- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
288

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 28. 14 juli 1934 - V. Christiansen: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

288 TEKNISK TIDSKRIFT 14 JULI 1934

lisk för dylikt material som fallet är för mässing-legeringar med hög zinkhalt.

Metallbadet täckes med träkol eller träkol och något flussmedel. Ugnsatmosfären är oxiderande i motsats till förhållandet vid de tätt slutna ljusbågs-ugnarna, och detta förhållande medför, att en krusta av zinkoxid bildas upptill i ugnen. Denna krusta måste avlägsnas genom mejsling två à tre gånger i veckan.

Vid denna ugnstyp användes en relativt tunn infodring, och ändock ernås en god termisk verkningsgrad, beroende på att ugnsväggen i motsats till förhållandet vid t, e. ljusbågsugnen aldrig får högre temperatur än metallen. Ur denna synpunkt är därför infodringsproblemet enkelt, men andra faktorer åstadkomma dock, att detsamma blir en ganska komplicerad sak.

För att uppnå en god effektfaktor på ugnen göres, såsom framgår av fig. 2, infodringen mellan primärspolen och sekundärkanalen mycket tunn. Stora anspråk måste därför ställas på kvaliteten hos det infodringsmaterial som kommer till användning för uppbyggandet av sekundärkanalen. Till följd av den tunna tjockleken därstädes blir nämligen murverket utsatt för starka temperaturspänningar, och detsamma får därvid ej visa någon tendens för sprickbildningar. Om sådana inträda, skulle givetvis metallen lätt kunna bryta genom murverket och göra ugnen driftsoduglig.

Infodringen instampas av en högklassig, eldfast massa omkring en modell av sekundärkanalens form. Det har därvid visat sig vara fördelaktigt, att för denna modell använda genomfuktat trä, som vid den efterföljande torkningen av ugnen krymper samman. Därigenom förhindras söndersprängning av murverket liksom uppkomsten av alla sprickbildningar i sekundärkanalens väggar, vilket senare under alla förhållanden lätt kan inträffa och menligt inverka på infodringens hållbarhet. I trämodellen inlägges lämpligen ett band av nikrom eller annat lämpligt motståndsmaterial, och ugnen torkas och förvärmes genom att inducera elektrisk ström i detta band. Temperaturen stegras sakta, och därvid få givetvis sprickbildningar ej inträffa i murverket. Medelst en låga från en brännare, en fyr eller på annat sätt bringas så småningom murverket upp till vitvärme. Därpå ingjutes smält metall i sekundärkanalen, och ugnen kan startas.

Om infodringen utföres väl, äro ugnarna mycket hållbara vid smältning av vanliga mässinglegeringar med 55-75 % koppar. Vid Finspongs metallverk har exempelvis en infodring hållit för ej mindre än ca 37 000 smältor eller under ca 6 år. Den vanliga livslängden hos infodringarna ligger dock mellan 5 000 och 15 000 smältor. På hållbarheten inverkar i hög grad, förutom vad som nämnts i samband med utförandet av infodringen, även sammansättningen på det mässingmaterial, som skall smältas. Mässing-legeringar med hög blyhalt (t. e. 4 à 5 %) angripa sålunda relativt hastigt infodringen, under det att vid aluminiumhaltiga legeringar sekundärkanalen ganska snabbt tillstrypes genom oxidavsättningar, vilka växa så, att avbrott kan uppstå i sekundärledningen, om ej ombyte till annan legering i tid företages.

Vid Finspongs metallverk ha försöken att åstadkomma infodringar, som äro tillräckligt hållbara vid smältning av ren koppar, lyckats anmärkningsvärt väl. Koppar är nämligen en metall, som snabbt angriper infodringar, och det är därvid den i kopparn ingående kopparoxidulen, som är särskilt verksam genom att reagera med och förslagga det eldfasta materialet. Infodringen i de för kopparsmältning anordnade Ajax-Wyattugnarna håller för 600 till 1 200 smältor.

Ajax-Wyattugnarna för mässingsmältning äro vanligen utförda för effekter på 60 och 120 kW, men ugnar på 240 kW finnas även. Härvid är chargens storlek 300, 600 resp. 1200 kg. Per dygn utföras beroende på legeringens sammansättning och chargens karaktär 18-24 smältor. I tomgång tager en 60 kW ugn ca 8 kW. Energiförbrukningen vid smältningen är 190-220 kWh/ton. Vid kopparsmältning är dock energiförbrukningen högre, nämligen ca 320 kWh/ton. Vid smältning av mässing är ugnens termiska verkningsgrad 80-90 %. Avbrännan är endast 0,5-1,;5 % beroende på legeringens sammansättning och chargens karaktär.

Ajax-Wyattugnen kan numera betraktas som standardugn för smältning av mässinglegeringar avsedda för formgivningsarbeten genom valsning, pressning, dragning etc. Åtminstone gäller detta för de större europeiska och amerikanska metallverken. Vid Finspongs metallverk finnas för närvarande installerade 12 st. dylika ugnar, därav 2 st. på 120 kW, av vilka den ena har en chargestorlek på 600 kg metall och den andra på l 200 kg samt 10 st. på ca 60 kW och 300 kg charge. Av de sistnämnda äro 7 st. avsedda för smältning av mässing och 3 st. för koppar och bronser. Per dygn kan i alla dessa ugnar nedsmältas ca 80 ton metall,

Ajax-Wyattugnens stora spridning är en naturlig följd av densammas goda egenskaper som smältugn. Den ger en metall av utomordentligt god kvalitet, fri från gas- och slagginneslutningar samt homogen till sin sammansättning. Metallavbrännan är som ovan anförts mycket låg, och detta gäller även vid mässinglegeringar med hög zinkhalt. Ugnen erfordrar mycket litet golvutrymme och ur elektrisk synpunkt är den i hög grad tillfredsställande genom en jämn belastning på ledningsnätet.

En nackdel är, att ugnen ur ekonomisk synpunkt helst bör användas kontinuerligt dygnet om. Vid tillfälliga stillestånd måste nämligen tillräckligt med ström för kompensering av strålningsförlusterna tillföras, så att den metall, som kvarlämnas i sekundärkanalen, ej stelnar. I annat fall förstöres sekundärkanalen.

Vid längre stillestånd kan ugnen tömmas och får därefter sakta svalna. Vid igångsättning därefter måste ugnen försiktigt uppvärmas med t. e. brännare eller låga till vitvärme, varefter smält metall ingjutes i tillräcklig kvantitet att fullständigt fylla hela sekundärkanalen.

Vid ombyte från en legering till en annan är det oftast nödvändigt att tömma ugnen och i stället ingjuta smält metall av den nya legeringen. En smältanordning av annat slag måste följaktligen stå till förfogande för att möjliggöra nedsmältandet av den metallkvantitet, som åtgår för att fylla sekundärkanalen.

På det stadium infodringsproblemet för närvarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free