- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
340

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 34. 25 aug. 1934 - Notiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

340 TEKNISK TIDSKRIFT 25 AUG. 1934

minskningen har alltså nu förbytts i en produktionsökning, som stegrat produktionen över siffran för högkonjunkturåret 1929. Även inköpen av energi från främmande verk voro under året rekordartat stora, 89,7 mill. kWh mot 19,1 mill. kWh år 1932. Kraftleveranserna uppgingo till 1542 mill. kWh mot 1 367 mill. kWh år 1932 och de debiterade energiavgifterna till 30,8 mill. kr. mot 27,8 mill. kr. ett år tidigare. De debiterade avgifterna, räknat pr avgiftsbelagd kWh, utgjorde 2,00 öre pr kWh mot 2,04 öre år 1932.

Högspänningslinjerna hade en total längd av 21 428 (år 1932 20 970) km. De egna linjerna utgjorde 7 422 (7 150) km, abonnentlinjerna 14 006 (13 596) km. Av de egna linjerna ha stamlinjernas längd varit oförändrad, medan landslinjer, bygdelinjer och ortslinjer utökats. Antalet sekundärstationer för 40, 50, 70 och 130 kV ökades från 58 till 60, antalet egna fördelningsstationer från 3 till 4 och antalet tertiärstationer från 940 till 988.

Av den levererade energien användes för allmän distribution 800 (690) mill. kWh, för elektrifierade järnvägar 190 (145) mill. kWh, av större pappersbruk, träsliperier, gruvor osv. 530 (455) mill. kWh, för elektrokemiska och elektrotermiska ändamål 250 (210) mill. kWh och för ånggenerering i elektriska pannor 30 (95) mill. kWh.

Vid de till centralblocket anslutna kraftverken motsvarade vattentillgången under årets fem första månader praktiskt taget behovet, medan under återstoden av året rådde utpräglad vattenbrist. Enär denna vattenbrist gjorde sig gällande i hela södra och mellersta Sverige, måste verket i stor omfattning tillhandahålla stödleveranser till andra kraftföretag. För att täcka det exceptionellt höga kraftbehovet måste ångkraftstationen i Västerås utnyttjas i osedvanligt hög grad, varjämte betydande mängder främmande kraft inköptes. Produktionen vid Västeråsverket uppgick under året till 88,1 mill. kWh, motsvarande 6,4 % av den totala energiproduktionen inom centralblocket.

Under året utfördes en del utvidgnings-, ändrings- och underhållsarbeten vid kraftverken. I Trollhättans kraftstation har turbinen nr 11 ombyggts, vilket medfört en effektökning från 13 400 till 17 500 hkr och en väsentlig förbättring av verkningsgraden. Aggregatet har kompletterats med en ny 50-periodig generator om 16 500 kVA, varigenom ytterligare ett dubbelaggregat erhållits till de förutvarande två. I Västerås ångkraftstation har det nya 27 000 kW ångturbinaggregatet slutmonterats och leveransprovats, ångpannan nr 5 ombyggts, varigenom kapaciteten ökats från 20 till maximalt 35 ton genererad ånga pr timme, samt ångpannorna 10 och 11 försetts med anordningar för kolpulvereldning. I Porjus kraftstation ha statens järnvägars enfasgeneratorer ombyggts, varigenom de erhållit större effekt. Den andra tilloppstunneln har färdigsprängts och arbeten påbörjats vid aggregaten 6 och 7 för inkoppling av dessa på den nya tunneln. I Norrfors kraftstation har en kolsyreanläggning för släckning av generatorbrand installerats och i laxtrappan insatts en elektrisk registreringsanordning för räkning av antalet uppgående laxar.

Trafiken i Södertälje kanal, som under år 1932 visade någon tillbakagång, har nu åter ökats, och den befordrade godsmängden översteg under 1933 vad som tidigare under något år uppnåtts.

