Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 15 sept. 1934 - Notiser - Ny metod för svetsning av tunnplåt - Kommunalstatistiken år 1933 - Mästarekurser för metallgjutare - Rystedtska fonden - Litteratur - Anmälan: Kungl. vattenfallsstyrelsen 1909—1934, av C. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
15 SEPT. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 363
mot en bestämd punkt. I ljusbågen inmatas en med lämpligt flussmedel belagd svetstråd. Denna är så beräknad, att 1 dm tråd i allmänhet ger 1 dm svets.
Metoden medger svetsning av plåt med en tjocklek av ända ned till 0,5 mm. Svetsfogarna utmärka sig för stor tänjbarhet och tåla skarp bockning. De kunna lätt emaljeras och slipas. En skicklig svetsare kan genom val av lämplig tråddiameter lägga en mycket smal fog. Å andra sidan ställer metoden stora krav på svetsaren, och ständig träning är nödvändig, om tillräcklig arbetshastighet skall uppnås.
Metoden har prövats även för andra metaller, t. e. aluminium och aluminiumlegeringar, för vilka den visat sig lämplig, likaså för många legerade stålsorter, exempelvis det i handeln vanligen förekommande rostbeständiga stålet med 18 % Cr och 8 % Ni.
Kommunalstatistiken år 1933. Svenska kommunaltekniska föreningens statistik över vattenledningsverk, avloppsledningar, gator och vägar samt renhållningsverk i svenska städer och samhällen år 1933 har nu publicerats.
Uppgifter om vattenledningsverk hava tillkommit från Hässelby villastad, Höganäs, Lilla Edet och Mörbylånga. Anläggningen i Hässelby, som nyttjar Mälarvatten utan någon rening, är närmast att betrakta som en bevattningsanläggning. Uppgifter ha tillkommit rörande Lovöverket, tillhörigt Stockholms vattenledningsverk, vilket tidigare beskrivits i denna tidskrift. I Göteborg har anlagts ett marmorfliter för behandling av vatten från Delsjön. I Jönköping har en ny anläggning tagits i bruk med Vättern som vattentäkt. I Umeå har järnfilteranläggningen kompletterats med kalktillsättning. Koltillsättning till vattnet har under året införts förutom vid Lovöverket även i Göteborg och Strängnäs.
Uppgifter om avloppsledningar hava tillkommit frän Hässelby villastad, Lilla Edet, Mörbylånga och Veinge. I Mörbylånga finnes pumpverk. Befintliga pumpverk hava kompletterats i Stockholm och Kristinehamn.
Uppgifter om gator och vägar hava tillkommit frän Hässelby villastad, Mörbylånga och Söderhamn. Trots att totala ytan av gatubeläggningar ständigt ökas, har i de flesta samhällen ytan av icke ytbehandlad makadam och grus minskats, vilket tyder på att dammfragan ägnas vederbörlig uppmärksamhet. Under året har ytan av ytbehandlade körbanor uppgått till ej mindre än ca 750 000 m2. Härav har ca 1/3 ytbehandlats med bitumen och 2/3 med andra medel. Under året ha vägoljor för första gången tagits i bruk för dammbindning. I de städer som lämnat specifikation på de under året utförda bituminösa beläggningarna ha följande material kommit till användning som beläggning i körbanor: gjutasfalt 36 000 m2, sandasfalt 89 000 m2, topeka 64 000 m2, essenasfalt 45 000 m2 samt andra motsvarande beläggningar ca 150 000 m2.
Mästarekurs för metallgjutare, huvudsakligen omfattande framställning av viktigare metallegeringar för industriella och tekniska ändamål, samt efterbehandling av dylika legeringar, anordnas av hantverksinstitutet i Stockholm under tiden 23 oktober-2 november 1934. I kursarbetet ingå såväl föreläsningar som praktiska övningar och demonstrationer i institutets egna lokaler, varjämte en del studiebesök vid metallgjuterier och industriella verk i Stockholm komma att avläggas.
