Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 27 okt. 1934 - Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Kommerserådet Enströms föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
408 TEKNISK TIDSKRIFT 27 OKT. 1934
Resultaten torde kunna långt ifrån anses såsom slutgiltiga, men vissa framsteg äro otvivelaktigt för handen, såsom framgått bl. a. av en av K. A. K. anordnad systemprovning.
Vid framställning av bensin har genom nya raffineringsmetoder en högre grad av knackfrihet uppnåtts till förmån för driftekonomien. I England har kreosot försökts såsom motorbränsle, delvis med framgång. I Sverige har tvångsinblandning av alkohol i motorbensin nyligen genomförts.
Dieselmotorn har emellertid fått ökad användning i stora enheter för lokomotordrift (storleksordningen 1 000 hk), varjämte dess erövring av sjöfarten alltjämt fortgår obruten. En metod för insprutning av bränslet i cylindern med hjälp av förbränningsgaserna - system Archaouloff - har tillvunnit sig intresse.
I utlandet fortsätter man att utbygga forskningsanstalter för flygväsendet. I Tyskland har man funnit sig föranlåten att följa amerikaners och engelsmäns exempel och bygger stora vindtunnlar för upptagande av hela flygplan i full skala. Tyvärr är ingenting glädjande att förmäla från detta område vad Sverige beträffar.
Elektriska generatorer utföras numera för upp till 36000 volt direkt spänning utan olägenhet. Rekordet ifråga om storlek torde vara 250000 kVA.
På elektromotorområdet pågår en intressant utveckling av den kortslutna trefasmotorn upp till så stora enheter som 1 000 kW. Genom speciella dämpningsanordningar vinnes att en sådan motor kan direkt inkopplas på nätet utan alltför stor strömstöt. Mekaniska kopplingar vinna alltmer användning för nedbringande av strömrusning vid motorer.
Vid konstruktion av småmotorer komma lättmetaller, såsom aluminium och silumin till allt större användning. Fordringarna på finreglering av hastigheten stegras alltjämt, t. e. vid verktygsmaskiner o. a. Problemet har med anmärkningsvärda resultat lösts dels med förbättrad Leonardkoppling, dels med gitterstyrda omformare.
Transformatorer ha byggts i enheter om 115 000 kVA (220 kV). Det anses numera fullt möjligt att gå upp till 200 000 kVA i en enhet.
Likriktare, s. k. omriktare o. dyl. apparater, tilldraga sig alltjämt starkt intresse, bl. a. och framförallt för bandrift, liksom jämväl inom radiotekniken. Problemet om kraftöverföring med likström har fått ökad aktualitet särskilt i förbindelse med kabelledningar, där den ekonomiska vinsten genom minskade förluster är särskilt framträdande. Den vanligaste formen är alltjämt kvicksilverlikriktaren. Den har utförts i storlekar upp till 2000 kW för vanliga banspänningar. För högre spänningar förekomma utföranden för upp till 25 kV (500 kW).
Vatten- och expansionsströmbrytare byggas upp till 35 kV, tryckgas- och tryckluftbrytare till 250 kV. Oljebrytarna hava å sin sida förbättrats och utföras i storlekar upp till 2 500 000 kVA.
Intresset för åskledareapparater på kraftledningar har ånyo väckts till liv efter en period, under vilken den åsikten varit dominerande, att bästa driftsäkerheten vinnes uteslutande medelst en tillräckligt hög isolationsstandard på anläggningen. Siemens-Schuckert har sålunda genomarbetat en s. k. katodfallavledare, som uppgives göra god tjänst.
Kablar byggas numera för de högsta spänningar, upp till 200 000 volt, med användande av oljetrycksystem.
Inom radioområdet göras nya framsteg i oavbruten följd. Det besvärande "fading"-fenomenet inom vissa rayoner från sändarestationen har man lyckats i hög grad neutralisera genom lämplig utformning av antennen.
Sändarerören utföras i allt större typer. För Wien har installerats ett rör på 300 kW. Mottagarerören förbättras alltjämt. Rör med 7 och 8 elektroder introduceras i de kommersiella apparaterna.
Kvartskristallens stora exakthet som styroscillator har fått vidgad praktisk användning, bl. a. i Sverige, för synkrondrift av flera stationer. Dess noggrannhet ligger i storleksordningen 1 : 1 000 000 p/s.
Televisionen har ännu icke trätt ut på det praktiska planet, men har dock sannolikt tagit det avgörande steget mot den slutliga utformningen. De olika systemen närma sig alltmera till varandra, och den tröghetsfria katodstrålen träder alltmera i förgrunden, särskilt såsom "ritpenna" på mottagningen. För avsändning har den (dvs. det Braun’ska röret) utvecklats av v. Ardenne, men resultaten hava visat sig vara tillsvidare något nyckfulla. En sändarekonstruktion, benämnd ikonoskop, bestående av en bildpunktskiva, som överfares av ett katodstrålknippe (på sätt och vis en analogi till ögats näthinna och synnerven), har givit anmärkningsvärt goda resultat. Det praktiska utnyttjandet av televisionen försvåras av den omständigheten, att det erfordras så korta vågor som omkring 7 meter.
Från cementområdet är att anföra en bränningsmetod, analog med malmsintring, vilken låter sig utföra på ca 20 minuter. Den tillåter arbete i ett skift, betingar en billig anläggningskostnad och kan utföras i små enheter. Sedan metoden fulländats så, att en jämn produkt numera erhålles, anses den få stor betydelse, särskilt på orter, dit frakterna ställa sig höga. Den lär vara särskilt lämplig för framställning av lerjordscement (dvs. ungefär samma sak som s. k. smält-cement).
Strävandena att differentiera cementprodukterna ha förts vidare. I Sverige har framställts två nya typer: silikatcement och pansarcement för vattenbyggnader och massiva konstruktioner. Betonggjutning under vibrationer har fått ökad användning, bl. a. i Sverige.
Av den japanska metallurgen K. Honda har meddelats, att han och hans medarbetare utexperimenterat ett nytt stål för permanenta magneter, som i magnetiska egenskaper överträffar tidigare kända legeringar för detta ändamål. Stålet uppgives hava en sammansättning av 15-36 % Co, 10-25 % Ni, 8-25 % Ti samt obetydligt Al, resten Fe. Efter kylning från halvsmält tillstånd och anlöpning vid 660° ha erhållits koercitivkraft 920 och remanens 6 356 resp. 800 och 7500. Efterföljande behandling i kokande vatten medför ingen förändring.
Japanen Masumoto har studerat legeringar av Co, Fe och Cr i olika proportioner i syfte att finna ett material med lägsta möjliga utvidgningskoefficient. En legering innehållande 54,0 % Co, 36,5 % Fe och 9,5 % Cr visade sig ha en utvidgningskoefficient = 0 mellan -20 och + 40°C. En annan legering med 54,5 % Co, 36,5 % Fe och 9,0 % Cr hade en koefficient = ca 0,25 X 10-6 mellan 0 och 80°C. Även legeringar med negativ utvidgningskoefficient
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
