- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
321

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 32. 11 aug. 1934 - Carl Bosch: De industriella hydreringsmetodernas problem - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 AUG. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 321

serna, vilka sedan fullständigt avsvavlas med aktivt kol.

Kolsyran avlägsnas genom att gaserna under högt tryck tvättas med vatten. Vid ammoniaksyntesen sker den sista reningen av gasen genom tvättning med kopparoxidullösningar vid 200 at, varigenom de sista spåren av kolsyra och koloxid avlägsnas. Vid metanolsyntesen samt vid hydrering av kol, bergolja och tjära kan denna finrening undvaras.

Som ännu en teknisk framställningsmetod för vätgas kan nämnas den bekanta separeringen av koksugnsgaser genom stark avkylning, vilken Linde-Bronn och Claude utarbetat för ammoniaksyntesens speciella ändamål. Framställningen av en kvävefattig vätgas för metanol- och bensinsyntesen erfordrar en särskild modifikation av metoden.

I samband med väteframställningens teknik må i korthet lämnas några ekonomiska data. I tabell 2 har angivits åtgången av råmaterial och energibehovet för framställning av 1 000 m3 renad och till 200 at komprimerad vätgas enligt olika metoder. Energiåtgången omfattar även energibehov för hjälpändamål samt ångförbrukningen, vilken är evalverad i kWh. De anförda siffrorna få endast betraktas som medelvärden, vilka äro underkastade vissa växlingar alltefter råmaterialens beskaffenhet och anläggningarnas tekniska ståndpunkt. Det oaktat kan man av dem utläsa många uppgifter av intresse. Det visar sig t. e., att man vid syrgasförgasning av koks kan vinna en viss koksbesparing, under det att man förbrukar en viss energi för syrgasframställningen.

Tab. 2. Råmaterial- och energibehov för 1 000 m3 vätgas (0°, 760 mm Hg), renad och komprimerad till 200 at.

Metod Förbrukning
Koks kg Brunkol med 50 % vatten kg
m3 gas (bränslevärde 1 000 Cal/m3)
kWh
Koks-vattengas, diskonti-
nuerlig..................... 700 - - 800

Koks-vattengas med syre... 540 - - 950

Brunkol-vattengas med syre - 1900 - 1000

Separering av koksugnsgas
i kyla................... - - 2700 1000

Sönderdelning av kolväten
med vattenånga........... - - 3200 800

Vätgaselektrolys......... - - - 6300

En liknande skillnad existerar mellan separeringen av koksugnsgasen och kolvätesönderdelningen. Koksugnsgasen erfordrar mera kompressionsenergi, vid kolvätesönderdelningen åtgår mera värmeenergi för genomförande av den värmeförbrukande dissociationen. Jämför man slutligen vätgaselektrolysen med de övriga metoderna, så ser man, att elektrolysen endast kan komma ifråga vid utomordentligt lågt strömpris.

Oaktat råvaror och energi utgöra huvuddelen av vätgasens framställningskostnader, äro de ej utslagsgivande vid en jämförelse mellan metoderna, emedan dessutom användningssättet, betjänings-, reparations- och anläggningskostnader spela en icke oväsentlig roll, till vilken man måste taga hänsyn vid jämförelsen. (Forts.)

NOTISER

Den högre tekniska undervisningens ordnande
skall nu bliva föremål för fortsatt utredning. Som bekant, hade årets riksdag påyrkat ett fortsatt och avslutat utredningsarbete i dessa frågor, innan riksdagen tog ställning till spörsmålet om Chalmers tekniska instituts förklarande för teknisk högskola. Riksdagen avslog ävenledes, med hänvisning till detta uttalande, k. m:ts proposition om anslag till nybyggnadsarbeten vid Chalmers. Ecklesiastikministern har nu bemyndigats att tillkalla högst fyra sakkunniga för utredningsarbetets fullföljande. När detta skrives ha de sakkunniga ännu ej utsetts.

Chalmers tekniska institut har nu utsänt sitt program för läroåret 1934-1935, innefattande tim- och kursplaner samt underrättelser för inträdessökande till såväl lägre avdelningen som kompletteringskursen och högre avdelningen.

Elektricitetsproduktionen och bränslekonsumtionen i Storbritannien 1933 har nu statistiskt redovisats. Utvecklingen av kraftstationerna visar en fortsatt minskning av de små stationernas antal. 43 stationer ha under året definitivt nedlagts, medan 9 nya stationer tillkommit och 3 tidigare färdigbyggda för första gången tagits i drift. Ångkraftstationerna, vilken grupp i sig innefattar praktiskt taget alla större stationer, utgjorde 270, dvs. 17 färre än är 1932.

Den i ångstationerna genererade elektricitetsmängden steg därmed från 13,0 till 14,4 milliarder kWh och kolförbrukningen från 10,1 till 10,6 millioner ton, motsvarande en kolförbrukning av 0,75 kg/kWh mot 0,79 kg/kWh ett år tidigare.

De dieselelektriska stationernas antal sjönk från 165 till 157 och deras produktion från 80,3 till 77,0 millioner kWh. Oljeförbrukningen utgjorde 29 392 ton mot 32 054 ton ett år tidigare. Oljeförbrukningen pr kWh sjönk från 0,376 till 0,363 kg/kWh.

De gasmotordrivna kraftstationernas antal sjönk från 25 till 15 och deras produktion från 8,1 till 6,7 millioner kWh. Bränsleförbrukningen vid dessa stationer utgjorde 6 538 ton mot 7 911 ton år 1932. Genomsnittliga bränsleförbrukningen pr kWh sjönk från 1,02 till 1,00 kg/kWh.

Vattenkraftstationerna slutligen undergingo ingen förändring i fråga om antalet, men deras produktion sjönk från 354 till 330 millioner kWh.

Som helhet betraktad, ökades elektricitetsproduktionen från 13,65 till 14,96 milliarder kWh, motsvarande 9,6 %, medan bränsleförbrukningen för elektricitetsalstring ökades endast 4,95 %. Ökning av elektricitetsförbrukningen kan konstateras i samtliga distrikt med olika belopp, i östra England med ända till 28 % och i södra Skottland med 1,6 %.

Liksom år 1932 var sydöstra England det mest elektrifierade distriktet med 114 stationer och 4,89 milliarder kWh.

Som av det föregående framgår, visar bränsleförbrukningen pr kWh fortsatt tendens till sänkning, och antalet stationer med lägre förbrukning än 2 lb pr kWh (0,908 kg) är statt i ökning. Den mest ekonomiska stationen var Clarence Dock i Liverpool med en bränsleförbrukning av allenast 0,51 kg/kWh, vilket betecknas som brittiskt rekord. 89 stycken dieselelektriska stationer hade en förbrukning av 1 lb eller mindre pr kWh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free