- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 38. 22 sept. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

370 TEKNISK TIDSKRIFT 22 SEPT. 1934

visas, vad inom landet produceras i fråga om tidskrifter och broschyrer på det byggnadstekniska området. Senare skola andra specialmässor förläggas dit.

Ett tilltalande drag hos utställningen är, att den är lätt åtkomlig, belägen i hjärtat av staden i en lokal i gatans plan. Vad man därutöver kunde önska vore, att de utställda föremålen mera än vad som nu är fallet åtföljdes av en förklarande text. Den icke sakkunniga allmänheten bör ju utan att behöva genera sig med s. k. dumma frågor få reda på vad ett material skall användas till, vad det har för fördelar och vad det kostar. Men detta är ju saker som dels informationstjänsten hos utställningen får draga försorg om och som dels komma att växa fram i den mån utställningen blir mera färdig än nu.

Initiativet till utställningen togs förra året av landshövding Lübeck, direktör O. Lindeberg och stadsarkitekt Sigurd Westholm, vilka då sammankallade representanter för olika sammanslutningar inom byggnadsfacket samt statliga och kommunala myndigheter för överläggningar. Den nu förverkligade utställningens plan har uppgjorts av en vid detta tillfälle tillsatt kommitté. Som anordnare står a.-b. Byggtjänst, i vilket äro representerade Samfundet för hembygdsvård, Stockholms byggmästareförening, Stockholms byggnadsförening, Stockholms fastighetsägareförening, Svenska arkitektföreningen, Svenska betongföreningen, Svenska brandskyddsföreningen, Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst, Svenska värme- och sanitetstekniska föreningen samt Sveriges tegelindustriförening. I utställningens styrelse är stadsarkitekt Westholm ordförande, överste Ernst Lindh vice ordförande och arkitekt Moje Bergström sekreterare. Utställningen förestås av arkitekt Erik Wannfors, vilken med biträde av arkitekt Sven Hesselgren gjort utställningens inredning. Med så mycken mobiliserad sakkunskap torde det väl vara möjligt att väcka den byggande allmänhetens sinne för ett sunt och ekonomiskt byggnadssätt, en mission som måste taga andra medel i sin tjänst än den tryckta propagandan för att göra verkliga framsteg.

Flotationsanrikning av fältspat. Som bekant, spelar förekomsten av glimmer i fältspat stor roll för fältspatens användbarhet i den keramiska industrien. Detta gäller främst den mörka fältspaten, biotiten, som genom sin järnhalt åstadkommer missfärgning av godset. Ehuru försök att separera glimmern genom flotation gjorts tidigare, är det av intresse att erfara, hur man i Tyskland på senare tid angripit detta problem, enär Tyskland saknar fyndigheter av fältspat med erforderlig renhet och därför hittills täckt sitt fältspatbehov genom import huvudsakligen från de skandinaviska länderna, medan landet självt har rikliga tillgångar av pegmatiter och fältspatsand, vilka man numera skall söka utnyttja.

En artikel i VDI-Zeitschrift (8 september) redogör för flotationsförsök, som man i Tyskland nyligen utfört med pegmatit och fältspatsand. En pegmatit med ca 65 à 75 % fältspat, 10 à 15 % kvarts och 15 à 20 % glimmer krossades till kornstorleken ca 0,15 mm och behandlades vid en tjocklek hos pulpen av l : 8 i en Minerals’ separations apparat. De använda reagenserna voro 3 kg natriumoleat och 0,6 kg terpineol pr ton rågods. Anrikningstiden utgjorde 1-3 minuter. Man kunde fullständigt frånskilja glimmern vid ett fältspat- och kvartsutbyte av 70 %. Om nämnda utbyte stegrades till 80 %, var dock den kvarvarande glimmermängden utan praktisk betydelse.

Vidare floterades en fältspatsand, bestående till 10 à 20 % av delvis kaoliniserad fältspat, till 60 à 65 % av kvarts och till 20 à 25 % av glimmer. Vid kornklasser mellan 0 och 0,1 mm erhölls under de nyssnämnda försöksbetingelserna 40 % glimmerkoncentrat i förhållande till rågodset. Jämte glimmern floterades även en del finare fältspatartiklar, varför man för minskande av fältspatförlusterna måste omflotera koncentratet.

Den vid flotationen erhållna fältspatprodukten innehåller, som nämnts, även en del kvarts, vilket i och för sig ej är en olägenhet, enär porslinsfabrikerna i alla händelser blanda fältspaten med kvarts, önskar man dock ren fältspat, sker en omflotering, varvid man som reagens använder natriumoleat, terpineol och blynitrat samt som nedpressande reagens för kvartsen antingen natronvattenglas i förening med ett surt salt eller ock citronsyra.

illustration placeholder
Ljuddämpare för Pneumatiska verktyg.


Ljuddämpare vid Pneumatiska verktyg. I allt flera storstäder börjar man ju numera vidtaga åtgärder till bekämpande av gatubullret. Så t. e. har den s. k. tysta trafiken alltmera börjat vinna insteg. En bullerkälla av icke ringa betydelse utgöra de Pneumatiska verktyg som användas vid gatuarbeten. Vid dessa uppstår visserligen en del av ljudet genom kolvens slag mot verktygen, men det mesta oväsendet torde härröra från utblåsningsluften, som lämnar cylindern under rätt högt övertryck. I Engineering (7 september 1934) beskrives en ljuddämparkonstruktion, avsedd för dylika verktyg och tillverkad av en engelsk firma. Konstruktionen framgår av fig. Apparaten består av ett antal varandra omslutande rör, mellan vilka finnas tomrum av halvmånformig sektion. Genom placeringen av öppningarna i rörväggarna samt genom den koniska utblåsningsdysan erhåller luften en virvlande rörelse under fortsatt expansion. Pulsationerna upphävas därigenom, och luften lämnar ljuddämparen i en i det närmaste jämn och ljudlös ström. Apparaten har dimensionerna 127 X 114 mm och väger ca 2,5 kg. Den säges skola kunna anbringas på de flesta verktyg. Den minskar verktygets effekt med ca 5 % men reducerar oljudet med 60 %.

Glimlampa som strömindikator. I VDI-Zeitschrift (1 sept. 1934) beskrives en "indikatorglimlampa", som nyligen förts i marknaden. Den har en stavformig katod och en runt om denna anbragt ringformig anod. Dessutom innehåller röret en hjälpelektrod, mellan vilken och katoden anbringas en ringa spänning. Alltefter strömstyrkan utbreder sig glimljuset mer eller mindre över katodstaven. Hjälpelektroden åstadkommer, att röret arbetar likformigt även vid mycket låga strömstyrkor. Lampan är huvudsakligen avsedd att användas i rundradiomottagare för inställning på en viss, önskad våglängd, under det högtalaren är frånkopplad. Vid noggrann inställning har glimljuset sin maximala utbredning å katoden. Den kan dock även användas som oscillograf, enär den utan tröghet följer strömvariationerna. I detta fall användas två glimlampor, kopplade i mottakt, eventuellt i förening med en transformator för att lampornas tändspänning skall uppnås. Växelströmskurvan kan analyseras medelst en roterande spegel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free