- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
396

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 41. 13 okt. 1934 - Litteratur - Personalnotiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en grundlig och systematisk genomarbetning.
Standardiseringskommitténs bok om köket i mindre
bostadslägenheter, förslag till systematisering, avser att
fylla detta behov till båtnad för producenter av
byggnadsdelar och byggnadsmaterial, för byggmästare och
arkitekter samt även för den stora publiken av
husmödrar.

Det är också en i många avseenden förträfflig bok,
som väl representerar svensk inredningsstandard. Att
utföra det arbete, som måste ligga bakom en dylik
publikation har säkert inte varit lätt, ty om också köket
teoretiskt sett är ett utmärkt fält för
standardiseringsarbete, är det i praktiken så fullt av både
svåråtkomliga och komplicerade problem, vilka först tarva sin
lösning - för att nu inte tala om de delproblem som f. n.
inte kunna lösas! - att det ingalunda varit självfallet
var man skulle börja eller sluta. Och därtill kommer,
att en mängd okända faktorer utanför köket, både i
bostad och stadsplan, binda och hindra arbetet. När man
skall standardisera är det ju också angeläget att man
kan lägga fram ett arbete, som är tillräckligt
allmängiltigt att kunna brukas som norm och regel i så många
olika fall som möjligt. I den omständigheten ligger väl
förklaringen till att kommitténs behandling av ämnet i
stora delar blivit just ett förslag till systematisering, och
kanske är det också anledningen till att man inte
angripit ämnet mera radikalt än som skett.

Det framgår av inledningen till boken, att
kommittén måst frångå sin ursprungliga avsikt att
standardisera hela köksinredningar och i stället utarbeta deras
olika element eller så stora delar därav, som under
nuvarande förhållanden låta sig standardisera. Och det
har kommittén gjort med mycket skicklighet. Kökets
snickeriinredning - och det är väl närmast snickerier
som vi nu kunna standardisera - har blivit
huvudpunkten i boken och bär upp arbetet i sin helhet.
Redogörelsen för olika konstruktioner är uttömmande, deras fel
och förtjänster samt ekonomiska möjligheter klart
belysta. De rikhaltiga serierna av skåp, bänkar, luckor,
skivor etc. lämna stort svängrum för olika önskemål och
behov och äro så väl uppställda och sinsemellan
jämförbara, varjämte möjligheterna till kombination äro så
listigt utnyttjade, att det inte torde bli svårt att plocka
ut delar som lämpa sig för sammanställning till
praktiskt taget vilket kök som helst. Man har på sina håll
rest den invändningen, att många olika typer av
varje slag inte kunna vara motiverade, och att de i
varje fall omöjligen kunna hållas i lager, utan att
kommittén borde gjort en gallring och bara lagt fram ett
fåtal, som kunnat bli lagervara. För min del undrar jag
om inte det är lika bra att detta urval får göra sig
själv på den allmänna marknaden och då bli nog ett
fåtal typer lagervara av sig själv. F. ö. lär det väl för
prisbilligheten spela större roll att själva typerna äro
fixa än att man i ena eller andra fallet sågar av t. e.
en bänkskiva 5 cm längre eller kortare.

