- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
330

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 33. 18 aug. 1934 - Carl Bosch: De industriella hydreringsmetodernas problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

330 TEKNISK TIDSKRIFT 18 AUG. 1934

illustration placeholder
Fig. 10. Kylare och avskiljare i metanolfabrik, Leuna-Werke.


Slutligen skola hydreringsprocessernas materialfrågor i korthet beröras. Vid ammoniaksyntesen hade man lärt sig bemästra vätets angrepp genom att förse den för tryck utsatta ugnsmanteln med en vätebeständig beklädnad. Vid metanolsyntesen tillkom koloxidens inverkan på det järnhaltiga materialet. Det uppstår därvid ett bildande av karbonyler, förenat med svåra materialskador och dessutom förgiftning av katalysatorn. Fig. 6 visar en genom karbonylbildning förstörd apparatdel. Angreppets art och frånvaron av korrosionsavsättningar visar att korrosionsprodukterna bortförts i gasformigt tillstånd. För att undgå dessa svårigheter måste man finna ett beklädnadsmaterial som kunde motstå angrepp av såväl vätgas som koloxid. Ett sådant föreligger i vissa koppar-manganlegeringar, som på ett tillfredsställande sätt motsvara anspråken.

Vid kolhydreringen funnos i materialtekniskt hänseende tvenne svårigheter att övervinna. Här måste man samtidigt möta angrepp av väte och svavel. Vid processen förekomma temperaturer om ca 500°, varvid bildning av svaveljärn inträder. Materialet blir förstört, och det uppstår krustor av svaveljärn, vilka leda till igensättningar och t. e. i regeneratorerna åstadkomma ett försämrat värmeutbyte. Fig. 7 visar några genom svaveljärnsbildning förstörda rör. Vid sökandet efter botemedel stannade metallograferna slutligen vid zinköverdrag, vilka emellertid ej bestå av en tunn zinkhinna, såsom fallet är vid galvaniserade föremål, utan av ett diffusionsskikt av biandkristaller av zink och järn, vilka erhållas genom materialets långvariga behandling med zinkångor.

Den andra huvuduppgiften bestod i anskaffningen av ett material som vid höga temperaturer skulle vara motståndskraftigt mot såväl väte som svavel och dessutom äga tillräckligt hög mekanisk hållfasthet. Fig. 8 visar ett rör som deformerats på grund av för låg hållfasthet i värme. De tillgängliga stålen med tillfredsställande hållfasthet i värme voro å andra sidan ej korrosionssäkra. Ett ur båda synpunkterna tillfredsställande material lyckades man finna i vissa kromstål med små mängder molybden och vanadin som speciella legeringsämnen. Hållfastheten hos dessa stål kunde ytterligare ökas genom legering med ca 1 % volfram. Detta material har visat sig motsvara fordringarna i såväl hållfasthets- som korrosionshänseende.

Genom dessa exempel torde materialfrågans stora betydelse för hydreringsmetodernas utveckling framstå tillräckligt klart.

I tab. 3 hava de tre hydreringsprocessernas olikheter sammanfattats. Härur framgår främst vilka gaser som användas vid synteserna, och härav beror å andra sidan vilken väteframställningsmetod som är lämpligast vid en viss syntes. Vidare angivas de skadliga beståndsdelar, till vilka man måste taga hänsyn vid gasreningen, samt slutligen de icke önskvärda beståndsdelar, vilka på ett ofördelaktigt sätt anrikas i syntesernas kretslopp och leda till väteförluster. Sammanställningen över katalysatorer åskådliggör de stigande fordringarna å dessa, från påskyndande och ledande av reaktionerna till de mångskiftande uppgifterna i bensinsyntesen, samt hur de växande uppgifterna fört fram till de oxidiska och sulfidiska katalysatorerna.

Den sista spalten i tabellen visar de tilltagande

illustration placeholder
Fig. 11 Bensinkamrar, innehållande hydreringsugnar, Leuna-Werke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free