Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 7 juli 1934 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Patent- och registreringsverket - Chalmersska instistutets omorganisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
282 TEKNISK TIDSKRIFT 7 JULI 1934
Föreliggande uppgifter för förra delen av juni antyda en fortsatt avsevärd försämring.
Den säsongsavmattning, som nu gör sig gällande i U. S. A., synes, så långt man kan döma av hittills föreliggande material, icke vara större än normalt.
Statistiken över den industriella räntabiliteten i U. S. A. under årets första kvartal erbjuder ett stort intresse. Den ger vid handen, att trots de djupa statsingripandena i det enskilda företagets förvaltning den uppnådda räntabiliteten närmar sig den för 1:sta kvartalet 1931. Den utomordentliga förbättringen gentemot i fjol är särskilt i ögonen fallande för de stora stål- och oljeindustrierna. I fråga om den senare är förbättringen även gentemot 1931 synnerligen stark. I ögonen fallande är, att järnvägarnas räntabilitet är högre än 1931. Den pessimism, som börskurserna avspegla, skulle med hänsyn till denna utveckling av räntabilitetsförhållandena kunna synas omotiverad. Den minskade efterfrågan på aktiemarknaden torde ej blott bero på att man icke litar på att N. R. A. skall leda till en fortsatt konjunkturförbättring utan också kanske i väl så hög grad på de svårbedömliga sociala konsekvenser, N. R. A. kan väntas få för U. S. A. De omfattande striderna på arbetsmarknaden äro inga för kapitalplacerare och börsspekulanter angenäma förebud om vad som kan väntas bli en mera permanent företeelse inom U. S. A:s näringsliv. Man har där mest varit van vid lokala tvister omfattande enstaka koncerner men ej hela fack. Denna misstro mot N. R. A.-planens konsekvenser gör sig också i hög grad gällande bland företagarna och verkar hämmande på konjunkturförbättringen.
Konjunkturutvecklingen i England fortskrider i samma gynnsamma takt som under fjolårets sista månader. Arbetslöshetens nedgång och föreliggande kvantitetssiffror för produktionen bekräfta detta. För Frankrikes del kan man däremot konstatera status quo för vissa produktionsgrenar men minskning av tillverkningskvantiteterna för andra. Av de tunga industrierna har kolbrytningen och tackjärnstillverkningen hållit sig på fjolårets nivå, medan däremot stålframställningen visar en något minskad kvantitet.
I vårt land fortskrider konjukturförbättringen i ett gynnsamt tempo, men utvecklingen i Tyskland har medfört en reserverad hållning på vissa av våra stora stapelartiklars marknader och köparna hålla sig borta i avvaktan på att läget skall klarna. Tydligt är, att marknadsläget för våra viktigaste exportartiklar skulle starkt försämras, därest Tyskland komme att i högre grad avskäras från den ekonomiska samfärdseln med andra länder och annat än rent temporärt reducera sin råvaruförsörjning från utlandet. Den rådande intresselösheten på vår börs torde i hög grad bero på det ovissa läget i Tyskland.
Maj månads exportsiffror ange en fortsatt markerat stor utförsel av sågade trävaror, oblekt sulfit och sulfat samt papper. Malmen företer rekordsiffror och de högförädlade järnprodukterna hålla sig alltjämt på samma höga nivå. Av de mekaniska verkstadsindustrierna visa kullager och elektriska maskiner alltjämt höga exportvärden. Majsiffrorna för järntillverkningen innebära rekord. Endast 1929 års majsiffra har överträffat årets i fråga om kvalitetsgöt, medan den för ordinära göt är den högsta hittills. Det goda produktionsekonomiska läget kommer ock till synes i sänkta arbetslöshetssiffror. Penningmarknaden kännetecknas alltjämt av överflöd på "kort kapital", även om svaga tecken till stigande efterfrågan kunna skönjas.
Filip Oberger.
NOTISER
Patent- och registreringsverket. K. m:t har beviljat byrådirektören i patent- och registreringsverket C. E. Kuylenstierna avsked från och med den 1 augusti 1934.
Chalmersska institutets omorganisation. Som bekant hade i årets statsverksproposition ecklesiastikministern omnämnt en framställning från styrelsen för Chalmers tekniska institut, vari denna hemställt om bl. a. att institutets högre avdelning måtte förklaras för teknisk högskola. Ecklesiastikministern fann för egen del, att goda skäl kunde anföras till förmån för förslaget och var böjd att framdeles taga frågan under förnyat övervägande. Riksdagen anslöt sig sig till statsutskottets uttalande i frågan, vari framhölls, att med hänsyn till de konsekvenser icke minst av ekonomisk art, vilka torde bliva ofrånkomliga vid ett bifall till styrelsens framställning, ett dylikt bifall förutsatte riksdagens medgivande. Ett ståndpunktstagande till denna fråga förutsatte emellertid, att den 1929 av riksdagen begärda utredningen angående bl. a. institutets omorganisation slutfördes och att dess resultat framlades för riksdagen. Utskottet ansåg sig böra framhålla önskvärdheten av att utredningen så bedreves, att nämnda frågor utan alltför stor tidsutdräkt kunde vinna sin lösning. I konsekvens med detta ståndpunktstagande avslog riksdagen regeringspropositionen om anslag till uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska institut.
Regeringen begärde sedermera av styrelsen för Chalmers tekniska institut en utredning av de ekonomiska konsekvenserna, därest institutet förklarades för högskola. Denna utredning har nyligen framlagts. Styrelsen säger sig hava eftersträvat en successiv förbättring av undervisningen. Den har därför utarbetat en plan, enligt vilken framställningar om nya lärarkrafter skulle ske under loppet av fyra år. Styrelsen föreslår inrättandet av två nya professurer, en i förbränningsmotorer och mekanisk värmeteori och en i byggnadsteknik, om två, resp. tre år. Vidare föreslås en ökning av speciallärarnas tjänstgöring samt ersättande av nuvarande "assistenter med egen undervisning" med speciallärare.
Styrelsen hemställer om förslag till 1935 års riksdag om höjning av anslaget till speciallärare med 5 000 kr., varigenom skulle kunna inrättas speciallärarebefattningar i mekanik och hållfasthetslära samt i vägbyggnad. Vidare hemställes om förslag till nästa års riksdag om ett anslag å 400 000 kr. för påbörjande av en nybyggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad.
För inrättandet av de nämnda två professurerna hemställer styrelsen om förslag till 1936 och 1937 års riksdagar om ökning av statsanslaget med resp. 8 700 och 7 350 kr. Den ökade tjänstgöringen för speciallärarna skulle under vartdera av åren 1935-1937 kräva en anslagsökning med 5 000 kr. samt vid 1938 års riksdag anslagsökning med 2 250 kr. Sammanlagda kostnaden för ökning av lärarkrafterna uppgår till 36 000 kr. pr år. Anslaget till laboratorier och samlingar föreslås ökat med 13 000 kr. under de närmaste åren.
Nya byggnader böra enligt styrelsen uppföras enligt det förslag som framkom som resultat av den 1920-1921 anordnade pristävlingen. En approximativ plan för byggnadernas uppförande under loppet av 10 år slutar på en kostnad av 7 992 000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
