- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
368

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 38. 22 sept. 1934 - O. Holmqvist: Vertikalkammarugnar vid gasverken - Iföverken under 25 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

368 TEKNISK TIDSKRIFT 22 SEPT. 1934

man t. e. utrusta släckvagnen med en lös innerkorg, som kan upphissas och tömmas på en släckramp. Koksen föres därefter till sorterverket.

Gasen.

Den erhållna gaskvaliteten beror på huru ugnarna drivas och huru mycket vattengas som tillsättes. Halten inerta gaser (O2 + CO2 + N2) bör dock ej uppgå till mer än ca 10 %.

Bland de icke önskvärda beståndsdelarna i gasen märkes naftalinet, som kan vålla många besvärligheter och driftstopp, därigenom att det avsätter sig i rörledningarna och så småningom mer eller mindre fyller dessa. Den renade gasens mättningsgrad med naftalin är mellan 85-100 % vid horisontalretortugnar, men gasen från vertikalkammarugnar håller blott hälften så mycket.

Gasutbytet med användande av goda kokskol är 375-400 m3 pr ton kol med ett värmevärde för gasen av 4 500-4 800 v. e. Koksutbytet är 12-12,4 hl (exkl. koks till generatorerna) och tjärutbytet 50 kg pr ton kol.

Koksen.

En väl planerad kokssortering är ett nödvändigt komplement till en modern ugnsanläggning, så att en välsorterad och stybbfri koks kan distribueras. Även de mindre verken äro numera tvungna att rationellt lösa även denna fråga, om de vilja vara med i konkurrensen på bränslemarknaden. Vid enbart sortering av ett större parti koks utföll de olika sorteringarna som följer:

> 85 mm = 63,7 % 25-40 mm = 6,0 %
60-85 " = 18,9 % 8-25 " = 3,8 %
40-60 " = 5,9 % < 8 " = 1,7 %

Då styckestorleken på koksen är beroende på använda kol, dessas malningsgrad, förgasningstid och kammar bredd på ugnarna, får ovan angivna exempel ej generellt tillämpas för alla vertikalkammarugnsanläggningar, men det visar, att även de mindre verken numera, äro fullt rustade att tillgodose sina kunder med större sorteringar, som bliva mer och mer efterfrågade. I en mindre stad kan det t. e. vara svårt att finna avsättning för så mycket grov koks > 85 mm som ovan, då fastigheterna och värmeledningspannorna ej äro så stora. Önskad styckestorlek går dock lätt att erhålla genom att använda en kokskross, som då endast knäcker sönder de största styckena.

Under de senaste åren hava de flesta svenska gasverk genomgått genomgripande moderniseringar, framför allt genom byggandet av ekonomiska ugnar och rationella kokssorteringsanläggningar. Därigenom hava också gasverken blivit konkurrenskraftiga, trots de f. n. rådande billiga bränslepriserna och verkens gasproduktion har också ständigt ökat.

O. Holmqvist.

IFÖVERKEN UNDER 25 ÅR.

Iföverken högtidlighöllo den 14 sept. sin 25-åriga verksamhet i närvaro av bl. a. landshövdingarna i Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län, lokala myndigheter samt ett stort antal representanter för kunder och intresseförbindelser. Efter en rundvandring i anläggningarna utdelades patriotiska sällskapets medalj åt ett 50-tal förtroendetjänstemän, förmän och arbetare vid verken. Dagen avslöts med middag och samkväm.

Ehuru a.-b. Iföverken blygsamt nog räknar sin tillvaro endast från år 1909, då anläggningarna övertogos av de skånska cementintressenterna, äro de industriella verken vid Bromölla i själva verket mycket äldre. Redan i slutet av 1880-talet började nämligen en dansk, veterinären W. A. Nielsen, att utnyttja de kalkstensfyndigheter, som man då nyligen upptäckt på den i Ifösjön belägna Ifön. Först anlades en kalkugn nära Bromölla, men man upptäckte snart att djupare ned i den s. k. Ifö klack även fanns kaolin som vore värt att utnyttja. En mindre industri härför kom också i gång i Bromölla och undergick växlande öden under olika ägare. Bland annat upptogs chamotte-tillverkning. För utnyttjande av kalken som måste bortskaffas för att kunna nå kaolinet anlades därjämte en cementfabrik åren 1907-08.

Det var i samband med den ekonomiska krisen som då ägde rum som chamotte- och cementfabrikerna övergingo till de nya ägarna närmast företrädda av Cementa. Fabrikationen vid cement- och chamotte-fabrikerna fortsattes, av dessa delvis efter ny metod, varjämte åren 1918-20 en fabrik för tillverkning av elektrotekniskt porslin anlades. Dessa verksamheter bedrevos av två formellt skilda företag, enär Cementa redan 1909 hade uppdelat verksamheten i två bolag Ifö cementfabriks a.-b. och a.-b. Ifö chamotte och kaolinverk. 1925 övergingo verken helt till Skånska cement a.-b. och sammanslogos 1927 till a.-b. Iföverken.

For närvarande tillverkas vid Iföverken cement, chamotte-tegel - det senare en stomme av bränd eldfast lera och ett bindematerial av obränd lera - tekniskt porslin samt sintrade golvplattor.

Den tillverkning av elektrotekniskt porslin som upptogs 1918 avsåg huvudsakligast porslin för låga spänningar. Den har sedermera utvidgats och omfattar nu även porslin för höga spänningar, bl. a. tillverkas isolatorer för de högsta i Sverige hittills förekommande och planerade överföringsspänningarna. Ett nyinrättat elektrotekniskt provrum i vilka spänningar av upptill 500 000 volt kunna åstadkommas möjliggör för företaget att själv kontrollera sina tillverkningar.

År 1930 upptogs den nyssnämnda tillverkningen av sintrade golvplattor och i år, sedan de omfattande nyanläggningar som krävts för utbyggnad och modernisering av porslinsfabrikationen slutförts, har företaget upptagit ytterligare nya tillverkningar. Dessa avse dels framställning av säkerhetsproppar, vilken tillverkning nära ansluter sig till fabrikationen av elektrotekniskt porslin och dels sanitetsporslin. Ingendera produkten har tidigare med framgång tillverkats inom landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free