Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 20 okt. 1934 - Notiser - Torrgalvanisering - Yrkeskurs i stålbehandling - Possehlska stipendierna - Arosmässan - Sjövett och brandskydd å motorbåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404 TEKNISK TIDSKRIFT 20 OKT. 1934
Genom den nya torrgalvaniseringsmetoden har man sökt dels minska zinkåtgången och jämnare fördela zinken över plåten, dels förhindra eller inskränka bildandet av järnzinklegeringsskiktet. Båda dessa förhållanden ha betydelse för plåtens bearbetbarhet, enär plåten är böjligare, ju tunnare zinkskiktet är och ju mera det spröda legeringsskiktet kan inskränkas.
För ändamålet göres till zinkbadet en tillsats av en s. k. högglanslegering, sammansatt av ett antal olika metaller, däribland aluminium. Denna legering är lättsmält och blandar sig lätt med zinken. Legeringen åstadkommer en minskad löslighet av järnet i zinken. Det har visat sig, att vid användning av denna legering som badtillsats det erhållna zinkskiktets tjocklek ej ökas, om doppningstiden förlänges; i stället inträder en viss minskning av zinköverdragets tjocklek.
Järnupptagningen ur pannans väggar minskas även genom användning av ett ändamålsenligt uppvärmningssystem. På kontinenten har man sedan ett år tillbaka använt indirekt upphettade pannor med en godstjocklek av knappa 25 mm och ett badinnehåll av 23 ton. Zinkpannan är därvid löst insatt i en ytterpanna, på vars utsidor eldningen äger rum. Värmeövergången från ytterpannans rödglödgade väggar till innerpannan sker via ett luftskikt mellan de båda pannorna, varför lokala överhettningar i zinkpannan kunna undvikas. Ytterpannan tjänstgör dessutom som värmereserv, varigenom badtemperaturen hålles mera konstant än vid direkt uppvärmning. I mellanrummet mellan pannorna förvärmes luften för förbränningen.
Den maskinella utrustningen består av en zinkkloridmaskin för överdragning av plåten med fluss, en torkugn, i vilken plåtarna torkas, upplagda på transportband, och zinksmältugnen med förzinkningsmaskinen.
Zinkkloridmaskinen består av en uppvärmd behållare, förenad med tre par valsar för matning, resp. doppning och utdragning av plåten. Det sista valsparet har ställbara valsar, varigenom flussens tjocklek kan regleras. Det första valsparet avlägsnar dessutom det från betningen kvarvarande vattnet från plåten.
Torkugnen är en kanalugn med längden ca 12 m och uppvärmes med rökgaser från zinksmältugnen. Den har till uppgift att avlägsna det i flussen befintliga vattnet från plåtarna, som lämna ugnen torkade.
Själva förzinkningsmaskinen arbetar kontinuerligt och består av två kolonner, mellan vilka två ändlösa kättingar anordnats vertikalt. Plåten doppas och uppdrages ur badet i vertikal led. Före doppningen och innan plåten åter drages upp, avskummas badet automatiskt. Maskinens hastighet kan regleras efter plåttjockleken.
Den nämnda tillsatslegeringen, som förekommer i block, neddoppas i zinkbadet så djupt som möjligt medels en tång och blandar sig raskt med badmetallen. Tillsatsen utgör 2 % av den ursprungliga badvikten och 2 % av zinkförbrukningen. Denna uppgår exempelvis vid en plåt av dimensionerna 1800 X 750 X 0,6 mm till 240 g/m2, alltså 325 g pr plåt vid dubbelsidig förzinkning. Badtemperaturen är därvid 430°. En ökning av temperaturen medför ingen minskning i zinkåtgången.
Metoden är användbar även för galvanisering av färdiga plåtvaror. Vid galvanisering av tråd använder man ej det ovan beskrivna zinkbadet men däremot en särskild högglansmassa och som flussmedel zinkklorid. Maskinförzinkning av aducerat gjutgods har ej givit lyckade resultat beroende på svårigheten att erhålla en jämn torkning av godset, men användningen av zinkklorid som flussmedel lär även i detta fall ha visat sig fördelaktigt. Föremålen neddoppas i zinkbadet medels gafflar eller upphängda i trådar och doppas efter förzinkningen i vatten. Även här är det lämpligt att tillsätta den nämnda legeringen till zinkbadet.
