Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 6 okt. 1934 - Notiser - Elektricitetsförbrukningen i Tyskland - Eldhärdigt gjutgods - Fackpress och publiksmak - Tennstatistik - Leipzigmässans facit - Jätte - Litteratur: Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 OKT. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 387
till 23,31 mill. hkr, eller med ca 25 %. Effekten hos de i samma näringar använda elektriska motorerna stegrades i raskare tempo, nämligen från 12,20 till 16,75 mill. hkr, eller med 37 %. Ej mindre än 90,3 % av kraftmaskinernas effektökning faller på elektromotorerna. Övergången till elektrisk drift är särskilt påfallande inom hantverket. Elektrifieringens landvinningar gjordes sannolikt till största delen under de första krisåren. Vad stegringen av storindustriens effektsiffror angår, lär denna bero ej så mycket på ökat behov av elektrisk energi utan till största delen på att industrier, som tidigare löst sin kraftfråga på egen hand, numera i större utsträckning inköpa kraft från elektricitetsverken och sålunda komma in i dessas statistik.
Eldhärdigt gjutgods. Vid Iron and Steel Institutes nyligen hållna möte i Belgien och Luxemburg diskuterades bl. a. eldhärdiga gjutjärnskvaliteter. Ur ett referat, infört i Engineering (28 september) må följande, anföras.
Huvudföredraget hölls av professor H. Thyssen, som hade metodiskt studerat systemet järn-kisel-aluminium med hänsyn till eldhärdigheten. Därvid hade man bestämt egenskaperna dels hos kisel-järnlegeringar, dels hos kisel-aluminiumlegeringar och slutligen hos järn, innehållande såväl kisel som aluminium. Det aluminiumlegerade järnet visade sig vara sämst på grund av de mindre goda mekaniska egenskaperna. De båda övriga metoderna hade vissa fördelar. Legeringen med kisel är lätt att genomföra, och materialkostnaden är relativt låg. Järn med såväl kisel som aluminium har goda mekaniska egenskaper och god termisk hållfasthet. Det kisellegerade järnet har tillfredsställande egenskaper med avseende på lättflutenhet, mekanisk hållfasthet, bearbetbarhet och korrosionsbeständighet, om det håller 5,5 % Si och 2,5 % C. Det kisel-aluminiumlegerade järnet, som har bättre beständighet gentemot oxiderande och svavelhaltiga gaser, bör hålla 5 à 6 % Si, 6,5 à 7 % Al och något mindre kol än som motsvarar eutektisk sammansättning. Dessa järnsorter hade ferritisk struktur med fin grafit, men det kunde erhålla hårdare partier, om avsvavlingen gick hastigare än vad som vanligen sker vid sandgjutning och om gjutgodset hade mindre dimensioner än 10 X 12 mm. För att erbjuda motstånd mot svavelhaltiga gaser fick kolhalten ej understiga 1,8 %. Man har alltså att röra sig inom rätt snäva gränser beträffande sammansättningen.
Fackpress och publiksmak. Även en högst korrekt och allvarlig herre kan någon gång börja hysa tvivel om sin egen förträfflighet. Vår högt värderade och för visso mycket förträffliga kollega VDI-Zeitschrift har i dagarna gjort något, som vi eljest trott vara den lättare veckopressen förbehållet, nämligen vänt sig till sina läsare med en förfrågan om vad de egentligen ha för åsikter om tidskriftens innehåll. Enquéten är enkelt och lättfattligt gjord. Läsarna skola yttra sig om nio olika uppsatser i skilda fack och bedöma dessa dels med hänsyn till det personliga intresse de ha för de behandlade ämnena, dels med hänsyn till framställningssättet. Man bör alltså meddela, om uppsatsen intresserar rent allmänt eller fackligt eller om den inte intresserar alls, om den är lätt att förstå, om den förefaller för teoretisk och speciell eller om den är alltför allmänt hållen. Vidare får man meddela, om man önskar något särskilt fack mera representativt behandlat, vilket fack man själv tillhör och vilken ställning i yrket man intar (konstruktör, driftsingenjör osv.).
Det är givet, att det ofta kan vara svårt för en Polyteknisk publikation både att avväga innehållet efter fackliga grunder och att träffa den rätta publiksmaken.
Men uppgiften torde i alla fall knappast bli lättare, om man söker gründlich wissenschaftlich und systematisch analysera folkmeningen. Den som är nöjd och den som är liknöjd svarar nämligen oftast ej på enquéter och antalet inkomna svar utgör vanligen blott en ringa bråkdel av förfrågningarna.
Tennstatistik. Den tidigare omtalade International Tin Research & Development Council har nu publicerat konsumtionssiffror beträffande tenn för de sju första månaderna under år 1934. Den visar en "skenbar" tennkonsumtion av 68 641 (long) ton mot 71 106 ton samma tidsperiod i fjol. Under tiden har dock förbrukarnas lagerhållning av tenn minskats, enbart i Amerika med ca 8 000 ton. Den större amerikanska konsumtionen sammanhänger intimt med återhämtningen inom bilindustrien, vilken fört med sig en med 2 000 ton ökad tennförbrukning. Världens bilproduktion under de tolv sista månaderna t. o. m. juli utgjorde 3,6 mill. vagnar mot 2,3 mill. föregående tolvmånadersperiod.
Fördelad på de olika förbrukningsländerna ter sig konsumtionen sålunda:
1/8-31/7
1933 1934
Long tons
U. S. A........................... 46 519 52 046
Storbritannien .................... 18 368 20 915
Tyskland ......................... 8 824 10 788
Frankrike ........................ 10 027 9 466
Ryssland ......................... 3 390 4 933
Italien............................ 3 692 4 000
Brittiska Indien .................. 2 017 2 000
Övriga länder..................... 17 384 20 652
_____________________________________________________________________
Världskonsumtion ................. 110 221 124 800
Leipzigmässans facit. Årets höstmässa har, enligt vad det meddelas, utfallit lyckligt, i det att utställarnas antal var större än vid fjolårets. De utländska utställarnas antal hade dock nedgått från 273 till 188. Totala antalet besökande å mässan synes även ha varit lägre än i fjol. Antalet utländska inköpare var dock något större än tidigare.
Jätte. En daglig tidning omnämner, att universitetet i Budapest från Racsa i Bosnien inköpt en 1 500 år gammal ek, vägande 20 000 ton och med en stamdiameter av 3,5 m. Om man antar, att ekvirket har specifika vikten 0,9 och att trädet är jämntjockt, kan man räkna ut, att det måste ha varit 2 300 m högt. Till råga på olyckan transporterades denna försvarliga virkesmassa på 8 specialbyggda järnvägsvagnar till Budapest.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Köket och ekonomiavdelningen i mindre bostadslägenheter, förslag till systematisering. Spektrum förlagsaktiebolag arkitektur och samhälle, Stockholm 1934.
Lärobok i vulkanisering, av GÖSTA RYDÉN. Stockholm 1934. Wahlström & Widstrand. Pris kr. 2: 50.
Uppfinnandets psykologi, av JOSEPH ROSSMIAN, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1934. Pris kr. 6, inb. kr. 7:75.
Handbok för gasmästare och gasinstallatörer, utgiven av Svenska gasverksföreningen. Stockholm 1934.
Elektrisk buesveising, av OLE HVAMB, Statens teknologiske institutt. Oslo 1934. H. Aschehourg & Co. förl.
Ekonomisk ordbok, Handledning vid ekonomiska studier, av G. WESTIN SILVERSTOLPE. KFs småskrifter 9,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
