- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
331

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 33. 18 aug. 1934 - Carl Bosch: De industriella hydreringsmetodernas problem - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

18 AUG. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 331

fordringarna på materialet i apparaterna, varvid höjdpunkten betecknas av kolhydreringen.

Som avslutning meddelas tre bilder från Leuna-Werke. Fig. 9 visar en fabriksbyggnad med ammoniakugnar, fig, 10 kylare och avskiljare i metanolfabriken och fig. 11 en serie bensinkamrar, i vilka hydreringsugnarna befinna sig. Bilderna torde visa, i vilken skala processerna i dag tillämpas. Arbetet med den storindustriella hydreringen får dock ej anses avslutad; fastmera böra de uppnådda framgångarna sporra till fortsatt fruktbringande arbete.

NOTISER

Tekniska högskolan.
K. m:t har beviljat professorn i husbyggnadslära Israel Wahlman samt professorn i mekanik Carl Heuman avsked från resp. professurer från och med den 13 september 1935.

Domänstyrelsen. K. m:t har konstituerat och förordnat statens flottledsinspektör, majoren i väg- och vattenbyggnadskåren Petrus Silfverbrand att från och med den 1 januari 1935 vara byrådirektör i domänstyrelsen.

Metallstatistik. Metallgesellschafts statistiska sammanställningar över produktion, förbrukning och pris å vissa viktiga nonferrometaller har nu utkommit med sin 35: e årgång, daterad juli 1934. Den mycket detaljerade statistiken, som omfattar den senaste tioårsperioden, inledes som vanligt med en ekonomisk-statistisk översikt, varur ett utdrag må meddelas.

Året 1933 medförde det väntade omslaget i metallkonjunkturen. Förbrukningssiffrorna för samtliga nonferrometaller lågo detta år något över motsvarande siffror för år 1932, och konjunkturkurvan visar fortsatt stegring även under den nu tilländalupna delen av år 1934. Konsumtionsökningen har ej blott lett till en i många fall avsevärd minskning av världens metallager utan åstadkom även en tydlig produktionsökning vid gruvor, hyttor och raffineringsverk. Ett undantag bilda metallerna aluminium och tenn, för vilka produktionen under är 1933 trots stigande konsumtion visade en tillbakagång, vilken först under första halvåret 1934 förbytts i en stegring.

Utvecklingen har emellertid, med hänsyn tagen till de olika metallerna, varit långt ifrån enhetlig. Jämförd med produktionen under det sista högkonjunkturåret, 1929, utgjorde aluminium- och tennproduktionen år 1933 51 %. Motsvarande procenttal för koppar var 55, för bly 66 och för zink 68 %.

Konjunkturförloppet har även utspelats på olika sätt i olika delar av världen. Aluminiumproduktionen var exempelvis i Amerika (utom Canada) år 1933 endast 38 % av produktionen år 1929, medan det kontinentala Europa, inkl. vissa afrikanska och asiatiska kolonier nådde 60 % av 1929 års produktion och brittiska imperiet 49 % av sin produktion år 1929. För bly är skillnaden ännu mera påfallande. Här nådde Amerika 42 %, kontinentala Europa 86, brittiska imperiet 97 och Ryssland jämte Japan 121 % av produktionen år 1929. Liknande variationer återfinnas beträffande zinkproduktionen, där brittiska imperiet nådde 98 % av 1929 års produktion och Ryssland-Japan t. o. m. 170 % av denna, medan Amerika stannade vid 52 och kontinentala Europa vid 67 % av motsvarande produktionsmängder år 1929. Kopparproduktionen i brittiska imperiet var år 1933 225 % av produktionen år 1929, under det att Amerika endast nådde 33 % och kontinentala Europa 84 % samt Ryssland-Japan 99 % av produktionsmängderna år 1929. Däremot var den brittiska tennproduktionen år 1933 endast 41 % av 1929 års produktion, medan övriga produktionsområden nådde 116 à 117 % av 1929 års siffror.

Vad särskilt angår produktionsutvecklingen beträffande koppar, är att märka, att den kraftiga stegringen i brittiska imperiet beror på öppnandet av nya fält i Rhodesia och Canada. Den under 1933 konstaterade stegringen i Europas kopparproduktion beror huvudsakligen på tillkomsten av nya produktiva fält i Jugoslavien och Sverige. En liknande utveckling gäller för den europeiska tennproduktionen, som i sig innefattar tennmalmsfält i nederländska Indien och i belgiska Kongo, vilkas malmer tillgodogjorts i moderländerna.

Konjunkturutvecklingen har givetvis under de fem sista åren medfört avsevärda förskjutningar i fråga om de olika produktionsområdenas relativa betydelse för världsproduktionen. Överallt har det kontinentala Europa jämte kolonier vunnit över Amerika, Canada undantaget. Medan sålunda Amerikas andel i världsproduktionen av aluminium år 1929 var 36,9 %, hade den år 1933 sjunkit till 27,3 %. Amerikas andel i blyproduktionen sjönk från 52,1 till 33,1 %, dess andel i kopparproduktionen från 74,6 till 44,4 % och i zinkproduktionen från 39,9 till 31,1 %. Det kontinentala Europas andel i aluminiumproduktionen steg från 42,9 till 50,4 %, dess andel i blyproduktionen från 23,0 till 30,0 %, i kopparproduktionen från 13,6 till 20,5,%, i zinkproduktionen från 44,2 till 43,8 % och i tennproduktionen från 10,2 till 23,3 %. Brittiska imperiet har sett sin andel i världens kopparproduktion ökas från 6,2 till 25,1 %, medan dess andel i tennproduktionen sjunkit från 85,9 till 67,8 %, för att nämna ett par typiska exempel på produktionsutvecklingen. Att den amerikanska metallproduktionens tillbakagång har ett visst samband med en förskjutning av importen till Europa, framgår tydligt av statistiken. U. S. A. och Chile, som år 1929 tillsammans lämnade 84 % av kopparimporten till Europa, bidrogo år 1933 med endast 47 %, medan å andra sidan importen från brittiska besittningar och Kongo vuxit till 53 %. Samma tendens gör sig gällande beträffande bly och zink.

Gasdrift av motorfordon. De kontinentala europeiska länder, som för sin motorfordonstrafik äro hänvisade till import av oljor, ha på olika sätt sökt göra sig oberoende av denna import. I Tyskland har man slagit in på kolhydreringens väg, medan man i Frankrike och i viss mån även i England sökt använda dels gasackumulatordrivna bilar, dels bilar, drivna med komprimerad lysgas. I Italien äro försöken att driva motorfordon med lysgas av mycket tidigt datum; en av de första i Turin byggda motorerna drevs med komprimerad lysgas. Att detta driftsätt ej hittills vunnit större användning beror på att gasbehållarna få en relativt stor vikt, även om högt komprimerad gas användes. För ca 10 år sedan grundades i Paris en fabrik för komprimering och distribution av gas, och undersökningar gjordes i syfte att komprimera gasen till mycket högt tryck, utan att dess tändningsegenskaper gingo förlorade, och att finna lättare och mera passande gasbehållare. De största svårigheterna synas ha legat i behållarproblemet.

Härvidlag har tillkomsten av nya specialstål haft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free