International Tin Research and Development Council, en sammanslutning som bildats av regeringarna och producenter i de förnämsta tennexporterande länderna, har i dagarna publicerat sin första generalrapport. En av sammanslutningens första arbetsuppgifter har varit att uppgöra ett undersöknings- och forskningsprogram till hjälp åt industrier, vilka använda tenn i tillverkningen med samtidigt även för att finna nya användningsområden för denna metall.

Sammanslutningen har uppgjort riktlinjer för forskningsarbeten inom vissa grundläggande frågor, vilka sedan anförtrotts universitet, regeringar och industrilaboratorier. Man har så långt som möjligt velat undvika en centralisering av forskningsarbetena för att i största utsträckning kunna tillgodose de speciella behoven hos de tennförbrukande industrierna i skilda länder. Det är tillsvidare i England, Frankrike, Tyskland, Holland och U. S. A., som forskningsarbetena pågå.

I rapporten omnämnas en del tänkbara nya användningsområden för tenn. Bland annat beskrives en blytenn-ackumulator (Féry-Carbone-ackumulatorn) med utspädd svavelsyra som elektrolyt. Denna är absorberad i ett poröst keramiskt material, så att ackumulatorn liknar en torrcell. Enär ingen gas utvecklas vid urladdningen, kan ackumulatorn tillslutas hermetiskt. Den säges vara lättare än en blyackumulator av motsvarande kapacitet.

Sammanslutningen har etablerat en teknisk upplysningsbyrå för råd till förbrukarna och för publicering av tekniska undersökningar samt har i Haag ett kontor för bearbetning av statistiken, som publiceras en gång i månaden. Även i New York finnes ett kontor, varifrån sammanslutningen söker kontakt med amerikanska tennkonsumenter.

Solstrålningen på trähus. I Tyskland har man nyligen utfört undersökningar över rumstemperaturens beroende av yttertemperaturen i hus av olika byggnadsmaterial och konstruktion. Ett kortfattat referat härav återfinnes i VDI-Zeitschrift (11 aug.). Av speciellt intresse äro de övertemperaturer relative lufttemperaturen, som uppmätts vid solbestrålning å olika sorters tak och väggar. Sålunda erhölls å ett platt, med papp beklätt tak en övertemperatur av 46,5°C, å ett lutande tak åt öster eller väster, beklätt med karbolineumbestruken spån, 42,8°C och å ett lutande tegeltak åt söder 36,5°C. Å träväggar, vettande mot öster eller väster, erhölls övertemperaturen 35,8° C resp. 38,1°C, allteftersom väggen utgjordes av hyvlade bräder eller bräder med kvarsittande bark. På en åt söder vettande vägg av hyvlade bräder erhölls övertemperaturen 18,8° C.

För minskande av temperaturvariationerna i hus med lätt byggnadssätt ges med anledning av undersökningarna följande praktiska råd: Utrymmet under taket skall kunna luftas, väggarna beskuggas med framspringande tak, rummens väggar förses med isolering inåt, tjocka förhängen eller träluckor sättas för fönstren, och väggarna strykas med ljusa färger. Genom dessa åtgärder kan man minska temperaturvariationerna inuti husen till 1 à 3° under dygnet.

Höstmässan i Leipzig, vilken, som förut meddelats, äger rum den 26-30 augusti, har i år inrättat en förmedlingscentral, vilken bereder alla mässan besökande utländska firmor tillfälle att personligen förhandla med de utställarfirmor, vilka de önska representera i sina egna länder.

SAMMANTRÄDEN

Tekniska föreningens i Karlskrona
medlemmar med damer företaga sommarutfärd fredagen den 31 augusti 1934 med samling vid disponentbostaden i Kallinge kl. 12,30, varvid under intagande av förfriskningar disponent Uno O. Larson håller orienterande föredrag om Kallingeverken. Kl. 14,00-15,30. Besök å Kallinge jernverk under sakkunnig ledning. Kl. 15,30. Avresa till Kockums emaljer-verk i Ronneby. Kl. 15,40-17,00. Besök å emaljerverket under sakkunnig ledning. Kl. 18,00. Gemensam middag å Stadshotellet i Ronneby.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free