- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
297

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 29. 21 juli 1934 - V. Christiansen: Elektriska smält- och värmeugnar för metallindustrien - Erik Hallström: Aluminiumfärger och -lacker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

21 JULI 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 297

föres kontinuerligt ånga i ugnsrummet, så att alltid ett visst överskott av ånga förefinnes. Av figuren framgår utan vidare huru chargering och uttagning av materialet tillgår. Den stora ångmängd, som bildas vid chargens avkylning i vattnet, får avgå genom en ventil upptill i ugnen. Genom chargens avkylning ökas vattnets temperatur, som bör vara ca 80°, varigenom vinnes, att tråden snabbt torkar efter upptagandet ur vattnet, vilket är nödvändigt för att erhålla en blank yta hos tråden. Härvid förutsattes, att chargen ej består av alltför lätt packad tråd med liten diameter, ty då uppstå fläckar.

Denna glödgningsmetod omöjliggör en direkt temperaturkontroll pä chargen. Den för en viss charge lämpliga glödgningstiden vid en viss temperatur hos metallmotstånden eller i ugnsrummet kan därför endast empiriskt bestämmas. Energiförbrukningen varierar mellan 95 och 200 kWh/t.

Grünewaldugnen.

Av alla de blankglödgningsprocesser, som äro speciellt avsedda för klen tråd, tunn plåt etc. av ömtåligt material, må Grünewaldsprocessen anföras såsom varande en av de enklaste och tillförlitligaste.

Å fig. 11 återges en bild av en Grünewald-ugn. Processen är baserad på det förhållandet, att fara för oxidation föreligger i huvudsak endast under chargens avsvalnande. Det material, som skall glödgas befinner sig i det cylinderformade rummet, och det mesta i detta rum förefintliga luftsyret bindes på ett tidigt stadium vid förbränningen av den olja, som finnes på materialets yta. Skyddsåtgärderna få därför inriktas på att förhindra lufttillträde under avsvalningen av chargen. Cylindern sträcker sig upp genom ugnsöppningen och slutes tätt mot locket genom en gummipackning i en vattenfylld ränna. Vattnet tjänar till att hålla packningen kall. Annars skulle denna snart brinna upp på grund av det värme, som tilledes genom cylinderväggen. Chargen placeras på en skiva uppburen medelst tre stag, fästade i ugnslocket och påfrestar sålunda ej cylindern. Därigenom kan cylinderväggen göras mycket tunn, så att förhållandet mellan chargevikt och cylindervikt blir endast 1 : 0,2 à 1 : 0,4. Glödgningsförloppet kontrolleras medelst termoelement, placerat mitt i locket. Då temperaturen hos chargen stiger utdrives genom en ventil överskottsluften och likaledes de gaser, som bildas genom förgasning av oljan på materialet. Då glödgningen är avslutad stänges ventilen, och chargen med den omgivande cylindern upphänges i ett kylrum. Under denna kylning kan ett vakuum på 400-500 mm kvicksilver uppstå.

ALUMINIUMFÄRGER OCH -LACKER.

