Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 6 okt. 1934 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Tekniska högskolans riksdagspetita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 OKT. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 385
Augustisiffran är densamma som den för föregående år, vilken dock innebar nära nog rekord för året.
Utvecklingen inom amerikanskt näringsliv går sålunda om än ej mera märkbart, vad produktionskvantiteten beträffar, i förmånlig riktning, men framtiden ter sig dock alltjämt synnerligen oviss. Den statliga ekonomiska experimentverksamheten befinner sig för ögonblicket under omorganisation. Denna kan väl näppeligen undgå att röna ett starkt intryck av de förestående valen. Den sociala delen av den rooseveltska ekonomiska politiken, torde sålunda kunna förväntas även i fortsättningen komma att spela en väsentlig roll. Roosevelts senaste radiotal tydde också på att så blir fallet. Å andra sidan är det väl sannolikt, att i den mån nackdelarna av de djupa ingreppen i det ekonomiska maskineriet alltmer utkristalliseras, dessa komma att modifieras. För ögonblicket är ovissheten rörande N. R. A. och A. A. A:s framtida gestaltning synnerligen stor, och detsamma gäller ock den blivande centralbankens närmare utformning. Med hänsyn till förefintliga statliga lånebehov är det troligt, att någon fortsatt devalvering av dollarn icke kommer att äga rum under den närmaste tiden. Guldexporten från U. S. A. under månaden tyder närmast på en önskan att f. n. hålla dess värde konstant. Å andra sidan är propagandan för ytterligare devalvering livlig från The Committee for the Nation. Den senaste tidens svaga läge för de amerikanska statspapperna - kurserna hava sjunkit icke obetydligt sedan halvårsskiftet - torde åtminstone delvis få tillskrivas bristande tilltro till dollarn, även om nästa års budget, som väntas icke komma att balanseras, också i sin mån medverka till det bristande intresset för dessa papper. Det är väl högst sannolikt, att, sedan valen väl äro över och de mest överhängande finansieringsbehoven täckta, strävandena att bringa ökad kredit i marknaden komma att ånyo starkt accentueras. Reservbankernas direkta finansiering av industrien är en åtgärd i denna riktning och avvecklingen av det nuvarande centralbankssystemet och dess ersättande med en centralbank torde nog i stor utsträckning vara ett uttryck för samma intentioner.
I vad mån den prisstegring, som verkligen ägt rum sedan bottennivån i fjol, är en följd av statliga åtgärder eller väsentligen orsakats av faktorer utan sammanhang med dessa, är omöjligt att avgöra. Prisstegringen under de senaste aderton månaderna uppgår genomsnittligt till 30 proc. enligt Bureau of Labors beräkningar. För enbart lantbruksprodukter utgör den hela 83 proc., medan den för andra produkter än lantbruksprodukter är 20 proc. Stegringen från årets bottenläge uppgår i genomsnitt till 9 proc. och för lantbruksprodukter till 28 proc.; den sistnämnda höga siffran är givetvis avhängig av den ogynnsamma skörden och den prisstegring denna förorsakat även om också A. A, A. programmet indirekt medverkat. Den prisstegring som ägt rum har för producenternas del i hög grad motsvarats av genom statsingripandena förorsakad ökning av tillverkningskostnaderna, ökad sysselsättning har likväl medfört förbättrad räntabilitet för näringslivet. Räntabiliteten inom industrien synes genomsnittligt under första halvåret ha varit dubbelt så hög som under samma del av 1933, varvid dock är att observera att avkastningen för "public utilities" (telefon, gas- och elektricitetsverk o. dyl.) samt järnvägar något sjunkit. Av allt att döma kan man vänta en allmän försämring ifråga om räntabilitetssiffrorna för tredje kvartalet. Detta förhållande avspeglar sig också på fondbörsen, som för närvarande är mycket trög.
För Europas del är i ögonen fallande, huru väl den tunga industrien förmår hålla uppe de tidigare höga produktionskvantiteterna i år. För Tyskland innebära augusti månads siffror för tackjärns- och ståltillverkningen rekord icke blott för året utan för tiden sedan senaste konjunkturomslag. Den framställda kvantiteten stål utgjorde 1,07 mill. ton mot 1,04 mill. ton månaden förut och 0,71 mill samma månad i fjol. För tackjärn voro motsvarande siffror 0,80, 0,77 och 0,47 mill. Även stenkolsbrytningen har nått en toppsiffra, 10,7 mot 10,2 mill. ton under juli och 9,4 mill. under augusti förra året. Englands augustisiffror äro en aning lägre än de för juli men dock jämfört med fjolårets mycket tillfredsställande. För Frankrike föreligga ännu endast juliuppgifter; dessa äro jämfört med närmast föregående månad goda men innebära en icke oväsentlig försämring gentemot i fjol - omkring 10 proc. Allra förmånligast äro siffrorna för vår egen järnindustri. Tillverkningen av ordinära göt uppgick under augusti till icke mindre än 53 000 ton eller "alla tiders rekord". Föregående månads siffra var 36 900 och den för augusti i fjol 39 100. Även kvalitetsgöttillverkningen visar samma förmånliga utveckling, även om månadssiffran icke innebär ett absolut rekord. Tillverkningen uppgick till 31 100 mot 25 700 ton under juli i år och 23 100 ton under augusti förra året. Tackjärnsproduktionen var under augusti 66 proc. större än i fjol. Särskilt stark är stegringen av den inhemska järnkonsumtionen. Ifråga om övriga industrier är tendensen icke på samma sätt enhetlig. Den tyska isoleringen medför rubbningar kännbara för hela det industriella Europa. Bortfallandet av den tyska efterfrågan har givetvis starkt påverkat marknaderna. Textilindustrien inom guldvalutaländerna arbetar med stora svårigheter, medan man i England kunnat iakttaga ökad livaktighet åtminstone ifråga om bomull. Den franska produktionsindexen visar ett fortsatt fall för textilindustrien under juli, som är något större än det genomsnittliga från 99 till 97.
Guldvalutaländernas svårigheter bliva för varje dag allt tydligare. Samarbetet för upprätthållande av guldstandarden har ju visserligen, gjorts intimare och de valutatekniska möjligheter för fasthållande av guldet måhända därigenom stärkts, men de ökade industriella svårigheterna kunna icke på denna väg överbyggas. Förutsättningar att tvinga in handeln efter valutapolitiskt utstakade vägar torde knappast finnas. Det bjuder ock utomordentliga svårigheter att genom nedbringande av produktionskostnaderna sänka prisnivån och nå på de internationella marknaderna konkurrenskraftiga priser. Den franske finansministerns tal i samband med framläggandet av den balanserade budgeten ger ett starkt intryck av de svårigheter fasthållandet vid guldet medför, även om det icke direkt utsäges. Rapporterna från Holland tala ock sitt tydliga språk om situationens allvar där. Kontrasten mot pappersvalutaländerna är i ögonen fallande.
Filip Oberger.
NOTISER
Tekniska högskolans riksdagspetita, Styrelsen för tekniska högskolan har den 14 september med tillstyrkande till k. m:t inlämnat lärarkollegiets framställning om anslag för budgetåret 1935/1936.
Vad först beträffar anslagen till löner och arvoden, har kollegiet med en utförlig motivering ånyo gjort framställning om att tekniska högskolans professorer i avlöningshänseende skola jämställas med professorerna vid universiteten och karolinska institutet. Vidare upptages i statförslaget för nästa budgetår hel professorslön i läroämnet skifteslära. Kollegiet har hemställt om att sekreterarebefattningen vid högskolan, f. n. avlönad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
