör medräknas på allt i företaget investerat kapital.

Den kommitté, som tillsatts av Svenska teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och organisation, med uppdrag att vidtaga förberedande utredningar beträffande möjligheterna att genomföra enhetliga principer för självkostnadsberäkningar inom svensk industri, har just i dagarna avslutat utarbetandet av ett preliminärt förslag, vilket skall utsändas till ett antal institutioner och industriföretag för yttrande. Kommittén har varit enhällig i att föreslå, att ränta bör medräknas i självkostnadsberäkningarna på allt i företaget investerat kapital.

KARL ARVID JOHANSSON +.

Dagen före midsommarafton avled efter ett längre lidande Arvid Johansson, en inom vår järnhantering mycket framstående ingenjör.

Johansson var född år 1870 och utexaminerades 1893 från tekniska högskolans bergsavdelning, och där kvarstod han ytterligare ett par år som assistent, varunder han bl. a. även biträdde professor Wiborgh med undersökningar över järnets reduktion. Efter en kortare anställning å ritkontoret i Hofors blev han chefsingenjör vid Sandvikens järnverks metallurgiska avdelning, vilken befattning han uppehöll under åren 1896-1918.

Hans gedigna kunskaper och vetenskapliga läggning gjorde att han sistnämnda år kallades till den nyinrättade professuren i hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling, en befattning, som han trots sin ursprungliga utbildning som ren metallurg fyllde på ett utmärkt sätt, och forna elever intyga gedigenheten av hans föreläsningar och pålitligheten av lämnade uppgifter. Han hyste stort intresse för den tekniska undervisningen och har deltagit i arbetet på dess omdaning även inom de lägre utbildningsanstalterna.

Den förening av grundliga praktiska insikter och vetenskaplig håg, som utmärkte Johansson, gjorde att han år 1928 av jernkontoret kallades till chef för dess nyinrättade tekniska forskningsinstitution, tillika överingenjör från 1930, och därmed fick han sin högsta önskan uppfylld: att helt få ägna sig åt forskningsverksamhet. Inom Jernkontorets tekniska råd har han varit den ledande och sammanhållande kraften, och bland personliga insatser må särskilt nämnas ett viktigt arbete, som för första gången klarlade villkoren för järnets blankglödgning.

Johansson var en av våra alltför fåtaliga tekniska författare och har utgivit i tryck ett antal uppsatser i J. K. A., Teknisk tidskrift m. fl. publikationer. Det säger sig självt att hans sakkunskap tagits i anspråk i en mängd kommittéer. Sålunda var han led. av 1920 års gruvlagstiftningskommitté samt av 1932 års malmkommitté, dessutom var han ordf. i den av Sveriges standardiseringskommission och jernkontoret tillsatta kommittén för järn- och stålnormer.

Inom Svenska teknologföreningen var han 2. vice ordf. åren 1911-1913 och inom avdelningen för kemi och bergsvetenskap tillhörde han styrelsen åren 1910 samt 1919-21, därav som v. ordf. år 1919 och ordf. år 1920.

Han var från dess stiftande medlem av ingeniörsvetenskapsakademien och erhöll i år av jernkontoret dess Rinmanmedalj.

Arvid Johansson var en sällsynt gedigen personlighet, Hans lugna saklighet, välvilja och redobogenhet att meddela andra av sin stora fond av vetande förvärvade honom många trofasta vänner och beundrare bland kamrater och forna elever. Med stort nit och intresse ägnade han sitt livs arbete in i det sista åt landets järnhantering, som han genom sin gärning högeligen främjat.

Hans minne skall länge leva!

John Davidsson.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

En så betydande del av den totala världshandeln faller normalt och har även under krisen fallit på Tysklands del, att ett avskärande av detta stora produktionsområde från den internationella ekonomiska samfärdseln med nödvändighet måste förorsaka svåra rubbningar på de flesta stora råvarumarknader. Det är visserligen sant, att en återgång till krigsperiodens surrogatproduktion kommer att reducera Tysklands exportmöjligheter till ett minimum även på sådana länder, i vilka icke avsiktligt resas andra hinder för införseln av tyska varor, och att de marknader, som så-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free