Men vi ha all anledning att vara kommittén
tacksamma för att den inte stannat vid snickerierna och
avstått från att beröra sådana delar av kökets inredning,
som det icke stått i kommitténs makt att bearbeta lika
fullständigt. Och de synpunkter som här ha framlagts
på ventilations- och belysningsproblem, rörledningar, och
de svårigheter som uppkomma för köksinredningen
genom dem, m. m. m. m. höra till de intressantaste
delarna av boken, så många värdefulla uppslag och
synpunkter rymma de. Ibland har väl denna breda
uppläggning av ämnet varit till hinders, och mycket har
fått en avfattning så hopträngd att den synes
svårförståelig. Ett exempel (sid. 120): "Inom hushållet blir
ett material utsatt för påfrestningar av de mest skilda
slag. En enda svaghet kan vara nog. Några exempel:
rost, röta, slitning, vatten, vattenånga, hetta, fett, syror,
såpa, soda, skadedjur etc. - trä, metaller, emalj,
gummi, linoleum, glas, porslin, målning, textil m. m.
Ytbehandlingar å metaller slitas snart av varför massivt
material är bäst. Rostfria stålets möjligheter." Punkt
och slut. Detta är ju inte en utredning eller ens en
anvisning, det är knappast en plan till något sådant en
gång. Det finns flera lika dunkla punkter i boken.
Gränsen mellan färdigt arbete och stomme till fortsatt
arbete borde ha markerats kraftigare. Hela texten
kunde varit överskådligare uppställd, och annonserna
mitt inne i den bidra till att öka förvirringen - man
tar dem i första hugget för illustrationer, över huvud
gör nog inte textmaterialet intryck av att vara riktigt
avslutat eller balanserat arbete.

Där brist på tid och utrymme icke medgivit en mera
ingående behandling av något avsnitt, har man i en del
fall nöjt sig med illustrationer, såsom t. e. rörande
stadsplaner, våningstyper, kökstyper. Det är
naturligtvis en utväg, och när illustrationsmaterialet är så gott
som det här i allmänhet är, blir det inte någon dålig
utväg i och för sig. Men fråga är om inte den mest
kortfattade kommentar med en kritisk gradering varit så
värdefull, att man inte bort avsäga sig den. Särskilt
pregnant blir denna kritiklöshet beträffande lantköket,
ty de illustrationer som där visas äro icke särskilt
förebildliga.

Överhuvud måste man säga att det skulle varit
läskande om kommittén någon gång sagt sin mening om
olika kök mera rakt på sak och inte bara överlåtit
åt läsaren att ana den mellan raderna. Men
kommittén undviker i det längsta att dra konsekvenserna av
sina egna påståenden. Sålunda fördömer man på ett
håll illa ventilerade utrymmen som arbetslokaler, på ett
annat talas utförligt om belysningens vikt och
dagsljusets ojämförliga värde, på ett tredje om behovet av
utrymme - men om den mörka eller halvmörka, trånga
och icke direkt ventilerade kokvrån får man ingenting
veta, varken om huru mycket ljus där borde finnas eller
om huru stark utsugning borde fordras etc.
Kommittén säger här ingenting - så har den ingenting sagt!

Men det är småinvändningar. I sin helhet är boken
om köket förträfflig, och den har bara ett stort fel: att
ha behövt 12 år för att komma ut av trycket. Tolv
år, under vilka byggnadsverksamheten varit livlig och
nya lägenheter byggts i tusental årligen; tolv år,
varunder den moderna bostaden tagit form, medan köken
inretts på måfå, efter slentrian, i okunnighetens,
kortsynthetens och måhända också snålhetens tecken; tolv
år under vilka den stora sakkunskap och allt det
praktiska och tekniska vetande och kunnande kommittén
representerar bort få komma den byggande och boende
allmänheten till godo, så att dåliga köksinredningar
kunnat motarbetas, goda befordras och opinionen
påverkas i en sund riktning. Tolv år, som för våra köks
vidkommande gått förlorade.

Ingeborg Wærn-Bugge.

PERSONALNOTISER

Civilingenjör Birger Kock, nu chef för Birger Kock a.-b.,
Västra Trädgårdsgatan 11 A, Stockholm (maskinella
kylanläggningar, klimatiseringsapparater m. m.).

Extra mariningenjören vid mariningenjörskåren i flottans
reserv R. Anders Lindén har utnämnts till mariningenjör
av 2 :a graden vid samma kår.

IN MEMORIAM

F. d. telegraf direktör Nils Rudolf Curman, f. 1852,
avled i Djursholm den 25 sept. 1934.

På grund av tillfällig utrymmesbrist finnas sammanträdena införda på annonssidan XIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free