- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
414

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 44. 3 nov. 1934 - Civilskydd vid luftanfall - Kjell Magnell: Bomb- och gasskydd i byggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

414 TEKNISK TIDSKRIFT 3 NOV. 1934

källarutrymmen. Lokalernas tak bör helst ligga under naturliga marken och deras väggar böra icke sammanfalla med husets ytterväggar.

Från husets olika våningar skola så rikligt beräknade förbindelser till källaren finnas, att samtliga i huset normalt varande personer snabbt kunna uppnå skyddslokalerna. Direkt till gatan skall leda minst en utgång försedd med täckning tålande minst 2 500 kg/m2 belastning. Denna utgång anordnas såsom s. k. gassluss, dvs. minst två helst tre på varandra följande tätande dörrar avspärra förbindelsen med yttervärlden. Slussens utrymme bör medgiva plats för klädombyte eventuellt sanering, bårtrafik m. m.

I skyddslokalerna uttagen elektrisk energi tillföres på särskild ledning, förbikopplad husets huvudledning. I lokalerna bör finnas fylld vattenbehållare, telefon, elektriska torrbatterier för nödfallsbelysning m. m. I gasslussen bör finnas vatten, ljus, ventilation samt golvbrunn till avlopp.

Till skydd mot giftiga gaser böra dessa skyddslokaler så lufttätt som möjligt avspärras från yttervärlden. Där källargluggar eller fönster av en eller annan anledning icke kunna undvikas skola de förses med luckor på såväl in- som utsidan. Mellan luckorna anordnas packning medelst sandsäckar, betongblock e. d. Den utvändiga luckan skall kunna stängas inifrån. Såsom material i de tätande luckorna lämpar sig 5-10 mm järnplåt. Luckorna böra förses med tätningslister av helst svampgummi eller motsvarande material. Tyg eller hårdgummi är mindre lämpligt. Till förhindrande av buktning böra luckorna låsas på flera punkter med dragande eller kilformade lås.

Innerluckor kunna även utföras av späntat virke beklätt med exempelvis masonit. Luckan inpassas i karmen i flukt med väggen eller muren och fästes med glasmästarkitt, gips e. d. Ökad tätning erhålles genom att tapetsera det hela med papper eller cellofan i ett eller flera lager.

Dörrar utföras i tillämpliga delar enligt samma principer. Låsningen bör även här ske med kilverkan och på flera punkter. Låsen skola kunna centralmanövreras. Utgående dörrar böra förses med manhål. Skyddsrummens väggar, golv och tak putsas i cementbruk med tillsats av betongtätningsmedel. Golvbrunnar skola kunna tätas medelst lock av någon form.

Då utrymmet tillåter att skyddslokalerna beräknas efter en luftkub av 3 m3/person synes för de flesta fall ett tillräckligt skydd mot giftgaser i vanliga bostadshus kunna erhållas genom lokalernas fullständiga avspärrande från ytterluften (hermetiskt skyddsrum). En luftmängd av 3 m3 anses tillåta en vistelse i rummet i 3 timmar utan nämnvärt obehag och i nödfall upp till 4,5 timmar. Av ekonomiska skäl torde man i regel få nöja sig med detta skydd.

För att luftkuben härvid skall kunna fullt utnyttjas måste rummet vara försett med effektiva ventilationsanordningar avseende såväl tillförsel som evakuering. Först i det ögonblick då de indikeringsanordningar, vilka måste finnas, visa gas, skall detta ventilationssystem tillslutas fullständigt tätande. Förskruvningar torde härvid vara lämpligast.

Därest de ekonomiska förhållandena så medgiva bör man i bostadshus ordna med tillförsel av renad luft. Principen därför är följande. Luftintaget skall så länge det är tillräckligt skyddat för bombverkan utgöras av en enkel tillräckligt dimensionerad kanal. Därefter bör den med hänsyn till bombverkan delas i minst två helst flera grenar, vilka utmynna på så stort avstånd som möjligt från varandra. Vid utmynnandet i skyddslokalen insättes ett lämpligt avpassat filter. Insugning sker med hjälp av fläkt, bälg eller pump så avpassad att tillförseln blir minst 50 l/min, och person. Beträffande lämpligaste typ på insugningsaggregat kunna i brist på tillförlitliga försök bestämda uppgifter ännu icke givas. Aggregatet bör emellertid kunna drivas med såväl elektrisk energi som mänsklig arbetskraft.

Nyssnämnda uppgifter hänföra sig till åtgärder vid nybyggnad. I gamla byggnader bliva anordningarnas genomförande ofta betydligt svårare. De böra i första hand gå ut på att åstadkomma skyddslokaler sådana som de nu skildrade. Den största svårigheten torde härvid bliva att åstadkomma tillräckliga källarutrymmen samt att i erforderlig grad förstärka källartaket. Detta måste nämligen i tegelmurade och icke skelettbyggda hus räkna med betydligt större påkänningar vid en eventuell instörtning av taket. Belastningen uppskattas till det dubbla mot förut angivet värde, således 5 000 kg/m2. I våra äldsta hus torde valvens tjocklek ofta motsvara denna fordran.

Vid industriella anläggningar, ämbetsverk, offentliga skyddsrum m. m. måste kravet på skydd stegras. Täckningarna måste härvid ökas, varvid beräkningar av projektilverkan kunna tjäna såsom ledning. Projektilverkan måste emellertid underkastas förnyad och grundlig prövning. Det bör framhållas att ett fullständigt skydd knappast går att erhålla annat än under bergtäckning, men att i gott berg en tjocklek av redan 3,5-4 m är tillräcklig. Den svenska terrängens beskaffenhet är sålunda i detta hänseende en värdefull tillgång. En annan möjlighet att erhålla skydd är att genom täckningens form åstadkomma projektilernas avglidning. Ett exempel. Ett dylikt skydd i anslutning till en lodrät bergvägg, t. e. stadsgårdsberget, synes kunna göras både enkelt och effektivt. Vid anordnandet av mera motståndskraftiga skyddsrum kunna ju formerna högst avsevärt växla, men förebilden blir väl då det militära skyddsrummet.

Anordningarna för tätning och luftväxling bliva i sådana rum mera komplicerade. Av särskild betydelse i de mera utvecklade formerna torde vara kravet på en självständig kraftförsörjning med t. e. ackumulatorbatterier för bl. a. filteranläggningens drift.

Det är självklart att flera av de åtgärder, vilka nu berörts icke behöva vidtagas förr än vid hotande krigsfara. Samtidigt måste dock starkt framhållas att planer för dessa arbeten måste uppgöras utan uppskov och att särskilt material- och arbetsbehovet måste vara säkerställt. Just i dessa dagar torde det finnas skäl att påpeka hurusom ett krigsutbrott i regel kommer överraskande. Härvid inträda så många oförutsedda händelser att varje åtgärd som kunnat tidigare förutses också måste vara i detalj planlagd. Improvisationer komma nog ändå icke att saknas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free