- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
295

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 29. 21 juli 1934 - V. Christiansen: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21 JULI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 295

illustration placeholder
Fig. 8 Genomdragningsugn.


peratur differenser på t. e. 50°. De ytterst belägna delarna uppnå hastigt den avsedda glödgningstemperaturen och ha sedan denna temperatur under hela den tid chargen därefter får kvarbliva inne i ugnen. Hos de delar, som befinna sig mitt i chargen åter, stegras temperaturen mycket långsamt, så att den vanligen först efter flera timmar är uppe i full glödgningstemperatur.

Å fig. 7 återges ett diagram utvisande, huru temperaturstegringen försiggår vid glödgning av en charge mässingplåt. Chargen väger 430 kg och består av 15 st. plåtar med dimensionerna 1850 X 770 X 2,4 mm. Vid de yttersta mätpunkterna stiger som synes temperaturen mycket hastigt och har efter ca 40 min. nått 575°C. Ugnstemperaturen var ca 650°C. Vid mätpunkterna mitt i chargen åter försiggår temperaturstegringen mycket sakta. För att undvika överglödgning av de översta plåtarna i chargen sänktes genom strömmens frånslagning temperaturen i ugnsrummet efter 1 1/2 timme till ca 600°. Efter 2 timmar räknat från insättningen hade temperaturen i tillfredsställande grad utjämnats. Genom tillslagning av strömmen höjdes då ugnsrummets temperatur till ca 650°. Om temperaturen i ugnsrummet ej reglerats på angivet sätt, så skulle temperaturdifferensen i chargen blivit betydligt större, än vad nu var fallet, sannolikt mera än 50°C. Under avsvalningen efter chargens uttagande ur ugnen håller sig visserligen temperaturen högre inuti chargen än på ytan, men detta förhållande är av ringa betydelse. Saken är nämligen den, att det är den högsta uppnådda temperaturen och den tid, chargen befinner sig vid denna temperatur, som ha det största inflytandet på kornstorleken. En relativt hastig eller långsam avsvalning är av underordnad betydelse.

Vid kontinuerlig glödgning i genomdragningen råder emellertid gynnsammare driftsförhållanden än vid glödgning enligt nyss beskrivna metod. Som namnet anger sker glödgningen i genomdragningsugn på så sätt, att bandet med konstant hastighet drages genom ugnen. (Se fig. 8.) Varje stycke av bandet kommer därvid att glödgas exakt lika. Temperaturstegringen upp till glödgningstemperaturen sker mycket snabbt. Den tager endast 2 à 3 min. Vanligen är i ugnen temperaturen så reglerad, att den är högst, där bandet föres in i ugnen, i avsikt att öka temperaturstegringen hos bandet så mycket som möjligt. Mot utgångsänden faller sedan ugnstemperaturen successivt till ungefär den avsedda glödgningstemperaturen. En mycket jämn kornstorlek kan följaktligen erhållas vid glödgning enligt denna metod. Härtill kommer, att ytan hos det genomdragna bandet blir lika överallt. Vid glödgning av hoprullade band eller i paket får däremot plåtens mot kanterna gränsande delar ett matt eller åtminstone ett ej så blankt utseende som mitt på plåten, beroende på olika riklig lufttillförsel till dessa ställen under glödgningen och avsvalningen. Vid riklig lufttillgång oxideras nämligen ytan och blir efter betning matt. Vid frånvaro av syre uteblir däremot oxidation, och ytan är efter betningen blank. Härav framgår sålunda, att materialets yta vid glödgning i band eller paket blir omväxlande matt och blank, vilket ur skönhetssynpunkt ej är önskvärt. Vid genomdragningsugn åter blir varje del av ytan utsatt för samma atmosfär, och samma blankhet resp. matthet erhålles över bandets hela
Vid den å fig. 8 avbildade genomdragningsugnen äro de av kromnickel tillverkade motståndstrådarna inbäddade i ett 20 à 30 mm tjockt chamottelager med låg bränntemperatur, och detta chamottelager bildar en muffel och utgör murverkets begränsning mot ugnsrummet. Chamottemuffeln uppbäres av några pelare av isolationstegel. Kromnickeltrådarna komma genom sin placering i chamotten förutom som värmeelement även att verka som armering, varigenom chamottelagret trots den ringa tjockleken blir mycket hållbart. Då kromnickeltrådarna ligga inbäddade tätt intill varandra, erhålles en mycket jämn temperatur på muffelns yta. Utanför chamottemuffeln är ett ca 300 mm tjockt lager av kiselgurpulver. Härigenom erhålles liksom vid plåtglödgugnen ett i hög grad värmeekonomiskt murverk med låg värmeledningsförmåga och låg värmekapacitet. Själva ugnsrummet har oval tvärsektion, och längdsektionen är böjd efter en kedjelinje motsvarande nedhängningen av det band, som skall glödgas. Ugnsrummets bredd är 600 mm och medgiver glödgning av upp till 550 mm breda band.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free