- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 28. 14 juli 1934 - Notiser - Tekniska föreningar - Rättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

292 TEKNISK TIDSKRIFT 14 JULI 1934

tippvagnar. För beskickning av kistorna användas samma vagnar, vilkas korgar upphissas med hjälp av en telfer.

I huset är inlagt ett mellangolv av trä, vars bärkonstruktion även uppbär rörsystemet framför kistorna. Från mellangolvet äro kistornas förslutningar lätt tillgängliga, och härifrån sker även manövreringen av de under golvet förlagda trevägsventilerna, av vilka finnas sammanlagt 12 st. Genom dessa kan gasen ledas i valfri ordning genom kistorna samt gasriktningen i varje kista omkastas.

Huset är i plan 21 X 9 m och är utfört av fackverkskonstruktion med tegelinmurning. Det har ett stort antal öppningsbara fönster i väggar och lanternin. En alarmapparat är installerad i huset. Den ger signal utanför byggnaden för den händelse att gasens väg genom kistorna av en eller annan anledning skulle spärras och en tryckstegring därigenom inträda.

Regulatoranläggningen består av 2 membranregulatorer för normalt 1200 resp. 1000 m3/tim med tryckvågsanordning och tillskottstryckgivning.

Inkopplingen av de nya apparaterna har måst ske successivt, enär gasverket måste arbeta utan avbrott under byggnadstiden.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Tekniska samfundet

hade, enligt numera stadgad sed, sitt vårsammanträde på Svenska mässans öppningsdag den 26 maj. Till öppningshögtidligheterna voro samfundets medlemmar inbjudna.

Sammanträdet var förlagt till restaurant Valand och leddes av ordföranden dir. H. Heyman.

Först tillkännagavs att samfundets resestipendier tilldelats: ingenjör Henrik Westlund, 327 kr., att i Tyskland studera moderna gasapparater för industri och hantverk; ingenjör Tage Lundgren, 250 kr., att i Norge bese "Papirindustriens forskningsinstitut", Oslo, samt några cellulosafabriker; ingenjör Sten Lundqvist, 300 kr., att i England studera moderna sjöångmaskiner samt Sir Joseph Isherwoods "Arc-System" för byggandet av fartygsskrov; och ingenjör G. E. Meijer, 575 kr., att deltaga i den 4:e internationella mekanikerkongressen i Cambridge i juli samt bese ett antal maskinlaboratorier vid engelska Engineering Colleges.

Därefter överlämnades ordet till handelsrådet V. Lundvik, som talade om: "Några synpunkter på industrien under krisen och återhämtningen". Talaren gav en med siffror förtydligad överblick över världskrisens förlopp. År 1929 inträffade höjdpunkten i U. S. A:s industriella högkonjunktur. Denna var i viss mån ett isolerat Amerika-fenomen. Men under staternas industriella högkonjunktur låg en jordbrukskris, som börjat efter fredsslutet och hela tiden förvärrats genom jordbrukets motorisering varigenom stora foderarealer frigjordes för veteodling.

Krisen började som en börskris men utlöste snart på normalt sätt enorma fall i råvarupriserna, vilket borttog köpkraften hos stora folkgrupper och sedan hos hela världen. Världshandeln sammankrympte och hade till följd en sjöfartskris, som särskilt hårt drabbade England.

Detta lands arbetslöshetsåtgärder ledde hösten 1931 till en budgetbrist av 170 mill. pund förorsakande arbetarregeringens fall och Englands övergivande av guldmyntfoten.

Roosevelts regering inledde den första påtagliga uppgången efter krisen. Statsåtgärder av hittills exempellöst omfång karakteriserar hans regim och sådana hava ungefär samtidigt igångsatts eller utvidgats i många andra länder. I England har uppnåtts minst lika goda resultat utan några statsingripanden, ett förhållande som är värt att tänka på.

Till Sverige kom krisen något senare och i avsevärt mindre omfattning än i U. S. A. och en del andra länder. Bottenpunkten nåddes i Sverige sommaren 1932. Därefter har en snabb återhämtning ägt rum. Härtill bidrager bland annat att vår penningpolitik lyckats på ett rent överraskande sätt stabilisera den inhemska prisnivån. Om denna penningpolitik har inom landet rått en anmärkningsvärd enighet, vilket varit en styrka såväl socialt som ekonomiskt. Den svenska industrien har utnyttjat sin höga tekniska ståndpunkt till rationaliseringsåtgärder av olika slag, såväl sådana som avse införande av ekonomiska arbetsbesparande metoder, som rent tekniska förbättringar och moderniseringar.

Efter det intressanta föredraget vidtog en livlig och värdefull diskussion.

Direktör ERIK OLSON gick skarpt tillrätta med statsmakternas skattepolitik, som hårt drabbade industrien och motverkade kapitalbildningen, vidare de ökade monopolsträvandena, vilka nu även börjat sikta på bryggeriindustrien. Direktör S. REUTERSKIÖLD höll före att planhushållning icke var något att eftertrakta, men ifråga om lantbruket hade stödåtgärder varit nödvändiga. Direktör ERNST HEDÉN betonade att vi här i Sverige faktiskt kommit in i en högkonjunktur, men varnade för ökade utgifter. Bättre tider än vi ha nu få vi icke på många år. Önskade att något kunde göras åt tyskarnas sätt att premiera sin export med svenska pengar. Direktör ASSAR GABRIELSON hade den uppfattningen att de statliga åtgärderna i Sverige hade relativt liten omfattning, ex. jämfört med Danmark. Påtalade de höga lönerna inom statens och städernas arbeten. Dessa höja de allmänna omkostnaderna, som måste betalas av exportindustrien. Däri ligger en fara för framtidens export, överdirektör BJÖRN PRYTZ trodde i likhet med dir. Hedén att vi nu befann oss i en god, kanske mycket god konjunktur och att vi icke kunde vänta oss bättre tider under de närmaste åren. Ansåg gent emot en föregående talare att vår industriella apparat var fullt utbyggd efter 1920-talets omorganisations- och nydaningsarbeten. Denna apparat hade aldrig fullt utnyttjats. Några större behov av långa lån skulle därför ej finnas. Vår industriella apparat var i stort sett färdig 1929-30.

Det statliga ingripandet för jordbruket hade varit nödvändigt, men i och med detta lyftes denna näring över konjunkturen. Direktör HUGO HEYMAN ansåg att tidens stora problem just nu var den konstanta arbetslösheten. Denna fråga borde noggrant utredas, överingenjör PATBIK RYDBECK påtalade arbetslösheten och speciellt ungdomsarbetslösheten. Till denna komme så den genom industriens fortsatta rationalisering uppkomna arbetslösheten bland äldre arbetare. Dessa hade sedan tillfölje den uppdrivna arbetstakten svårt att åter få arbete. Vem skall ta hand om dessa överåriga? Det är ett nytt samhällsproblem, som inte tillräckligt beaktats. Handelsrådet V. LUNDVIK sammanfattade i ett nytt anförande diskussionen och framhöll att fortsatt planhushållning förutsätter ett nytt parlamentariskt system och ändrade grunder för regeringsmakten.

Därefter samlades man till middagen. Bland gästerna märktes norska industriförbundets ordförande L. Vogt. Middagen åtföljdes av ett animerat nachspiel.

G. E. M.

RÄTTELSE


I artikeln "Den finansiella redovisningens logik" i häfte 26 har å sid. 266 1:sta spalten 28 och 29 raderna uppifrån orden debetförändring och kreditförändring blivit omkastade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free