- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
409

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 43. 27 okt. 1934 - Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Kommerserådet Enströms föredrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

37 OKT. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 409

vid vanliga temperaturer påträffades. Den förstnämnda legeringen uppgives vara praktiskt taget korrosionsbeständig i utspädd NaCl-lösning och har därför fått namnet "Stainless-Invar". Till jämförelse uppgives utvidgningskoefficienten för den av Guillaume upptäckta legeringen vara ca 1,2 X 10-6.

En ny metod - av Asplund - att defibrera trä genom en enkel uppvärmning har väckt uppmärksamhet. Metoden lär ge ett material av samma hållfasthet som blekt sulfat. Den möjliggör kontinuerlig inmatning av det fasta materialet.

Bland mera anmärkningsvärda framsteg inom det sprängämnestekniska området under senaste åren kan framhållas det allmännare införandet av tetranitropentaerytrit-(pentrit) och trinitrometylen-tetramin-(hexagen) sprängämnena. De hava framförallt funnit användning som militärsprängämnen, särskilt för initieringsändamål. Den närmaste anledningen härtill är att man lyckats förbättra och förbilliga metoderna för framställning av råmaterialierna pentraerytrit resp. hexametylentetramin, så att priset på de färdiga nitroprodukterna blivit överkomligt. Särskilt pentriten har visat sig vara synnerligen lämplig som laddning i s. k. detonerande tändrör.

Ett annat framsteg är att anteckna inom nitroglycerintekniken. För cirka 5 år sedan byggdes här i landet den första anläggningen i industriell skala enligt det av österrikaren Arnold Schmid utarbetade kontinuerliga nitreringsförfarandet. Denna anläggning vid Gyttorp väckte stort intresse bland utländska sprängämnesteknici och har tjänat som förebild för ett flertal anläggningar enligt samma system i andra länder. För närvarande planeras nya stora anläggningar enligt samma system bl. a. i England.

Av intresse är ett förfarande för destillation av flytande harts, enligt vilket destillationen sker medelst elektrisk energi. Hartssyrorna kunna genom fraktionerad destillation tillfredsställande skiljas från de feta syrorna, det erhållna hartset har i fabriksdrift visat sig fullgott för papperslimning och de feta syrorna erhållas utan spår av "sulfatlukt".

Det för ett tiotal år sedan såväl i England som Tyskland ivrigt propagerade lågtemperaturförfarandet (400 à 500°) för framställning av oljor ur kol har icke haft någon framgång. Den vanliga gas- och koksprocessen sker vid bortåt 1 100°. En sorts medeltemperaturförkoksning har på sistone lanserats av Kopper. Temperaturen skulle röra sig om ca 800°. Härvid skulle å ena sidan utvinnas betydliga mängder olja och å andra sidan en koks av stenkols karaktär, som sålunda kunde brännas var som helst under ångpannor etc. Detta kolbränsle, kallat carbolux, uppgives vara av enhetlig beskaffenhet, i huvudsak oberoende av utgångsmaterialet, sålunda ett verkligt standardbränsle. Det synes ännu vara för tidigt att slutligt bedöma värdet av metoden, men Kopper, vilken f. ö. som bekant är en auktoritet av rang, har redan utfört anläggningar på flera håll och borde sålunda kunna anses ha säkert underlag för sina utsagor.

För jäsningsindustrierna nya viktiga biokemiska rön utgöras av upptäckter, som röra jästens tillväxtfaktorer och vitaminer, jästens andning samt mellan-reaktionerna vid sockerspaltning till alkohol. Realiteten av den länge såsom hypotetiskt betraktade tillväxtfaktorn bios har blivit bekräftad, varvid man lyckats uppdela den i två komponenter, bios I och II. Den förra har identifierats med inosit, under det att den senares natur ännu är okänd. Jästens tillväxthastighet ökas högst betydligt vid tillförsel av biosfaktorn, vilken är tämligen utbredd i naturen och bl. a, återfinnes i maltgrodd. Allt flera vitaminers kemiska konstitution har klarlagts: A-vitaminets natur kunde utforskas genom bl. a. Eulers bevis för dess relation till Carotin, B-vitaminet har uppdelats i åtminstone tre faktorer: B1 varav frånvaron framkallar beri-beri, B2, varav frånvaron visar sig genom hudskrumpnande och håravfall samt tillväxthämning och slutligen B4, vilket även är en tillväxtfaktor. Alla dessa vitaminer förefinnas i jäst. Det antiskorbutiska vitamin C är identiskt med ascorbinsyra, under det att vitamin D kan framställas genom bestrålning av ergosterin. Det förekommer i naturen bl. a, i fiskleverolja. Kännedomen om vitaminernas verkningar och konstitution synes få allt större betydelse för näringslivet och folkhälsan. Bestrålning av mjölk, rationell torkning av foderämnen, framställning av preparat innehållande vitaminer för komplettering av människans föda tillvinna sig allt större intresse och böra ytterligare beaktas.

Vissa mellanprodukter vid enzymatisk sockerspaltning till alkohol, vilka till en början endast kunde angivas hypotetiskt, ha nu visat sig äga reell existens, vartill även svenska forskare bidragit. Av triosfosforsyror har glycerinforsforsyra isolerats, och ökad klarhet har härigenom vunnits rörande sockerspaltningsförloppet.

För studiet av jästens andning, jäsning och tillväxt viktigt är upptäckten av att halogenfettsyror under vissa villkor hindra jäsningen utan att andningen störes. Under andra villkor inhiberas även andningen utan att tillväxten påverkas.

Att alkohol har visat sig såsom kolkälla under vissa villkor jämbördig med socker vid jästalstring är en upptäckt av tekniskt intresse, som gjorts vid Jästindustriens försöksanstalt vid Rotebro.

Av teknisk betydelse är att jäst kunnat framställas ur träsocker jämte vissa kompletterande näringsämnen. Handelspolitiska skäl har åter ökat intresset för träsocker, särskilt i Tyskland, i det man häri ser både en sockerkälla och ett råmaterial till framställning av foderäggvita över jäst. Jästtekniken har i hög grad rationaliserats genom kontinuerliga melassrenings- och jästurvattningsförfaranden samt automatiska doseringsanordningar för näringsämnestillförseln.

Rörande bryggeriindustrien är att notera framgångsrika försök att åstadkomma lämpliga kornsorter. Viktiga rön rörande kornsorternas specifika kolhydrat- och äggvitealstring ha härvid gjorts. En god värmeekonomisk svensk konstruktion för vakuumtorkning av korn och malt, uppfunnen av A. E. Jonsson, är att omnämna och har vunnit utbredning även utomlands. Anläggningar upp till 100 ton malt per dygn hava byggts. Druven, vörtens utfällda äggviteämnen, vilken tidigare avlägsnades huvudsakligen genom dekantering, kan numera avskiljas med stor fördel genom vörtens behandling i filterpress. Avlägsnande av ölsten ur jäskar, vilket hittills, men med olägenhet, utförts medels salpetersyra, kan numera ske medels bensylsulfid. I Sverige har vid a.-b. Stockholms bryggeriers centrallaboratorium utarbetats en även i Tyskland antagen metod att snab-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free