Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen / 405 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1934 - Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT
HÄFT. 43 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 27 OKT.
ÅRG. 64 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1934

INNEHÅLL: Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst. - Den nya aluminiumfabriken. - Notiser. - Sammanträden.

INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIENS HÖGTIDSSAMMANKOMST.

Under traditionella högtidliga former begick ingenjörsvetenskapsakademien den 24 okt. sin femtonde årssammankomst i närvaro av representanter för regeringen, departement och ämbetsverk, med akademien samarbetande institutioner och korporationer, däribland teknologföreningen samt ett stort antal andra inbjudna. Högtidssammankomsten leddes av akademiens preses generaldirektör G. Malm, under medverkan av v. preses direktör B. Almgren samt verkst. direktören kommerserådet Axel F. Enström.

Sammankomsten inleddes med några hälsningsord av preses, varefter kommerserådet Enström, såsom brukligt, lämnade den alltid med livligt intresse mottagna exposén över akademiens verksamhet under det gångna året och de märkligare tekniska tilldragelserna under samma tid. Ett referat av föredraget återfinnes i det följande.

Efter föredraget överlämnade preses akademiens mindre guldmedalj till civilingenjören Hugo Abramson vid Aga, överingenjören Alf Lysholm, a.-b. Ljungströms ångturbin, och ingenjören Wilhelm H. Petersen vid Asea.

HUGO ABRAMSON.

Civilingenjören Hugo Abramson belönades för av honom uppfunnet instrument för uppmätning av mycket små längdförändringar. Instrumentet är rent mekaniskt och är anordnat för direkt visaravläsning. För registreringsändamål ersättes visaren på känt sätt med en spegel, som kastar en ljusstråle på ett ljuskänsligt papper. Principen för instrumentet är synnerligen enkel. Instrumentet består i huvudsak av ett tunt band av fosforbrons, vridet om sin egen längdaxel med ena hälften åt det ena, den andra åt motsatta hållet. Om bandet inspännes mellan en fast och en rörlig del, kommer, då delarna röras i förhållande till varandra, dess centrum att vridas alldeles som ett tvinnat snöre vrider sig om man drar i det. Med hjälp av en på mitten placerad spegel får man ett ytterst känsligt instrument, som på en meters avstånd mellan spegel och papper kan giva en förstoring på en halv miljon ggr eller mera vid ett egensvängningstal hos det rörliga systemet av 400 sv/sek. Just genom sin enkelhet utgör konstruktionen en elegant lösning av ett viktigt mättekniskt problem.

Den praktiska användningen har hittills varit begränsad till det fysiologiska området, nämligen till den s, k. hjärtvågen, varav ett exemplar finnes vid Karolinska institutets fysiologiska avdelning och ett vid Malmö allmänna sjukhus. Apparaten anses komma att få stor betydelse inom den kliniska hjärtforskningen.

Principen har även blivit tillämpad på en av uppfinnaren själv byggd mikromanometer med visaravläsning, som ger fullt utslag (100 skaldelar) för ett tryck av 0,1 gr/cm² samt på ett instrument, som mäter krökningsradien hos ytor och på en extensometer, som på ett avstånd av 12 mm mellan mätspetsarna direkt visar längdförändringar på 0,001 mm.

Ingenjör Abramsons fjäder möjliggör framställandet av väsentligt förbättrade känsliga mätinstrument på en mångfald områden.

ALF LYSHOLM.

Överingenjören Alf Lysholm erhöll guldmedaljen på grund av förtjänster vid utarbetandet av en hydraulisk växel för kraftöverföring. Det första utarbetandet av växeln skedde under samarbete med ingenjören Smitt men har, sedan a.-b. Ljungströms ångturbin övertog uppfinningen, Lysholm på egen hand färdigarbetat konstruktionen och gjort den marknadsduglig. En hydraulisk växel hade tidigare konstruerats i Tyskland, men hann av olika anledningar aldrig att få någon större användning. Denna växel medgav med bibehållen god verkningsgrad endast en obetydlig variation av hastigheten å sekundärsidan och avsågs egentligen för propellerdriften å med ångturbin försedda fartyg.

Smitt och Lysholm funno att man genom en lämplig utformning av skovlarna, speciellt genom en stark avrundning av inloppskanten, kunde variera varv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>