Kursen är avsedd för självständiga metallgjuteri- och verkstadsidkare samt (på dessas begäran och rekommendation) hos dem anställda verkmästare, förmän eller väl meriterade gjuteriarbetare.
Rystedtska fonden. Ansökningar om understöd från Rystedtska fonden (Svenska teknologföreningens understödsfond) mottagas intill utgången av september månad. Närmare upplysningar meddelas av Svenska teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Kungl. vattenfallsstyrelsen 1909-1934. En återblick på tjugofem års verksamhet. Centraltryckeriet, Stockholm 1934.
Den svenska kraftverkslitteraturen börjar antaga aktningsvärda proportioner. Några standardverk i paritet med amerikanaren Daniel W. Meads klassiska arbete Water Power Engineering eller de stora tyska och franska bokverk som avhandla kraftteknik och kraftindustri ha vi visserligen inte i vårt land frånsett vad samlingsverken De tekniska vetenskaperna och Uppfinningarnas bok innehålla. Men ett mycket stort antal värdefulla skrifter ha utgivits av bl. a. elektricitetsverksföreningen, vattenfallsstyrelsen och vattenkraftföreningen samt av en hel del kraftverksföretag och av fabrikanter på området. Det har varit såväl beskrivningar över utförda kraftverk och tekniska detaljer av olika slag som sammanfattande redogörelser över kraftteknikens och kraftindustriens utveckling.
Det sista betydande tillskottet är den publikation som vattenfallsstyrelsen utgivit i anslutning till sitt 26-års-jubileum i år. Som sig vederbör är boken rikt illustrerad såväl genom bilder av vattenfallsverkets ledande män både nu och tidigare med verkets skapare F. V. Hansen i täten som genom diagram och avbildningar av kraftverk och skilda tekniska anordningar. I den inledande uppsatsen skildrar Gösta Malm medryckande vattenfallsverkets utveckling under de gångna åren. Man får en stark känsla av den - i bästa mening sagt - vattenkraftlyrik som tjusade alla från den högste till den lägste under verkets tidigare år särskilt under Trollhättetiden. Framgångens hemlighet är ofta förknippad med någon lyrisk ådra.
Över den elektriska anläggningsteknikens utveckling, konkurrensen och samverkan mellan vattenkraft och ångkraft samt den intrikata krafttaxefrågan lämna W. Bergquist jämte hans resp. medarbetare K. E. Nylander, K. G. Ljungdahl och Fritz Jacobsson översiktliga och instruktiva skildringar som belysa hela den väldiga utvecklingen på dessa områden. En värdig pendant därtill är Axel Ekwalls - under medverkan av Peder Wittrock, H. Mundig och G. S. Lalin - beskrivning av den egentliga vattenkraftteknikens utveckling under det senaste kvartseklet med särskilt framhållande av den tekniska rationalisering som ägt rum jämväl på detta område.
Men även juridiken har en framskjuten plats såväl i vardagslag inom vattenfallsstyrelsen som i jubileumsskriften. Fredrik Malm kommenterar ett bland höglärda jurister ofta svårknäckt kasus, nämligen när ett vattenområde är skiftat eller oskiftat och de rättsregler för äganderätten till vattnet som gälla i samband därmed, och pionjären och f. d. ledamoten av vattenfallsstyrelsen Ernst Hagelin redogör för de med statens vattenfallsintressen i Motala ström förknippade rättsförhållandena.
Verket avslutas med två artiklar av vardera av K. A. Fröman och Axel Jacobsson. Fröman redogör bl. a. för den intressanta utvecklingen av trafiken på Trollhätte och Södertälje kanaler efter ombyggnaderna och för den stora fastighetsförvaltning som är knuten till vattenfallsstyrelsen. Byråchefen Jacobssons fögderi omfattar den ekonomiska förvaltningen och han ger en exposé över denna samt avslutar det hela med att beskriva personal och anställningsförhållandena vid vattenfallsverket, en skildring som i sitt slag ger en inblick i det statliga lönekineseriet.
Jubileumsboken är för vattenfallsverkets stora personal av alla grader förvisso en kär skrift, för kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
