Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 344 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 1 sept. 1934 - Möjligheter för en svensk leksaksindustri, av Tyboni - Ekonomisk översikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

344 TEKNISK TIDSKRIFT 1 SEPT. 1934

Fig. 2. Förslag till organisationsformer för en svensk leksaksindustri.

sedd för leksaksfabrikation och utrustad med sådana maskiner som krävas för hopsättningen. Om hopsättningsarbetet utlämnas som hemarbete, är det nödvändigt att den som har hand om utlämningen är väl insatt i hopsättning. Hemarbetaren måste nämligen instrueras och få tillfälle att provmontera, innan han eller hon sättes till arbete utan tillsyn. Denna upplärning av hemarbetare sker givetvis på verkstaden, i vilken för detta ändamål skall finnas en instruktör, som även tjänstgör som kontrollant och avsynare av hemarbetet. Monteringen underlättas, om leksakerna provmonteras på en karta som visar hur varje arbetsoperation skall utföras. Alla olika hopsättningsarbeten skola ackordsättas, innan de utlämnas som hemarbete.

Platserna för hopsättningen böra väljas på sådana ställen inom landet, där säsongarbete i stor utsträckning utövas, vilket ur flera synpunkter är fördelaktigast. Som belysande exempel kan åberopas förhållandena på flera platser i Småland, där det tillverkas hundratals småkramvaror som hemindustri. Men icke endast i Småland är sådant möjligt, utan artikelförfattaren har själv varit i tillfälle att se hur hemarbete praktiserats av en mindre elektromekanisk verkstad i Mellansverige. Utom de ca 35 fast anställda arbetarna funnos 25 st. hemarbetare. Det var huvudsakligast trädgårdsarbetare och andra säsongarbetare som behövde biförtjänst under vintern. Det var ej ovanligt, att samtliga familjemedlemmar deltogo i arbetet, varvid var och en hade specialiserat sig på någon detalj i hopsättningen precis som arbetsfördelningen på många håll sker vid storindustriell tillverkning.

Om emellertid någon viss leksakstyp blir särskilt efterfrågad, kan det löna sig att anskaffa lämpliga hopsättningsverktyg och låta monteringen äga rum i huvudverkstaden. Detta gäller även drivmekanismen och till denna hörande anordningar, för vilka monteringskostnaderna genom användandet av särskilda hopsättningsverktyg kunna bli mycket låga. Förhållandena äro emellertid ofta sådana, att det lönar sig bäst med enkla verktygsanordningar. Många enkla verktyg kunna användas för olika operationer, om de blott från början konstrueras på lämpligt sätt, medan de invecklade verktygen draga stora anskaffningskostnader.

Försäljningen.

I de större leksaksproducerande länderna handhaves försäljningen av gemensamt upprättade försäljningsorganisationer. Då vi här i Sverige vid en start ej kunna räkna med så stor försäljning att det lönar sig med egna försäljningsorganisationer, måste saken nödvändigtvis ordnas på enklare och billigare sätt.

Man kan ju tänka sig, att försäljningen på hemmamarknaden överlåtes på någon grossistfirma, som har förbindelse med inom landet varande minutförsäljare. Eventuell export får också på brukligt sätt överlämnas till någon huvudförsäljare i vederbörande land.

Denna uppsats kan icke på något vis göra anspråk på att utgöra en fullständig behandling av ämnet. Huvudsyftet är att väcka intresse för tillkomsten av en svensk leksaksindustri, som har många goda förutsättningar att slå igenom. Detta vore icke minst av betydelse för närvarande, när vi med ljus och lykta söka efter utvidgade arbetstillfällen för såväl handens som hjärnans arbetare. Tyboni.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Man torde kunna fastslå, att den avmattning av den amerikanska konjunkturen, som redan under juni började göra sig svagt gällande och därefter alltmera accentuerats, är betydligt starkare, än som betingas av säsongsförhållandena. Särskilt i ögonen fallande är nedgången i sysselsättningen inom stålindustrien. Enligt Steel har den utnyttjade delen av produktionskapaciteten sjunkit från 62 proc. i början av juni till 21 proc. medio augusti. Den framställda kvantiteten stål uppgick under juli till 1,50 mill. ton mot 3,45 och 3,06 mill. ton under respektive maj och juni i år. Fjolårets julisiffra var 3,25 mill. ton. Utvecklingen inom tackjärnsproduktionen är analog. Den tillverkade kvantiteten utgjorde 1,25 mill. ton under juli mot 1,82 mill. ton samma månad i fjol och 2,08 och 1,96 mill. ton under maj och juni. Även stenkolsbrytningen företer en minskning om än icke under de senaste mån. så stark som ovanstående för järnindustrien angivna. Brytningen har från maximum i mars på 40,7 mill. ton sjunkit till 26,3 för juli; majsiffran var 30,3 och junisiffran 27,8 mill. ton. Under juli i fjol bröts 30,1 mill. Järnvägstrafiken visar ock nedgång men icke av större dimensioner än knappa 10 proc. sedan i juni. Förbrukningen av elektrisk kraft företer dock alltjämt ökning gentemot i fjol, men denna är icke så stor som under tidigare månader i år. Järnindustriens minskade produktion sammanhänger med reducerade order från de stora huvudavnämarna järnvägar och bilindustri. Även efterfrågan från byggnadsindustrien, som ock företer en viss avmattning under de senaste månaderna och fortfarande huvudsakligen sysselsattes med offentliga arbeten, har minskats. Såväl byggnadsindustriens som bilindustriens läge är dock alltjämt förmånligare än vid samma tid i fjol. Tillverkningen under juli torde ha legat 15 à 20 proc. högre än under samma tid i fjol inom bilindustrien men är omkring 25 proc. lägre än under april i år,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>