- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
384

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 40. 6 okt. 1934 - Väg- och brosakkunnigas betänkande - Filip Oberger: Ekonomisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

384 TEKNISK TIDSKRIFT 6 OKT. 1934

visande mot införandet av en särskild cykelskatt i likhet med vad som skett i Holland.

I fråga om vägkroppens utformning ha de sakkunniga föreslagit nya normalsektioner, vilka komma att ställa sig något dyrare i utförande än de nu gällande. Det anses dock, att de erbjuda sådana fördelar för trafiken och ur vägteknisk synpunkt, att merkostnaden är motiverad.

Utgående från vissa standardmått för bredden hos olika trafikenheter, ha de sakkunniga beräknat bredden å banor för olika trafikslag. Minsta bredden för cykelbana, avsedd för trafik i endast en riktning bör utgöra 0,80 m. Är cykelbanan avsedd för trafik i båda riktningarna, bör bredden vara 2,0-2,5 m. Denna bredd anses tillräcklig för en trafik av högst 2 000 cyklar pr dag. Vid starkare trafik erfordras en bedd av 3-4 m, vilken anses tillräcklig för 4 000 cyklar pr dag.

Körbanebredderna ha beräknats med hänsyn till möjligheterna för möte, omkörning och parkering. En väg, avsedd för en enda körfil, bör på 5 à 10 % av sin längd ha en bredd som motsvarar två filer. Normalt böra vägarna byggas så, att de överallt medge möte av två fordon. Av den analys de sakkunniga utfört framgår, att en vägbredd av 5,0 m ej innebär någon överdriven fordran på den körbanebredd som allmänt bör vara minimum, med undantag för ödebygdsvägar.

I betänkandet ingå trenne omfattande tekniska undersökningar, vilka här endast i korthet kunna omnämnas. Den ena gäller tjälbildningen i vägarna och åtgärder mot dess skadegörelse. Undersökningen, som utförts av fil. dr G. Beskow, utmynnar i förslag till åtgärder mot skadeverkningarna, vilka åtgärder kunna tjäna till att endast utjämna olikformigheterna vid tjällyftning, till att minska eller förhindra tjällyftningen eller minska eller förhindra det fria överskottsvattnets skadeverkningar. Viktigast bland dessa åtgärder äro dränering, isolering, uppbankning samt förstärkning av vägbanan.

Den andra utredningen, som utförts av väginstitutet i samråd med förste byråingenjören J. Olsson vid järnvägsstyrelsens geotekniska avdelning, avser bärigheten hos vägbanor. Härvid har den erforderliga tjockleken hos hårdgöringslagret bestämts medelst en serie belastningsprov på befintliga vägar. De undersökta vägarna ha varit hårdgjorda med grus, med grus och makadam eller med grus, makadam och packsten. Utredningen avser att giva riktlinjer för bedömandet av bärigheten hos olika vägar.

Den tredje undersökningen slutligen avser grusvägarnas beskaffenhet med hänsyn till väggrusets sammansättning. En grusvägbana bör uppfylla väsentligen två krav: full bärighet vid vattenövermättning och största möjliga bindighet i torka. Genom en serie undersökningar, varvid prov tagits av vägbanor med olika bärighet vid vattenövermättning, har gränsen för bärig vägbanesammansättning fastställts. Vidare har undersökts, hur gruset skall vara beskaffat för att korrugering ej skall uppstå på vägbanor. De sakkunniga föreslå, att nämnda utredningar läggas till grund för föreskrifter, utfärdade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Betänkandets vägtekniska del avslutas med ett kapitel, innehållande synpunkter rörande vägbeläggningar. Härav framgår bl. a., att behovet av permanenta och halvpermanenta beläggningar å landsbygdens vägar för närvarande uppskattas till ca 1 500 km, motsvarande en anläggningskostnad av ca 45 mill. kr.

Som en särskild utredningsuppgift ha de sakkunniga haft att undersöka lämpligheten av betongrör till vägtrummor och framlägga med anledning härav förslag till normalbestämmelser för dylika.

Slutligen ha de sakkunniga förordat vissa administrativa åtgärder till främjande av vägväsendets rationalisering. Dessa beröra dels bokföringen, dels vägstatistiken, som önskas mera utförlig, dels trafikräkningarna, provning av vägmaterial och vägmaskiner. Det föreslås, att väginstitutet skall övervaka provningarna av vägmaterial och samla och bearbeta provningsresultaten. Vägmaskinerna föreslås skola provas vid en särskild avdelning, som skulle organiseras inom statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Stockholm den 30.9.34.

Den stora amerikanska textilstrejken har lyckligen avvecklats. Den har klargjort huru förhållandevis svaga arbetareorganisationerna i U. S. A. ännu äro. Dessa tillskriva sig visserligen segern, men var denna stannat, kan ännu icke på basis av föreliggande material bedömas. Strejken torde emellertid icke vunnit anslutning från mer än omkring 50 proc. av de berörda fackens arbetarstock, och det synes därför föga sannolikt att segern skulle ha varit av större dimensioner för arbetarparten, därest den nu skulle ha hamnat hos denna, Strejken har också visat, vilka för samhället farliga konsekvenser dessa stora "fackstrejker" medföra genom tillämpandet av de tidigare i U. S. A. vid "företagsstrejker" brukade "stridsmetoderna", i vilka användandet av skjutvapen intaga en mycket viktig plats. Den plötsliga omplanteringen av europeisk arbetsmarknadsorganisation på amerikansk mark, där förutsättningar för dess goda funktion saknas i rådande samhällskänsla och samhällsmoral, medför betydande vådor. Den relativt snabba avvecklingen av denna stora strejk torde vara ett gott tecken på att de faror, som hotar på arbetsmarknaden, dock icke äro av de dimensioner man tidigare befarat.

Sysselsättningen inom järnindustrien, som visade en stark nedgång under augusti, och i början av månaden endast uppgick till omkring 18 proc. av kapaciteten, har under september sakta stigit till 22 proc. Den är dock obetydligt mer än hälften av den vid samma tidpunkt i fjol. Järnvägstrafiken håller sig trots det kvantitativt oförmånliga skörderesultatet i det närmaste på samma nivå som ett år tidigare. Minskningen av konsumtionen av elektrisk kraft jämfört med föregående år är mycket ringa. Detaljhandeln visar en med hänsyn till arbetstvisterna och skördeförhållandena anmärkningsvärt stor säsongsmässig stegring. Medan sålunda vissa tecken synas tyda på en tvekande återhämtning efter den senaste konjunkturavmattningen, är läget inom andra industrier icke fullt så gynnsamt. Så betydande industrier som automobilproduktionen och byggnadsverksamheten förete inga tecken till bättring. Den senare, som alltjämt domineras av offentliga arbeten, företer ungefär oförändrad sysselsättning, medan automobilindustriens sista månadssiffra visar en ganska väsentligt lägre tillverkning än föregående månad eller 234 000 bilar mot 266 000 för juli ett år tidigare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free