- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
314

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 31. 4 aug. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

314 TEKNISK TIDSKRIFT 4 AUG. 1934

verket varit större än som motsvarat utrymmet. Vid läsårets början hade 126 inträdessökande anmält sig, därav 2*6 till maskinfackskolan, 18 till husbyggnadsfackskolan, 11 till kemiska fackskolan och 71 till tekniska gymnasiet. Av dessa intogos i maskinfackskolan 19, i husbyggnadsfackskolan 17, i kemiska fackskolan 10 och i tekniska gymnasiet 28, samtliga i första årsklassen. Av de sökande, som uppfyllde fordringarna för inträde i tekniska gymnasiet, återtogo 2 sin ansökan, enär de vunnit inträde på annat håll, medan 29 sökande, dvs. flera än de intagna, måste avvisas av brist på utrymme. Från tekniska gymnasiet utexaminerades vårterminen 1933 sammanlagt 41 elever, av vilka 26 erhållit anställning i praktisk verksamhet, 7 fullgöra militärtjänstgöring och 2 sakna anställning, medan 6 fortsätta sina tekniska studier, därav 4 vid tekniska högskolan och 2 vid Chalmers.

Statens elektrotekniska fackskola i Västerås hade under läsåret 1933-34 sammanlagt 68 elever, därav 34 i klass I och 34 i klass II. Vid höstterminens början hade anmält sig 67 inträdessökande till klass I och 2 till klass II. Av de förstnämnda infunno sig icke 2, medan 14 av de godkända inträdessökandena måste avvisas på grund av bristande utrymme. De sökande till klass II, vilka hade genomgått maskinfackskola samt avlagt fil. kand.-examen, intogos. Vid slutet av vårterminen 1933 utexaminerades från fackskolans andra klass 30 elever, av vilka de flesta vunnit anställning vid Västeråsfirmor.

Svenska Gasverksföreningen har nu utgivit sin årsbok (första delen) för år 1934, vilken innehåller en längre uppsats av ingenjör E. Kignell om driftkontrollapparater och regulatorer vid gasverk. Bland övriga bidrag märkas en utredning av gasförlustbegreppet av överingenjör A. T. Hall, en översikt över tvättning av bensolprodukter av ingenjör S. Qvarfort, en redogörelse för de nya anläggningarna vid Södertälje gasverk av ingenjör P. Enander samt en översikt av nyanläggningar vid övriga gasverk. Innehållet i övrigt utgöres av statistik. Av denna framgår, att under året 1933 förbrukades i Sverige sammanlagt 191 mill. m3 gas, svarande mot en medelförbrukning pr invånare i de gasförsedda samhällena av 117,4 m3.

illustration placeholder
Fig. 1. Motorvagn "Breda". 120 hkr. 72 platser.


illustration placeholder
Fig. 2. Motorboggin å "Breda"-vagnen.


illustration placeholder
Fig. 3. "Littorina"-vagn. 240 hkr. 80 platser.


Motorvagnar å de italienska statsjärnvägarna. Även i Italien har den avsevärda tillbakagången i järnvägarnas trafik, vilken där som annorstädes är att tillskriva dels de allmänekonomiska förhållandena, dels motortrafikens konkurrens, tvingat järnvägarna till en rad av åtgärder, avseende att förbättra trafikförhållandena samt att göra järnvägstrafiken ekonomiskt lönande.

Bland dessa åtgärder märkes elektrifieringen av järnvägarna (en tredjedel av nätet är redan elektrifierad) samt insättandet av motorvagnar å sådana sträckor, där elektrifiering ej kan komma i fråga på grund av trafikens jämförelsevis ringa omfattning. Motorvagnar ha sålunda kommit till användning dels å linjerna mellan de större städerna och deras förorter, dels å linjer som sammanbinda smärre städer med huvudbanorna. I båda dessa fall ha trafikförhållandena å järnvägarna tidigare varit otillfredsställande. Höga befordringsavgifter och låg reshastighet, många gånger mindre än 20 km/tim., ha gjort, att dessa linjers trafik alltmer dragits över till landsvägsbussarna.

Efter en första experimenttid, som överallt givit tillfredsställande resultat, ha statsjärnvägarna nu beslutat att införa motorvagnsdrift i stor skala. Redan gå flera hundra motorvagnar i trafik, och alltjämt pågår tillverkning av sådana i stora serier i de italienska verkstäderna.

För närvarande användas ett flertal typer allt efter de varierande trafikbehoven. De viktigaste typerna äro följande: "Breda 120 hkr" med 72 sittplatser, en boggi-vagn med motorn över den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free