- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
415

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 44. 3 nov. 1934 - Civilskydd vid luftanfall - Kjell Magnell: Bomb- och gasskydd i byggnader - Harald Ekman: Alarmeringsanordningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slutligen må framhållas att den tämligen bestämda form som här givits de lämnade uppgifterna beror på nödvändigheten att vara kortfattad och icke på en åsikt att de behandlade frågorna skulle vara slutligt lösta. Det sagda torde i stället böra uppfattas såsom en ganska ofullständig orientering inom ett för samhället livsviktigt arbetsområde, där både den civila och militära tekniken hava stora gemensamma uppgifter att fylla.

ALARMERINGSANORDNINGAR.
Av civilingenjör HARALD EKMAN.

Flygalarm kan delvis avgivas med hjälp av signalerande motorcykelpatruller, som i hast avpatrullera huvudgator, genom ångvisslor o. d. å fabriker och fartyg m. m., men för etablerande av en under alla förhållanden effektiv alarmering för ifrågavarande ändamål av befolkningen i de större städerna fordras ett på förhand anordnat stationärt alarmeringssystem.

Genom praktiska prov har ådagalagts, att alarmsystem för varnande av civilbefolkning vid luftanfall inom bebyggda orter måste uppfylla följande fordringar: Alarmeringsorganen skola bringas i verksamhet, 1) med största möjliga precision, 2) utan nämnvärd tidsförlust och 3) med under svåraste förhållanden fullt tillräcklig ljudintensitet för resp. alarmorgans aktionsområde. 4) Vid större orter, där ett flertal akustiska alarmaggregat äro erforderliga, anordnas vid ett eventuellt flera centralställen, s. k. centralapparater, varifrån samtliga aggregat automatiskt kunna kontrolleras och manövreras (igångsättas och stoppas), dvs. centraliserad fjärrmanövrering. 5) Som energikälla för utförande av de erforderliga elektriska manöveroperationerna anordnas vid varje centralställe ackumulatorbatterier (ordinarie och reserv) av tillräcklig kapacitet.

En anläggning av detta slag kommer sålunda att omfatta:

Akustiska alarmaggregat, elektromotordrivna sirener e. d., avgivande intermittent ljud med kontinuerligt varierande tonfrekvens. De uppsättas på hustak, stolpbryggor e. d. efter lokala förhållanden. Aggregaten utrustas med erforderliga startnings- och regleringsanordningar.

Servisledningar (starkströmsledningar) för framförande av den elektriska energien till alarmaggregaten, anslutna till belysningsnät för lik- eller växelström, därvid beaktas, att sådana fördelningsledningar nyttjas, som vid eventuellt luftanfall icke frånkopplas eller lätt kunna bliva strömlösa.

Manöverledningar (svagströmsledningar) för alarmaggregatens igångsättande och övervakande från ett centralställe.

Centralapparat, omslutande samtliga manöverledningar och alarmaggregat, i förbindelse med luftbevakningscentralen samt batterier enligt föregående.

Centralapparaten med inneslutna reläer, omkopplare, signalklockor, ljusskyltar m. m. avser sålunda att automatiskt ernå maximum av manöver- och kontrollförmåga för de anslutna alarmaggregaten och till dem utgående manöverledningar, ävensom för batteri- och andra lokala strömkretsar av betydelse.

För närvarande finnas i Stockholm alarmaggregat uppsatta endast inom den inre staden. Bromma och Brännkyrka m. fl. ytterområden sakna således för närvarande alarmanordningar. De befintliga alarmaggregaten äro till antalet ca 20 st., samtliga av den elektromotordrivna sirentypen. Flertalet är av större kapacitet med 6 hkr motor. Efter igångsättning av alarmeringen avgiva de en ton med varierande frekvens, växelvis stigande och fallande, till dess frånkoppling sker. Aktionsradien för denna konstruktion har för det inre Stockholm beräknats till 800 m, men då vind- och väderleksförhållanden, gatubuller m. m. väsentligt inverka på räckvidden och visat, att angivna aktionsradie icke under alla förhållanden innehålles, har vid planerande av ett utsträckt effektivt skydd räknats med en radie per aggregat av högst 500 m.

Ett mindre antal befintliga motorsirener för särskilda etablissemang äro försedda med endast 1,2 hkr motor. De igångsättas genom direkt tillslagning och ljuda med konstant ton av maximal frekvens tills de frånkopplas. Deras effektiva aktionsradie torde ej uppgå till mer än 200 m.

Sirenerna äro monterade för 440 resp. 220 volt likström.

Antalet planerade nya alarmaggregat uppgår till ca 50 st., huvudsakligen inom de tätt bebyggda delarna av Bromma och Brännkyrka. Härvid har som sagt projekterats med 500 m aktionsradie per aggregat.

Servisledning för starkströmsmatningen är beträffande de befintliga alarmaggregaten påkopplad den befintliga servisledningen för fastigheten ifråga. Där stolpmontage förekommer för de projekterade aggregaten kommer servis att framdragas av elverket. Som manöverledningar nyttjas vanliga 2-trådiga telefonlinjer, utdragna till centralställe och sirenplats med ett maximalt ohmskt motstånd pr ledning av 2 X 500 ohm, vilket betingas av förhandenvarande elektriska förhållanden för centralapparatens kontrollreläer och manöverreläet vid alarmaggregatet.

Ur driftstekniska synpunkter uppdelas alarmaggregaten inom Stor-Stockholm på följande 4 centralapparater: 1) vid luftbevakningscentralen för max. 30 st. aggregat anordnade inom tullarna (huvudcentralapparat), 2) vid Ulvsunda för max. 20 aggrega betjänande hela Brommaområdet, 3) vid Enskede för max. 20 aggregat för alarm inom Hammarby, Enskede, Skarpnäck, Stureby, Örby, Liseberg, Fagersjö och Södertörns villastad samt 4) vid Liljeholmen (Nybohof) för max. 20 aggregat inom Liljeholmen, Mälarhöjden, Midsommarkransen, Älvsjö, Långbrodal, Långsjö och Herrängen.

Alarmaggregaten och deras regleringsanordningar och linjer skola självständigt kunna kontrolleras och manövreras vid resp. distrikts centralapparater. Uppträdande fel inom ettdera av de 3 angivna ytterdistrikten skall automatiskt signaleras även vid luftbevakningscentralen. Från denna central skall dessutom samtliga övriga centralapparater kunna bringas i alarmfunktion utan medverkan av betjäning vid distriktscentralerna. Skada på ett eller flera alarmaggregat eller på ett distrikts centralanordningar skall icke på något vis kunna minska driftsäkerheten för övriga delar inom hela alarmanläggningen. Beträffande funktioner och manövrering för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free