- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
294

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 29. 21 juli 1934 - V. Christiansen: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

294 TEKNISK TIDSKRIFT 21 JULI 1934

tigaste. Emellertid är det för värmeekonomien betydelsefullt, att värmekapaciteten hos murverket är så låg som möjligt, om ugnen skall användas i intermittent drift, t. e. under endast ett 8 timmars skift varje dag för att därefter tillåtas svalna, eller om täta ändringar i ugnstemperaturen påkallas av, att material med olika glödgningstemperaturer skall behandlas.

Vid valet av material för ugnsväggarna har man sålunda ur värmeekonomisk synpunkt främst att taga hänsyn till värmeledningsförmågan, specifika vikten och specifika värmet. Hos den å fig. 5 avbildade ugnen äro väggarna uppbyggda av två skikt. Innerst är ett endast 20 à 30 mm tjockt skikt av brända chamotteplattor, som fasthållas i sina lägen genom fälgliknande profilband av nikrom. Genom dessa nikromband ledes den för glödgningen avsedda elektriska strömmen. Utanför chamotteskiktet är ett ca 300 mm tjockt isoleringsskikt av kiselgurpulver resp. kiselgursten.

Genom denna anordning erhålles en i hög grad värmeekonomisk ugnskonstruktion. En på detta sätt uppbyggd ugnsvägg ger sålunda t. e. en värmeförlust genom ledning och strålning, som endast är 20 à 25 % av förlusten hos en ugnsvägg uppbyggd av ett 120 mm tjockt lager av chamottetegel jämte ett 120 mm tjockt lager av isoleringstegel, vilket tidigare var en mycket vanlig konstruktion. Tomgångsförlusten hos denna stora ugn är endast ca 18 kW vid 600° ugnstemperatur.

Ugnen kan på ca 1 timme upphettas från kallt tillstånd till 600° och därvid erfordras en energiförbrukning uppgående till endast 35 à 40 % av vad som skulle varit fallet, om ugnsväggarna i stället uppbyggts av det nyss angivna chamotte- och isoleringsteglet. Ugnsluckorna äro omsorgsfullt isolerade och manövreras medelst motordrift. Ugnsbottnen är av gjutjärn med rännor för chargerings-maskinen.

Ugnens anslutningsvärde är 200 ev. 300 kW, och den är försedd med två transformatorer, regleringsbara mellan 110 och 190 volt.

Ugnen har tre stycken av varandra oberoende sektioner, vilka samtliga äro försedda med automatisk temperaturreglering arbetande med en noggrannhet av +- 1°C.

Ugnens produktionskapacitet är 12-24 ton mässing på 24 tim. beroende på chargevikt, glödgningssätt etc., och energiförbrukningen är därvid 80-100 kWh per ton mässing.

Genomdragningsugn för färdigglödgning av band.

På det färdiga halvfabrikatet, sålunda på band och plåt av mässing, brons etc., ställas, som redan anförts, alltjämt stigande krav på jämnhet i kvalitet och på ytutseende. På kvaliteten inverkar givetvis legeringens sammansättning, mängden föroreningar, oxidinneslutningar och porer, men även materialets strukturuppbyggnad är av mycket stor betydelse. De i strukturbilden ingående kristallkornen böra ha en viss storlek, och sinsemellan böra kornen vara så lika stora som möjligt. Under för övrigt lika förhållanden är sålunda i t. e. djuptryckningshänseende det material bäst, som har den jämnaste och lämpligaste kornstorleken. Utom den vid nedvalsningen använda reduktionsgraden, sålunda kallbearbetningens storlek, inverkar på kornstorleken i det färdigglödgade materialet den använda glödgningstemperaturen, glödgningstidens längd och upphettningshastigheten till glödgnings-temperatur. Ju högre glödgningstemperatur och ju längre glödgningstid, desto större kornstorlek erhålles. Ju saktare upphettningen till glödgnings-temperaturen försiggår, desto ojämnare blir kornstorleken.

Å fig. 6 återges sambandet mellan kornstorleken, glödgningstemperaturen och glödgningstiden vid glödgning av plåt av en mässinglegering innehållande 72 % Cu och 28 % Zn, vilken före glödgningsbehandlingen valsats med en reduktion av tjockleken uppgående till 45 %. Strukturen hos denna legering är enfasig, dvs. i densamma ingår endast ett slags kristaller. Av fig. 6 framgår, att efter glödgning vid 600° under 8 min. erhålles en kornstorlek av i medeltal ca 0,02 mm, under det att 1 timmes glödgning vid 650° ger en medelkornstorlek av ca 0,06 mm, sålunda tre gånger större. Fig. anger medelkornstorleken, varför såväl större som mindre korn kunna finnas än 0,02 resp. 0,06 mm. Andra metaller och legeringar ge andra kornstorlekar än den som exempel valda legeringen. En del äro därvid mera, andra mindre känsliga för glödgningstemperaturens resp. glödgningstidens inverkan.

Vid glödgning av plåt i paket eller av hoprullade band kan mycket väl i chargen förefinnas tem-

illustration placeholder
6. Sambandet mellan tid, temperatur och kornstorlek vid glödgning av en mässinglegering innehållande 72 Cu och 28 Zn (plåttjocklek 0,60 mm.)


illustration placeholder
Fig. 7. Temperaturförhållandena vid glödgning av mässingplåt i paket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free