Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 20 okt. 1934 - Civilskydd vid luftanfall, av E. Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400 TEKNISK TIDSKRIFT 20 OKT. 1934
byggas eller avstyras, civilskyddstjänstens olika anstalter och formationer skola kunna utföra sitt arbete, sårade och skadade skola kunna transporteras till hjälpplatser och sjukhus. Därför kräves trafikledande belysning.
För Stockholms vidkommande må sålunda nämnas, att av stadens 18000 elektriska och 2600 gaslampor för ytterbelysning komma under krig i runt tal 20000 att permanent vara släckta. Av de återstående omkring 600 lamporna - samtliga elektriska - komma mellan kl. 22,00 och 6,00 samt under tiden mellan signalerna "flyglarm" och "faran över" endast omkring 200 att brinna, samtliga, som nämnts, försedda med blått glas och avskärmade uppåt.
En annan uppgift, som närmast påvilar elverket, och som berör samhällsskyddet i dess helhet, är civilbefolkningens alarmering, då förestående flygangrepp är att befara. Rapporter - förmedelst telefon och radio - om fientliga flygföretag mot vårt land ingå från luftbevakningsstationerna till de olika luftbevakningscentralerna. Hela denna omfattande organisation är helt och hållet militärt ordnad. Det förhåller sig uppenbarligen så att en välfunktionerande luftbevakningsorganisation är grundvillkoret för att åtgärderna för såväl luftvärn som civilskydd skola kunna få avsedd verkan i försvaret.
Luftbevakningens hjärta och nervcentra utgöres av luftbevakningscentralerna. - Tyvärr äro hos oss av 19 planlagda dylika endast två iordningställda. - Alarmeringen åstadkommes därigenom, att ett för varje ort avpassat antal elektriska sirener samtidigt bringas att ljuda under lämplig tid. Det antal elektriska sirener, som erfordras för en orts alarmering, är givetvis beroende av sirenernas ljudstyrka. Sirenerna måste vara inkopplade i ett särskilt ledningssystem, som medgiver den alarmerande myndigheten att samtidigt bringa dem alla i verksamhet. För Stockholms alarmering upptager planen ett behov av omkring 70 sirener, av vilka f. n. ett tjugotal äro befintliga och uppmonterade på sina platser.
Då fara för flyganfall - enligt genom luftbevakningen ingångna rapporter - icke längre synes föreligga, sker meddelande härom genom vederbörlig luftbevakningscentral till polischefen, vilken i sin ordning föranstalter om befolkningens underrättande om "faran över". Detta meddelande kungöres t. e. därigenom, att särskilt uttagna bilar under upprepade signaler enligt fastställd färdplan genomkorsa de olika stadsdelarna.
En annan fråga, som berör samhällsskyddet i sin helhet, är anordningar för beredande av möjligheter för befolkningen att söka skydd vid förestående flygangrepp. Dessa anordningar kräva i fred ingående planläggning för inredande av skyddsrum samt av skyddsvärn i parker och andra lämpliga öppna platser. De åtgärder, som härvidlag måste påvila offentlig myndighet, avse beredande av skydd för den trafikerande allmänheten, som givetvis icke kan beräknas hinna uppsöka ev. befintliga skyddsanordningar i anslutning till sina bostäder. Fördenskull planlägges för Stockholm anordnandet genom fastighetskontorets husbyggnadsavdelning av omkring 200 s. k. "offentliga skyddsrum" i huvudsaklig anslutning till viktigare trafikleder.
Men det är icke tillfyllest med de för den trafikerande allmänheten avsedda skyddsrummen. Dessutom böra de enskilda fastighets- och villaägarna envar för sig i eget välförstått intresse - anordna s. k. enskilda skyddsrum för de i husen vid inträffande flygangrepp hemmavarande.
Såsom ett komplement till de offentliga skyddsrummen planlägges i Stockholm genom gatukontorets försorg - närmast inom dess parkavdelning - anordnande av skyddsvärn i ett 50-tal parker och öppna platser. Dessa skyddsvärn äro i första hand likaledes avsedda att bereda skydd för den trafikerande allmänheten. Skyddsvärnen brytas vid var 6-8 m i ungefär rät vinkel, ha ett djup av omkring 2 m, förses med stödjande brädfodring, sittplatser, splittertak osv. Nedgångar anordnas minst på var 30 m. Skyddsvärnslinjerna böra läggas omkring 100 m från husfasad, och avståndet mellan olika linjer bör uppgå till minst 60 m.
Genom det gatukontoret underställda renhållningsverket sker planläggning för organiserande av sanerings- och räddningsavdelningar. Saneringsavdelningarna ha till uppgift att desinfektera gasbelagda områden, så att de utan fara ånyo kunna beträdas. Räddningsavdelningarna äro avsedda för utgrävnings-, uppröjnings- och räddningsarbeten vid inträffande husras o. d. i samband med eldsvådor eller verkan av fiendens sprängbomber. Renhållningsverket planlägger i första hand organisation av 6 sanerings- och 6 räddningsavdelningar för Stockholm.
Brandkårens civilskyddsplan innefattar en betydande utveckling av den i fred bestående organisationen. Under nuvarande förhållanden kan brandkåren gå i land med att samtidigt bekämpa 7 st., vad man på brandtekniskt språk menar med större eldsvådor. Efter genomförd utvidgning vid krigsfara eller krig är brandkåren i stånd att utrycka för samtidigt bekämpande av 15 större och 24 mindre eldsvådor, varjämte ytterligare 4 särskilda enheter äro organiserade för vattenframforsling m. m.
I händelse vattentillförseln uteblir på grund av skadegörelse å vattenverken vid Lovö eller Norsborg avses att på mycket kort tid kunna förbinda Nybroviken-Brunnsviken-Klara sjö med dubbel slangledning, från vilken vattentillförseln genom påkoppling kan säkerställas till samtliga centrala stadsdelar.
Vidare uppsättas sotningsdistriktsvis ett stort antal brandpatruller, vilka vid flyglarm utposteras å goda utsiktspunkter - i regel å hustaken - för att snabbt pr telefon kunna inrapportera inträffande eldsvådor.
Slutligen är det erforderligt, att i varje fastighet bland de där boende uppsattes en mindre brandavdelning, beredd att i samverkan med brandkåren omedelbart ingripa för släckande av mindre eldsvådor.
Åtgärderna för mötande av gassjukvårdstjänstens krav äro omfattande. Utformningen av den härför erforderliga planläggningen påvilar inom hälsovårdsnämnden förste stadsläkaren. Det har redan antytts, att samhället i fred står nära nog skyddslöst mot skador, åstadkomna genom giftgas. Det är därför naturligt, att de anstalter, som skola bestrida gassjukvården, till stor del måste nyuppsättas.
De anstalter, som härvid kunna ifrågakomma, äro:
a) Hjälpplatser för gasskadade, avsedda för lämnande av första behandling av personer, som skadats av frätande eller kvävande gaser. Inom Stockholm avses att uppsättas ett 20-tal dylika med möjlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