Det är viktigt, att zinkpannan får tillräcklig storlek. Denna bestämmes ej enbart av plåtens format utan av den mängd gods, som skall galvaniseras pr timme. Värmereserven hos badet måste vara så stor, att badtemperaturen kan uppehållas utan forcerad uppvärmning av pannan. Det anges, att pannan bör innehålla minst 20 gånger så mycket zink som den godsmängd man vid normal drift ämnar galvanisera pr timme. Om godsmängden utgör 300 kg järn pr timme, bör alltså pannan innehålla minst 6000 kg zink.
Yrkeskurs i stålbehandling. Med bistånd av skolöverstyrelsen, Sveriges maskinindustriförening, Sveriges verkstadsförening, jernkontoret m. fl. anordnar mekaniska verkmästareförbundet en yrkeskurs i stålets värmebehandling. Kursen, som förlagts till maskinfackskolan i Eskilstuna, börjar den 5 november och pågår i sex veckor. Den står under ledning av rektor Max Grenander under medverkan av väl kvalificerade lärare och föreläsare. Prospekt och närmare uppgifter kunna erhållas efter hänvändelse till Mekaniska verkmästareförbundet, Kungsbroplan 2, Stockholm, som även mottager ansökningar om deltagande t. o. m. den 25 oktober.
Possehlska stipendierna. Kommerskollegium har tillkännagivit, att innevarande år från senator Emil Possehls stipendiefond komma att utdelas 6 st. resestipendier, vart och ett å 1200 kronor. Stipendierna avse att bereda unga lovande svenska köpmän och tekniker tillfälle att (i regel under minst fyra månader) taga kännedom om kommersiella och tekniska förhållanden i Tyskland. Ansökningar skola ingivas till kommerskollegium före utgången av oktober månad 1934 samt vara åtföljda av åldersbetyg, avgångsbetyg från teknisk högskola, handelshögskola eller högre handelsinstitut, som åtnjuter statsunderstöd, och intyg om minst två års praktik hos handelsfirmor eller industriella företag. Sökande, som ej kan förete avgångsbetyg av nämnt slag, må på annat sätt styrka sin kompetens; dock erfordras minst realexamen med gott vitsord.
Arosmässan är i år utsatt att äga rum lördagen den 3 november, varvid föredrag hålles av generaldirektör Anders Örne över ämnet "Den nutida handelspolitiska utvecklingen och den internationella handeln". Lokalen är som vanligt Stadshotellets festvåning, och sammankomsten öppnas kl. 18,15.
Sjövett och brandskydd å motorbåtar. Sveriges motorbåtsunion, som utgör en sammanslutning av ett femtiotal motorbåtklubbar i landet och som hittills arbetat mera i det tysta med frågor av vikt för medlemmarna, såsom bensinskattefrågan, certifikatfrågan m. m., har nu för första gången framträtt i mera synlig måtto genom utgivandet av en liten broschyr, rubricerad "Vad varje motorbåtsförare är skyldig veta". Broschyren, som utgår i 15000 exemplar och gratis utdelas till alla medlemmar, avser att på ett klart och kortfattat sätt göra motorbåtsförarna förtrogna med de mest elementära reglerna till förhindrande av olyckor, orsakade av ombordläggning och eldsvådor ombord. Efter en inledande predikan om sjövett i allmänhet följer ett kortfattat sammandrag av k. m:ts förordning angående åtgärder till undvikande av ombordläggning, kompletterad med en serie talande bilder över olika situationer vid möte och anvisningar om hur man i varje fall bör förfara. De därpå följande råden och anvisningarna till förekommande av eldsvåda ombord på motorbåtar synas ha tagit hänsyn till de vanligaste brandriskerna.
Man må hoppas, att anvisningarna nå den publik som bäst behöver dem. Kunde motorbåtsunionen därefter taga itu med frågan om obligatoriskt bruk av ljuddämpare på motorbåtar, särskilt utombordsmotorer, så kanske vi här i landet så småningom kunde berömma oss av att äga något litet motorbåtskultur.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
På grund av tillfällig utrymmesbrist finnas sammanträdena införda på annonssidan XXIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
