- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
301

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 30. 28 juli 1934 - Lovöverket och den kemiska vattenreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HAFT. 30 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 28 JULI
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Lovöverket och den kemiska vattenreningen. - Vertikalflygningens praktiska möjligheter, av ingenjör K. G. Molin.


Det är fullt i sin ordning, om förhållandena inom ett kommunalt verk lämna utrymme för erinringar, att sådana framställas både direkt till vederbörande verk och av dem så föredraga i mer eller mindre indignerade insändare i pressen. Det är också helt naturligt, att samma press stryker under erinringarna, så att vederbörande animeras att snarast möjligt söka avhjälpa bristerna och icke slå sig till ro i förhoppning om att allmänhetens missnöje snabbt går över. Man må tycka vad man vill om systemet - de facto är det en effektiv och nyttig förbindelselänk mellan allmänheten och samhällsinstitutionerna.

Om den kritik som riktats mot Stockholms stads nya vattenledningsverk på Lovön sålunda haft till uppgift att enligt praxis ge vederbörande styrelse och förvaltning en liten pisksnärt, för att markera att man gärna ser, att verket gör sitt yttersta för att få bort den sjösmak, som tidvis vidlåder Lovövattnet, så är detta fullt i sin ordning. Man kan nämligen icke begära, att allmänheten och pressen skola veta och framför allt tro, att vattenledningsverket deras bön förutan redan tidigt på allvar tagit upp saken till ingående behandling. När man emellertid icke nöjer sig med att utdela en sådan vällovlig pisksnärt utan griper till stora släggan och insinuerar, att för Stockholms vidkommande den kemiska vattenreningen och därmed Lovöverket är ett tekniskt missgrepp samt i stället lovordar äldre vattenreningsmetoder närmast långsamfiltrering (biologisk rening), då har man i berömvärt nit att kritisera råkat in absurdum.

Det är nämligen en betydlig överdrift, när man idealiserar det långsamfiltrerade Stockholmsvattnet i jämförelse med det kemiskt renade. Bara ett exempel. Berättelsen över Stockholms stads vattenledningsverk för år 1917 meddelar att "den 18 och 19 juni klagades från olika delar av Södermalm över vattenledningsvattnets dåliga - unkna - smak och lukt. Det filtrerade vattnet visade den 18 juni en synnerligen hög halt av mikroorganismer. Stark värme var rådande (25-28°) och nederbörd hade ej ägt rum på länge. Orsaken till ovan nämnda fel låg antagligen uti stark ökning av planktonhalten hos råvattnet". Att här ytterligare citera vad berättelsen omtalar om filterhudens beskaffenhet m. m. vid detta tillfälle torde lämpligen överlämnas åt glömskan.

Den kemiska vattenreningen har så många fördelar, icke enbart ekonomiska, framför den biologiska att ingen kunnig vattenledningstekniker tvekar i valet dem emellan. Den kemiska reningen har med växande befolkningstäthet och industriell verksamhet och därmed ökad förorening av vattendragen visat sig oskattbar, när det gäller att åstadkomma ett sanitärt fullgott och i övrigt acceptabelt vatten. På många ställen utomlands skulle man över huvud taget icke kunna reda sig med biologisk rening.

Att åstadkomma ett luktfritt vattenledningsvatten är ett av vattenreningsteknikens, såväl den biologiska som den kemiska, allra svåraste problem. Vid den kemiska reningen är svårighetsgraden större. Sjölukten och -smaken åstadkommes av alger. Att dessas tillväxt i Mälaren närmast ovanför Stockholm varit särskilt kraftig under förra sommaren och hösten med hög temperatur, lågt vattenstånd i sjön och stark uppström, ligger i sakens natur. Även i år ha förhållandena varit besvärande. Den kemiska reningen, som icke innesluter några biologiska processer, är såsom antytts icke lika effektiv som långsamreningen att avveckla ifrågavarande smakämnen. Genom de extrema vattenförhållandena under Lovöverkets första år ha dessa gjort sig påminta i högre grad än vad som skulle varit fallet under mera normala förhållanden, och den kemiska reningsmetoden har i allmänna medvetandet fått skulden.

När vattenståndet i Mälaren sjunker och algerna torka eller när klor tillsättes i vattenverket för vattnets sterilisering, dö dessa, öppna sig och anses samtidigt avge sjösmakande flyktiga oljor. Det finnes ett stort antal olika alger. Ett intensivt forskningsarbete pågår för närvarande under medverkan av limnologen professor Naumann för att fastställa de besvärande algernas karakteristika för att få underlag för sjösmakens bekämpande. Detta är emellertid ett tidsödande arbete. Parallellt därmed har man för att nå ett snabbt resultat genom tillsats av aktivt kol och även på annat sätt sökt nedbringa den i och för sig fullkomligt ofarliga sjösmaken och även i hög grad lyckats därmed. Genom att förlägga vattnets klorering till möjligast tidiga stadium av reningsprocessen avskiljas de besvärande algerna mera effektivt i fällningsbassängen och snabbfiltra. En genomluftning av vattnet överväges även, vilket förmodas komma de lättflyktiga algoljorna att bättre försvinna. Varje vattendrag har i alla dessa avseenden sina särskilda förhållanden, vilka först måste utrönas.

Även om man alltså kan vitsorda att Lovövattnet liksom i viss mån Norsborgsvattnet i smakavseende icke varit anmärkningsfritt, får man därför ingalunda draga den slutsatsen att förhållandena här i Stockholm skulle vara särskilt besvärande. Tvärtom, Lovövattnet är ett gott dricksvatten efter måttstock av såväl europeiska kontinentala som amerikanska

(Forts. å sid. 308.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free