- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
338

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 34. 25 aug. 1934 - Carl A. Bergman: Råsockerfabrikation på Cuba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

388 TEKNISK TIDSKRIFT 25 AUG. 1934

lufttillförsel. Rengöring av härdar behöver ej utföras mera än en gång om dygnet.

Eftersom bagassen innehåller en hög procent av fuktighet är det nödvändigt, att ugnsvolymen tilltages långt större än då kol eller brännolja användes för panneldningen. Ugnen bör även göras så att bagassen torkar så långt som möjligt före förbränningen och att förbränningsgaserna blandas mycket väl. För den skull utföras ugnarna med tvärmurar och nedböjningar, vilka giva gaserna en virvlande rörelse och åstadkommes på så sätt en fullständig blandning och förbränning före pannans eldyta.

Skorstenar måste i likhet med ugnarna tilltagas större än för koleldning. De utfördes förr oftast av järnplåt, men som detta material ej varar länge i ett varmt och fuktigt klimat blevo dessa dyrbara på grund av höga reparationskostnader och kort livslängd. En del murade skorstenar hava byggts, men på sista tiden har man helt övergått till armerad betong.

För driften av en väl anlagd fabrik är bagassen tillräcklig för bränsle, i en del av de större giver den ett överskott. I vissa äldre fabriker räcker däremot ej bagassen till; tillsatsbränslet utgöres vanligen av olja, men även ved och kol förekomma. Veden eldas då i vanliga fall i samma ugn som bagassen, men för kol måste en särskild ugn användas. Att bränna olja och bagass i samma ugn bör så vitt möjligt undvikas. Dels blir förbränningen dålig och dels händer det ofta att askan från bagassen sintras av hettan som utvecklas vid oljeeldningen.

Biprodukter.

Som priset på råsocker sjunkit alltmer under de senaste åren och endast ett fåtal fabriker kunnat uppvisa någon vinst, har frågan oupphörligen kommit upp om ej någon av biprodukterna skulle kunna utnyttjas. Detta skulle då först gälla bagassen, eftersom en fabrik alltid kan byggas så, att man kan vara säker på att man har mer än vad som erfordras till bränsle. Detta material är lämpligt för framställning av fiberplattor för byggnader. De trädslag, som finnas i tropikerna lämpa sig ej så väl för byggnadsändamål. Å andra sidan skulle ju, om alla fabriker upptoge denna tillverkning, en överproduktion uppstå och detta är jämte kapitalbristen en orsak till att de flesta draga sig för att börja denna tillverkning.

I Louisiana har ju under många år producerats ett material "Celotex", gjort huvudsakligen från bagass och vilket kommit till stor användning inom byggnadsindustrien etc. Fabriken är belägen invid New Orleans och bagassen erhålles från närliggande sockerbruk. Denna betalades på så sätt att brännolja lämnades för hela driften av fabrikerna, och dessutom en kontant summa, som i första hand var för att täcka omkastnaderna för att kunna utnyttja detta bränsle. Försök har gjorts i Cuba att sända bagass för liknande ändamål till U. S. A. Transportkostnaderna bliva höga även om bagassen hoppressas hårt före utskeppningen.

Under år 1932 ingångsattes en fabriksanläggning på Hawaii för liknande ändamål. Denna äges av en sammanslutning mellan några av sockerbruken. Anläggningskostnaderna belöpte sig till 10 000 000 kr. och kapaciteten är beräknad för en årlig leverans av 100 000 000 kvadratfot byggnadsmaterial. Enligt senaste uppgifter har resultatet av denna fabrikation varit mycket gynnsamt och dess produkter har till och med exporterats till amerikanska fastlandet. Strax utanför Havanna anlades för några år sedan en mindre fabrik för utexperimentering av denna fabrikation, och där gjordes synnerligen goda plattor värmeisolation- och även isolationsmaterialier för den elektriska industrien. Metoden var följande:

Röret slipas först på samma sätt som slipmassa i de svenska trämassefabrikerna. Den något utspädda sockersaften pumpas tillsammans med slipmassan till ett diffusionsbatteri, försett med behållare, som hava perforerade bottnar och som äro fästa på ändlös rem. Lakningen sker enligt den i betsockerfabrikerna tillämpade motströmsprincipen.

Fibermassan sändes sedan till en desintegrator, där den finfördelas och där tillsatser göras allt eftersom den slutliga produkten erfordrar. Den går sedan till en formningsmaskin från vilken den utkommer med ungefär 65 % fuktighet, omkring 12 mm tjock. Efter att hava uppskurits i skivor ca 1,2 X 1,8 m insattes dessa i en mycket kraftig hydraulisk press, försedd med ånguppvärmning för torkning, för vilket erfordrades ca en timme. Om skivorna skola användas för värmeisolation, så pressas de mycket litet, om de däremot skola användas inom den elektriska industrien pressas de hårt ned till ungefär 3 mm tjocklek, i vilken form man erhöll ett ypperligt isolationsmedel.

På senaste åren har ett betydligt arbete nedlagts på att bygga maskiner för att sönderdela sockerröret till en bättre fibermassa än vad som kan erhållas med de nuvarande kvarnarna. Mycket goda resultat hava erhållits och i en framtid kommer nog papperstillverkning att upptagas som en med sockertillverkningen förenad industri. I detta sammanhang kan nämnas att bakelit även blivit framställd av diverse biprodukter från sockerfabrikationen.

Största delen av melassen från fabrikationen har exporterats bl. a. till U. S. A., en ringa del har kommit till användning inom landet för framställning av sprit, rom etc. Under lång tid har man varit betänkt på att öka alkoholtillverkningen för att ersätta importen av bensin. De stora oljebolagen hava emellertid gjort allt för att förhindra detta och det är först på den allra sista tiden som denna fråga upptagits på fullt allvar.

Med sprittillverkningen kan förenas framställning av jäst och kolsyra. I ett tropiskt land kan den sistnämnda tillverkningen räkna på god marknad i kyl-industrien.

Produktionsutvecklingen.

I allmänhet kastar man nog skulden på Cuba för överproduktionen av socker, men detta är på många sätt oriktigt. Under krigsåren ökades produktionen från 2 500 000 ton per år till 4 000 000 ton. Det riktiga skulle hava varit att ej vidare utvidga produktionen, men i stället fortsatte en del amerikanska banker att på alla sätt understödja expansionen, och på några få år uppnåddes en årsproduktion av 5 500 000 ton. På Cuba insåg man snart faran av överproduktionen, och redan 1925 gav regeringen order om en inskränkning, vilket endast hade tillföljd, att en del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free