I Förenta staterna hava aluminiumfärger och -lacker blivit föremål för ökad användning, i den mån dessa materialiers fördelar blivit mera allmänt kända. Framställningen av det för färgerna nyttjade aluminiumpulvret sker, som ingenjör Ernest Scheller nyligen berättat i ett föredrag, på så sätt, att man sönderstampar tunna aluminiumfolier (bladaluminium) eller avfall därav och låter materialet sedan passera siktar med olika maskstorlek. För avskiljning av normalt lackpulver användes en sikt med ca 20 maskor pr cm2, för finare pulver siktar om 30-50 och däröver maskor pr cm2. Emellertid är en stor del av normalpulvret så fint, att över 70 % kan passera en 50 maskor pr cm2 sikt. Aluminiumfärgernas täckkraft beror till stor del på denna ojämnhet i flingornas storlek, 1 kg normalpulver innehåller omkr. 550 000 millioner flingor och täcker över 280 m2. Följaktligen räcker 4 liter färg med 1 kg aluminiumpulver till att förse 56 m2 med ett överdrag av 5 lager aluminiumflingor. Det siktade pulvret poleras i flera timmar i en invändigt med borstar försedd roterande järntrumma, sedan först litet fett tillsatts. Genom denna procedur får pulvret en ren glans och den karakteristiska "leafing"-förmågan. Med detta uttryck betecknar man att en del av flingorna vid strykningen stiger till ytan för att där på grund av ytspänningen kvarbliva och bilda ett sammanhängande, metalliskt överdrag. Detta möjliggöres genom den tunna fetthuden, som flingorna erhålla i polertrumman och som förhindrar, att pulvret genom färgbäraren blir fuktigt. Ett icke polerat pulver, som saknar nämnda fetthud, saknar förmåga till "leafing". Aluminiumlackernas starka och varaktiga vidhäftbarhet beror på det ogenomskinliga metalliska överdraget, varigenom de skyddas från de ultravioletta ljusstrålarna och behålla sin elasticitet och motståndsförmåga mot vatten. De till ytan ansamlade flingorna lagras över varandra som fjällen på en fisk. Härpå beror huvudsakligast aluminiumfärgernas stora täckkraft. För att giva ett mörkt föremål aluminiumglans är en strykning tillräckligt, medan det med vit oljefärg krävs två till tre strykningar för att täcka en svart undergrund. Därför användes också aluminiumfärg rätt mycket för grundning av mörka föremål, som skola strykas vita. Vid jämförande försök med avseende på täckkraften fastställde amerikanaren H. A. Gardner, att stålplåt, som ströks med aluminiumfärg över mönja, blyvitt eller zinkfärg (färg av zinkpulver) eller två gånger med aluminiumfärg och utsattes för vittringsinflytanden, ännu efter över fyra år befann sig i utmärkt skick, då däremot en dubbelstrykning med enbart blyvitt hann få rostfläckar under samma tid. Forest Products Laboratory (Madison, Wiskonsin, U. S. A.) har anställt försök rörande motståndsförmågan mot vatten hos strykningar på trä, vilka försök bl. a. ådagalagt, att under bestämda starka fuktighetsförhållanden tre strykningar med mönja upptogo 170 gr vatten per m2, medan under samma förhållanden tre strykningar med aluminiumfärg endast absorberade i genomsnitt hälften därav, överdrag av aluminiumfärg besitta stor reflexionsförmåga ej endast för ljus utan även för värmevågor, varigenom de erbjuda gott skydd mot avdunstning. Vid Bureau of Mines i Amerika utförda prov ha visat, att en i svart struken oljetank för distribuering av olja på ett år förlorade nära 2 500 liter, medan en med aluminiumfärg målad tank av samma storlek endast förlorade 1 700 liter. Vid senare försök med 45 000-litertankar konstaterades det efter försökstidens utgång, att den i rött målade tanken förlorat 3,54 % av innehållet, den med aluminiumfärg endast 2,35 %. Under den varmaste månaden varierade temperaturen i den röda tanken mellan 54,5° och 25° och i den aluminiumstrukna tanken mellan 44° och 26°. Vita färgers reflexionsförmåga beträffande ljus är 85 %, aluminiumfärgers 69 %, varav man dock ej får draga den slutsatsen, att flerdubbla vita strykningar äro verksammare för vidmakthållande av innertemperaturen; ljus- och värmereflexionen motsvara nämligen ej varandra. Aluminiumfolier (bladaluminium), liksom vita färger, äga en ljusreflexion av endast 85 %, men värmereflexionen är avsevärt större. Om färgöverdrags värmeutstrålning ha undersökningar utförts vid Bureau of Standards i Amerika (genom Coblents och Hughes), vilka ådagalagt, att utstrålningen från vita och över huvud taget från alla icke metalliska, strukna överdrag är nästan likvärdig med (skillnad 5 %) utstrålningen från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free