- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
329

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 33. 18 aug. 1934 - Carl Bosch: De industriella hydreringsmetodernas problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18 AUG. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 329

illustration placeholder
Fig. 9. Byggnad för anunoniakugnar i Leuna-Werke.


på länge ej kan anses utforskat. Det är i synnerhet ett mycket stort antal teoretiska frågor som återstå att klarlägga, och det är att hoppas att vetenskapen därutinnan skall kunna uppnå ännu flera fruktbärande resultat.

I nära samband med katalysatorernas utbildning står den industriella apparaturens utveckling, på vilket huvudproblem härnäst skall ingås. I det föregående har i korthet berörts den inverkan katalysatorn har på processernas tryck- och temperaturvillkor samt på det erforderliga reaktionsrummet. Katalysatorns verksamhet är alltså i hög grad medbestämmande vid bearbetandet av processernas konstruktiva och materialtekniska problem.

Vid det konstruktiva arbetet på reaktionsrummen för de tre processerna yppa sig olika beröringspunkter. Som synes av tab. 1, försiggår additionen av väte under betydande värmeutveckling. Om värmet ej kontinuerligt avleddes, skulle temperaturen komma att stiga hastigt i kontaktrummet. Vid stigande temperatur förskjutes emellertid jämvikten i reaktionerna, så att utbytet av den åsyftade produkten minskas, dessutom gäller vid metanol- och framför allt vid bensinsyntesen, att hydreringsförloppet är bundet inom ett mycket trångt temperaturområde. Överskridas detta områdes gränser, kunna bireaktioner inträda, vilka försiggå under betydligt större värmeutveckling än huvudreaktionen. Temperaturen stiger därvid hastigt i höjden, ugnen överbelastas och svåra materialskador, ja rena katastrofer kunna uppstå.

En möjlighet till temperaturkontroll ligger i det sätt på vilket gasernas gång regleras. Man kan låta kontaktrummet utifrån bestrykas av de inkommande gaserna och på detta sätt avleda reaktionsvärmet. För att komma till en säker värmejämvikt i ugnen är det nödvändigt att man ordnar gasregleringen ytterst noga, så att denna kan anpassas efter processens reaktionsvärme. En förutsättning härför är en konstant värmeutveckling, vilken å andra sidan beror på omsättningen och till sist på katalysatorns verksamhet. Denna väg beträddes vid utarbetandet av ammoniak- och metanolugnarna och ledde till utvecklingen av rörugnarna. Det konstruktiva arbetet på dessa ugnar förutsatte dock utomordentlig teknisk erfarenhet på området. Andra möjligheter för värmeregleringen ligga i återförandet av bildade reaktionsprodukter och tillförseln av kalla gaser i olika zoner av reaktionsrummet. Vidare kan man ingripa reglerande genom ändring av genomströmningshastigheten. De båda senare metoderna har man tillämpat särskilt i fråga om den flytande fasen i kolhydreringen.

I intimt samband med temperaturregleringen står frågan om regenereringen av värme. I och för processernas förenkling måste man sträva efter att täcka värmeförlusterna enbart genom reaktionsvärmet. Ett villkor härför är en hög omsättning, dessutom måste man sörja för en god regenerering. Utvecklingen av lämpliga regeneratorer har lett till en för högtrycksapparater säregen specialteknik. Olikheterna mellan medierna vid de tre synteserna med deras från varandra avvikande värmeövergångstal och strömningshastigheter ha därvid alltjämt åstadkommit nya problem.

Tab. 3.

Hydreringsmetod                Syntesgas                Katalysatorer                Material beständigt gentemot
        nödvändig        skadlig        ej önskvärd        uppgifter        grundsubstans

Ammoniaksyntes..        H2, N2        CO, H2 S        Cx Hy        Reaktionens påskyndande        metallisk        H2 och temp.

Metanolsyntes ...        H2, CO        H2S        Cx Hy H2        Reaktionens påskyndande och ledande        oxidisk        H2, CO och temp.

Bensinsyntes ........        H2                CX HyN2, CO        Samtidigt påskyndande av klyvnings- och hydreringsreaktionerna. Bindande av 0, S och N vid väte. Reaktionernas ledande. Svavelbeständighet.        sulfidisk        H2, H2S temp. och tryck


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free