Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 337 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 25 aug. 1934 - Råsockerfabrikation på Cuba, av Carl A. Bergman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

25 AUG. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 337

att anskaffa för den tidens små fabriker, och därför att yrkesskickligheten hos tropikernas arbetare var låg. Nu äro ju dessa förhållanden ändrade, och raffinerat socker kan helt säkert framställas billigare i Cuba än på andra platser. Orsaken till att det ej göres mera allmänt är självfallet att söka i importländernas tullpolitik.

Kraft- och värmeproblemet.

För eldning av ångpannorna användes "bagassen" från kvarnarna. Densamma innehåller 42-48 % vatten och ungefär samma halt fiber; resten utgöres av socker, diverse mineralsalter etc. Bagassen föres av en transportör upp till pannorna och faller ned till ugnarna i rännor, från vilka den inmatas automatiskt. Transportören är så anordnad, att i händelse all bagass för tillfället ej kan brännas, densamma kan lagras utanför pannrummet och sedan transporteras in vid behov.

I den gamla tiden kunde bagassen ej brännas i det skick den kom från kvarnarna, utan den ströddes ut på marken för att torkas. Med nuvarande kraftiga kvarnar utpressas vattnet i långt högre grad, och som stora förbättringar gjorts i eldstadskonstruktionerna, brinner bagassen mycket bra.

Fig. 11. Interiör från kokareavdelningen i sockerfabrik på Cuba.

Eldrörspannor hava mer och mer fått vika för vattenrörspannor. Storleken av ångpannorna varierar med fabrikernas storlek, i vanligaste fall från 400 till 1000 B. H. P., [1] men i de största fabrikerna äro 1 500 B. H. P.-pannor inmonterade.

I motsats till andra råsockerproducerande länder, där trapproster användes i mycket stor utsträckning, hava dessa ej kommit till stor användning i Cuba. Mest gynnad torde den öppna härdrosten (fig. 12) vara. En sådan lämpar sig bäst för den moderna malningen med finare och torrare bagass, som ofta innehåller tillsatser från saftens filtrering, kalk etc. För dessa härdar användas i vanliga fall forcerad

Fig. 10. Längdsektion av kokare.

Fig. 12. Ångpanna för eldning med bagasse eller brännolja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>