- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
336

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 34. 25 aug. 1934 - Carl A. Bergman: Råsockerfabrikation på Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

330 TEKNISK TIDSKRIFT 25 AUG. 1934

illustration placeholder
Fig. 8. Dorr’s clarifier.

1. "Flash tauk". I denna avgår ånga, som bildas, då saften upphettats över kokpunkten. 2. Bärlager med axel med skraparmar. 3. Styrlager för d:o. 4. Drivmotor. 5. Ränna, genom vilken skummet avrinner. 6. Plåtar, som föra skummet från vätskeytan till avloppsrännan. 7. Pumpar för bottenskummets och avsättningarnas uttagning. 8. Avloppsledning för skum etc. 9. Avloppsledningar för klar saft. 10. Avloppsreglering. 11. Luftutlopp. 12. Kranar för provtagning. 13. Kranar för tömning av tanken. 14. 15. Armar med skrapor för bottensatsens nedmakning. 16. Pump. 17. Utlopp för klar saft.

Vattnet i den klara sockersaften avlägsnas i avdunstningsapparater, som i vanliga fall hava fyra eller fem kärl och med egen kondensor. I motsats till vad fallet är i betsockerindustrien, där olika typer användas, finner man i Cuba endast en typ med raka vertikala tuber, insatta i ett värmeelement ("kalandria") med horisontala tak- och bottenplåtar. Dessa avdunstningsapparater torde ej vara så ekonomiska som en del andra, men hava den fördelen att de äro billiga i anskaffning, mycket driftsäkra, enkla att sköta samt lätta att göra rena. "Kalandrian" i dessa apparater göras så, att god cirkulation erhålles i apparaten och att de gaser, som ej kondenseras, med säkerhet kunna avlägsnas. Ett utförande visas i fig. 9.

I avdunstarna avlägsnas vattnet tills saften, som nu går under namn av sirap, håller 60-65 Brix. Detta innebär att ungefär 75 % av vattnet i sockerlösning är borttaget, därefter borttages ytterligare ungefär 20 % i sockerkokarna, i vilka på samma gång sockerkristallerna bildas.

Från början användes för detta ändamål kokare med spiraler av kopparrör. Dessa undanträngas alltmer av kokare, i vilka upphettningselementet är utfört som "kalandria"- eller liknande konstruktion som för avdunstarna, men med grövre tuber för att tillåta den långt tjockare massan att cirkulera. Största delen med kalandria-typen är att man med densamma erhåller större hettningsyta och på så sätt snabbare kokning än med en kokare försedd med spiralrör för ångans kondensering. Kalandria-typen är även mycket mera åtkomlig och lätt att reparera, dessutom är det lättare att avlägsna kondensations-vattnet i densamma. I motsats till avdunstare är det ej nödvändigt att bygga kokare för största möjliga värmetransmission. Det är av större vikt att ångtillförseln är riklig och jämnt fördelad inom kalandrian eftersom kokningen då blir snabb och kristaller av samma storlek bildas i hela kokaren.

Fig. 10 visar en vanlig typ av kokare. För ungefär 15 år sedan var det mycket vanligt att bygga dessa med två koniska kalandrior, vilket ansågs giva en mycket god cirkulation i kokaren. Emellertid erhålles lika god om ej bättre cirkulation om kokaren utrustas med endast en kalandria. Denna kan göras rak eller konisk, den senare typen är att föredraga eftersom värmeelementet kommer att ligga djupare ned i kokaren och kondensationsvattnet blir lättare att uttaga.

För att ytterligare utbilda kristallerna i sockermassan, kan densamma från kokaren sändas till kristalliseringsapparaten, som utgöras av långa behållare, försedda med roterande armar, vilka hålla massan i en jämn, långsam cirkulation. För att påskynda kristalliseringsprocessen förser man ofta dessa apparater med rörelement, genom vilka vatten cirkulerar för avkylning och senare för upphettning. Fig. 11 visar en interiör från en kokareavdelning.

Från kokarna eller kristalliseringsapparaterna sändes massan till centrifuger, i vilka melassen avskiljes. Om denna är rik på socker, så utspädes den med vatten och sändes tillbaka till kokarna.

Den vanligaste storleken på centrifugerna är 1 000-1 050 mm i diam. och 600 mm höjd. Vanligen äro de försedda med mekaniska apparater för att avlägsna sockret.

Raffineringen.

Största delen av råsockret utskeppas till U. S. A., Europa etc. Det håller 96-97,5 % rent socker. Produkten måste efterses mycket noga, så att den ej förstöres vid den ofta långvariga lagringen före utskeppningen.

Man har dock alltmera börjat raffinera råsockret på Cuba. Raffinaderierna uppstodo från början i de importerande länderna därför, att de för denna process nödvändiga maskinerna etc. voro för dyrbara

illustration placeholder
Fig. 9. Tvärsnitt av "kalandria".

A. Ångtillopp. B. Avlopp för kondensationsvatten. C. Avlopp för okondenserbara gaser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free