- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
377

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 39. 29 sept. 1934 - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. Februari 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

29 SEPT. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 377

Fotoceller av spärrskiktstyp uppvisa nya egenskaper, om de placeras i ett statiskt växelfält av hög frekvens. Med en mätvåglängd av 16,4 m påvisades medelst en känslig galvanometer, att en likström i motsatt riktning mot den i vanligt ljus erhållna fotoströmmen uppkom, då fältstyrkan överskridit ett visst tröskelvärde. Därefter ökade strömstyrkan exponentiellt mot fältstyrkan. Fenomenet gav uppslag till en ny mätmetod för energien hos högfrekventa svängningar. (H. Bombke, E. Hasché, Physlk. Zeitschr. nr 10, vol. 35. s. 414.)

Ceralumin är en ny lätt aluminiumlegering med låg spec. vikt, hög hållfasthet samt goda gjutegenskaper. Sammansättning: 2,5 % Cu, 1,5 Ni, 0,8 Mg, 1,2 Fe, 1,2 Si, 0,15 Cerium; resten Al. Cerium förhindrar sprödhet trots närvaron av Fe. Göten hållas vid 515-535°C ca 4-6 h och härdas därefter i vatten. Därpå upphettas de till 175° under 16 h och kylas åter i vatten. Draghållfasthéten uppgår till 35-42 kg/mm2 vid 1 % förlängning. Hårdheten är 130-140 Brinell. (Engineering, h. 3574, s. 45.)

Vid Pittsburg har man förstärkt en bro under användning av aluminium. Spännvidden är 110 m. Man använde härdad aluminium med en brottgräns av 40 kg/mm2 och en elasticitetsgräns av 25 kg/mm2 med en förlängning av 20 % på 50 mm mätlängd. Viktsbesparingen uppgick till 3,3 t per löpmeter eller totalt 751,5 t. Kostnaden för förstärkningen var 1 030 000 guldkronor. En ny bro skulle ha kortat ca 7,5 . 106 guldkronor. (Nature, h. 3380, s. 212.)

Den av Schoop 1909 uppfunna metallsprutningen får en allt större utbredning. Den karakteriseras av att metallen hastigt smältes i en acetylensyrgaslåga och sprutas genom ett munstycke på den yta, som skall beläggas, varvid hela anordningen förenats i ett verktyg. Man skyddar nu på detta sätt bl. a. slussportar och högspänningsställverk av stål, flygbåtsflottörer av duraluminium. Mot heta gaser skyddar man med Al-beläggning, mot havsvatten med Cd, mot syror med Pb. Med Cu åstadkommer man elektriska kontakter. Man kan även utföra dekorationer härmed. (Bull, d. 1. Soc. d. Ing. Soudeurs h. 29, s. 1 247.)

Vid gassvetsning av mässings- och bronsplåt använder man tillsatstråd med reducerande tillsatser, av vilka Si är viktigast. Tråd med tillsats av Al och P har även visat god effekt, 0,1-0,2 % Al + några hundradels procent P förhindrar en förgasning av Sn ur badet. Förlusten av Sn kan utan Al-tillsats uppgå till 7-10 % av den totala Sn-halten men nedsattes till 2-3 % vid Al-tillsats. Man arbetar med 25-40 % syreöverskott i lågan, som hålles i nära 90° vinkel. (Autogene Metallbearbeitung, h. 14, s. 239.)

Inconellmetall är en extra korrosionsbeständig legering bestående av 80 % Ni, 14 % Cr och 6 % Fe, som låter sig gassvetsas. Man måste därvid använda ett flussmedel för att förhindra Cr:s oxidering. Detta påstrykes i form av pasta på svetstråden. Man har fått 100 % hållfasthet i svetsen (65 kg/mm2), och tänjbarheten har blott nedgått från 45 à 55 % till 35 %. (Autogene Metallbearbeitung, h. 13, s. 223.)

Två nya helsvetsade färjor om 46 m längd överallt, 8,6 m bredd i vattenlinjen och 2,4 m djupgående ha byggts i Skottland. De lasta bilar upp till 11 ton total vikt. Färjan drives av två 8-cyl. 4-takts Paxman enkeltverkande dieselmotorer för 750 v/m med generatorer, som driva var sin motor för 270 v/m med kedjedrift av färjans hjul. Färjorna ha konstruerats i samförstånd med British Corpofation. (The Welder, h. 7, s. 200.)

Asea för i marknaden en halvautomatisk bågsvetsmaskin för likström enligt kolflussmetoden för svetsning av järnplåt av 0,5-3 mm tjocklek. Rörelsen längs fogen skötes av en åkmotor, men frammatning av elektroden sker för hand. Svetshuvudet är vridbart i horisontalplanet och förskjutbart vertikalt. Det är försett med vattenkylning och magnetisk blåsspole för riktning av bågen. Det kan arbeta med 4-6 mm elektroder. (Aseas tidning, h. 7, s. 110.)

Frithiof Holmgren.

NOTISER

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
K. m: t har den 24 september utnämnt och förordnat dels t. f. maskininspektören hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Lars Waldemar Ståhle att från och med den 1 oktober 1934 vara maskininspektör hos styrelsen, dels t. f. förste byråingenjören Johan Hugo Haglund att från och med nämnda dag vara förste byråingenjör hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Arbetsledareinstitutet. För ingenjörer anordnas vid arbetsledareinstitutet under tiden 19/11-15/12 en ny kurs, omfattande dels föreläsningar i arbetsledarefrågor av organisatorisk, ekonomisk, social (arbetslagstiftning och arbetshygien) och psykologisk art, dels diskussioner och dels studier på arbetsplatser.

Den tidigare (i häfte 26) anmälda kursen för utbildning av tidsstudiemän tager sin början den 7 (ej den 14) januari 1935 och pågår i 8 veckor. Då sökande till denna kurs böra ha genomgått arbetsledarekurs, är deltagandet i nämnda ingenjörskurs sista möjligheten att uppfylla detta villkor. Tidsstudiekursen är den första i sitt slag i vårt land. Program och upplysningar erhållas från arbetsledareinstitutet, Stockholm 16.

Nomenklatur för svetsningstekniken. Svenska studiekommissionen för svetsningsfrågor har tagit som en av sina första och angelägnaste uppgifter att söka åstadkomma en svensk nomenklatur för svetsningstekniken. De första resultaten av dessa bemödanden föreligga nu i form av ett litet häfte om 53 sidor, innehållande definitioner å 560 svetsningstekniska begrepp, vilka, där så varit nödvändigt, förtydligats med figurer. Uppställningen är systematisk men kompletteras med ett alfabetiskt register. Definitionerna äro ordnade i grupper, avseende allmänna uttryck, uttryck för fogar, uttryck gemensamma för olika slag av smältsvetsning, uttryck särskilt för gassvetsning och skärning, uttryck särskilt för bågsvetsning och avsmältning samt uttryck för elektrisk trycksvetsning.

Givet är, att nomenklaturen tarvat åtskilliga nya ordbildningar, och sådana ha gjorts även för begrepp, för vilka man eljest trodde språkbruket vara jämförelsevis stadgat. Ett exempel av sistnämnda slag möter i uttrycket "ohmsvetsning", till vilket det gängse uttrycket "motståndssvetsning" angivits utgöra synonymen. Att "bågsvetsning" fått ersätta den äldre "ljusbågssvetsning"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free