- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
339

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 34. 25 aug. 1934 - Carl A. Bergman: Råsockerfabrikation på Cuba - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

25 AUG. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 339

andra länder ökade sin produktion. Därefter kom den nya amerikanska tullpolitiken, vilken skyddade tillverkningen i Porto Rico, Hawaii, Filippinska öarna, Louisiana etc., och medförde en ökning där av 1 500 000 ton årligen.

Efter att Cuba under två år inskränkt sin produktion och därmed endast gynnat sina konkurrenter, borttogs allt tvång på produktionen, då det visade sig omöjligt att komma till en internationell överenskommelse. Detta medförde naturligtvis en kollossal överproduktion i världen med åtföljande sänkning av försäljningsprisen. Först 1930 kom en internationell överenskommelse till stånd mellan alla de större sockerexporterande länderna för inskränkning av produktionen. Om depressionen ej kommit, skulle resultatet av derna visat sig förr, men på grund av de dåliga tiderna minskades konsumtionen betydligt. Detta var ju svårt att förutse, då de första inskränkningarna fastställdes, och följden blev att dessa gjordes för små och i stället för en minskning av de inneliggande lagren fortsatte dessas ökning år från år. Det är först under år 1933 som produktionen minskats därhän, att den betydligt understiger konsumtionen, och följden därav har redan visat sig i prisstegringar. Java har alltid motsatt sig reglering av produktionen eftersom dess sockerindustri hade en mycket god och som det ansågs fullt säker marknad i Indien. Detta land har emellertid på få år utvecklat sin sockerindustri därhän att import från Java ej är nödvändig, och den javanska sockerproduktionen har nu inskränkts mera än någonsin den cubanska.

Vad Cuba beträffar, kommer nog landet aldrig att under normala förhållanden fullt återvinna sin ställning som sockerproducent. Krisen har emellertid lärt detta land det oriktiga i att endast inrikta sig på en enda industri och sockerindustrien kommer säkert att småningom omläggas på bredare bas, vilket kommer att bidraga till en varaktig utveckling av välståndet i landet.

NOTISER

Sveriges handelsflotta 1932.
I den för en tid sedan av kommerskollegium utgivna berättelsen över Sveriges sjöfart år 1932 lämnas bl. a. följande meddelanden om handelsflottans förändringar under året. Tonnaget minskades med 48 700 brutto- och 39 567 nettoton, eller med resp. 2,7 och 3,1 %. Det är första gången sedan 1921, som handelsflottan visat minskning. Tonnagesiffrorna för år 1914, de högsta som uppnåtts före tillbakagången under världskriget, överträffas av redogörelseårets med icke mindre än 502 462 brutto- och 321 419 nettoton, eller resp. 40,3 och 35,7 %.

Med avseende på framdrivningsmedlen, har den under senare år märkbara förskjutningen från ång- och segelfartyg till motorfartyg fortskridit även under 1932. Vid detta års slut utgjordes 64,9 % av bruttotonnaget av ångfartyg, 30,1 % av motorfartyg, 3,9 % av segelfartyg med hjälpmaskin och 1,1 % av andra segelfartyg. Motsvarande procenttal voro år 1914 84,3, 0,9, 0,4 och 14,4 %’.

Den nämnda tonnageminskningen framkommer som netto av en total öking om 29 340 ton och en total minskning om 78 040 ton. I huvudsak hänföra sig dessa förändringar till nybyggnad och inköp från utlandet, resp. försäljning till utlandet och genom olycksfall vållade fartygsförluster.

Nybyggnaderna uppgingo ej till tredjedelen av det tonnage, som de föregående årens nybyggnader representerade. En ännu större minskning företedde det från utlandet inköpta tonnaget; det utgjorde ej ens fjärdedelen av 1931 års summa, vilken å sin sida var mindre än 1930 och 1929 års. Fartygsförsäljningen till utlandet var däremot under år 1932 osedvanligt stor, 50 309 ton mot 9 854 ton år 1931. Nybyggnaderna avse till 68,1 % motorfartyg, medan inköpen från utlandet till 90,1 % av tonnagesiffran gälla ångfartyg. Det förolyckade tonnaget utgjorde år 1932 9 348 bruttoton mot 4 826 ton ett år tidigare.

Sveriges sjögående handelsflotta (bestående av fartyg om 100 bruttoton och däröver) utgjordes vid 1932 års slut av l 385 fartyg om sammanlagt l 686 202 bruttoton. Räknar man med att den oceangående flottan utgöres av fartyg om 2 000 bruttoton och däröver, befinnes densamma bestå av 211 fartyg om sammanlagt 911 499 bruttoton. Det oceangående tonnaget uppgår sålunda till mer än hälften av det sjögående. Ännu år 1913 var Sveriges oceagående handelsflotta ej större än 129 fartyg om sammanlagt 408 813 bruttoton.

I genomsnitt för hela handelsflottan utgjorde vid 1932 års slut bruttodräktigheten pr fartyg 715,5 ton mot 720,7 ton år 1931. För de särskilda fartygsslagen var bruttodräktigheten i medeltal följande: för ångfartyg 998,6, motorfartyg 1 528,0 och segelfartyg 90,9 ton. Medeltalet för samtliga under året nytillkomna fartygs tonnage var l 254 ton.

I åldershänseende fördelade sig handelsflottans bruttotonnage år 1932 med 28,4 % på fartyg under 10 år, 29,3 % på fartyg mellan 10 och 19 år och 42,3 % på fartyg om 20 år och däröver. Det från utlandet förvärvade tonnaget utgjordes helt och hållet av äldre fartyg.

Av handelsflottans bruttotonnage kommer 91,0 % pä städerna, 37,6 % av hela tonnaget var hemmahörande i Göteborg och 25,4 % i Stockholm. Dessa städer tillsammans med Helsingborg, Trälleborg, Norrköping och Malmö representerade ej mindre än 81,1 % av hela handelsflottans tontal.

Statens vattenfallsverk år 1933. Ur den i dagarna offentliggjorda berättelsen över vattenfallsstyrelsens verksamhet under år 1933 återges följande uppgifter angående statens kraftverk och kanaler.

Kraftverksrörelsen påverkades även under nämnda år i jämförelsevis ringa grad av den rådande depressionen, och den ljusning som mot slutet av året inträffade för vissa industrier hade till följd, att dessa industriabonnenter till fyllo utnyttjat de kraftbelopp som ställts till förfogande. Däremot har kraftverksrörelsen rönt stor inverkan av den vattenbrist, som i mellersta och södra Sverige började inträda i mitten av augusti månad och som kulminerade vid årsskiftet. Under den tid av 124 år, för vilka observationer finnas, ha så låga vattenstånd som under vintern 1933-1934 ej förekommit i Göta älv. Lågvattenrekord har även noterats för Motala ström, och reservkraft har därför behövt anlitas i stor omfattning.

Den installerade generatoreffekten vid statens kraftverk utgjorde vid årets utgång 413 650 kW mot 405 650 kW ett år tidigare. Av effekten kommo år 1933 315 700 kW på centralblocket, 63 000 kW på Porjus kraftverk, 34 000 kW på Norrfors kraftverk och 950 kW på diverse kraftanläggningar. Effekttillskottet kommer helt och hållet på Norrfors kraftverk. Energiproduktionen i egna kraftstationer utgjorde 1 710 mill. kWh mot 1 576 mill. kWh år 1932. Den från år 1930 fortgående produktions-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free