- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
416

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 44. 3 nov. 1934 - Civilskydd vid luftanfall - Harald Ekman: Alarmeringsanordningar - Frithiof Holmgren: Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. Februari 1934

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ytterdistriktens centralapparater gäller i stort sett detsamma som beträffande huvudapparaten vid luftbevakningscentralen.

Vid planläggning av detta alarmeringssystem har räknats med, att fastighetsägaren medgiver anordnande inom fastigheten av alarmaggregat jämte manöverapparater och ledningar, anslutande av aggregatet till inom fastigheten event. befintlig starkströmsservisledning, och anslutande i första hand av manöverapparater till inom fastigheten event. befintlig privattelefonledning, vilken överkopplas som manöverledning. Telegrafverket beräknas skyndsammast därefter ställa särskilda manöverledningar till förfogande i händelse av krigstillstånd.

TIDSKRIFTSNYTT INOM MEKANISKA OCH ELEKTRISKA FACKEN.

(Copyright.)

Borsigs nya ångpanna har endast en dom för att fä låg anläggningskostnad. Vid rosteldning har förbränningsrummet till uppgift att blanda de delvis förbrända gaserna från eldstadsbotten med sekundärluften för att få fullständig förbränning. Med höga förbränningskammare, sådana de äro erforderliga vid kolpulver och olja, måste förbränningen ske helt i förbränningsrummet. I Borsigpannan sker en intensiv blandning med den turbulenta sekundärluften för att få en fullständig förbränning, innan gaserna nå pannans eldyta. Ångbildaren har gjorts liten av ekonomiska skäl och för att öka övrig eldyta. (The Fuel Economist, 1934, h. 7, sid. 411.)

Nya engelska pannor ha utrustats med vattenkylda Baileyväggar i eldrummet. Vid en rörtemperatur av 225° varierar väggtemperaturen mellan 605° (obeklädda järnblock) och 1 260° (tjock beklädnad med eldfast material). Värmeövergången blir därvid resp. 190 000 och 48 800 kal/m2. Obeklätt järn användes i botten och nedtill på sidorna, varemot de starkast utsatta ytorna förses med karborundumblock. Rör försedda med flänsar ha visat sig mest ekonomiska för kylning av den eldfasta väggen. (Engineering & Boiler House Rev., 1934, h. 11, s. 750.)

Klein, Schanzlin & Becker bygga högtrycks-centrifugalpumpar för 160° matarvatten vid 60 at. Pumphuset är lodrätt uppdelat i flera steg beroende på antalet löphjul. Pumphuset utföres av elektrostål, löphjul och ledskenor av fosforbrons, axeln av specialstål från Krupp. En pump för 128 t/h vid 110 at mottryck och 20 atö begynnelsetryck erfordrar 700 hk. En annan pump för 140 t/h och 235 at vid 6800 v/m hade η = 73 % vid full last. Vibrationer och slag gynnas av elastiska rörledningar även economisers av smidesjärn. (G. Weyland, Die Wärme, 1934, h. 31, s. 497.)

Hüttners ångturbin förenar i sig ångpanna, turbin, kondensor och matarpump. Den består av ett löphjul och en kåpa, vilka rotera åt motsatt håll. Ångan alstras i kåpan genom uppvärmning av vatten, som av centrifugalkraften hålles vid kåpans ytterdel. Kåpan består av två rum, som kommunicera i ytterdelen, där vattnet verkar som en propp mellan de bägge rummen, som ha olika ångtryck. Vattnet inställer sig alltefter tryckskillnaden och kåpans varvtal. Kondenserar ångan efter passagen genom turbinhjulet, så slungas kondensatet av centrifugalkraften ut igen och uppvärmes på nytt i panndelen av kåpan. Uppvärmningen gynnas av kåpans rotation förbi lågan. En liten provmaskin har byggts med 210 mm kåpdiameter utan kondensation och en för 300 kg/h vid 16 at försedd med insprutningskondensor. (F. Hüttner, ETZ, 1934, h. 30, s. 742.)

För nedfirning av materialet till Boulder dammen i Canyon bygges världens största kabelkran för en last av 150 t med en spännvidd av 370 m. Lyfthöjden är 180 m. Sex huvudkablar vardera med 88 mm diameter bära lasten. De äro langslagna med 37 trådar. Hisshastigheten är 9,3 mm för 40-150 t och 36 mm för 0-40 t.

Åkhastigheten är 73,5 mm/s för alla belastningar. (C. Clymer, Power, 1934, h. 8, s. 502.)

Ett italienskt skolskepp har utrustats med 2 st. koaxiala, tvåbladiga propellrar drivna genom två koncentriska axlar av var sin elektriska motor och åt var sitt håll. Två 1150 ahkh 4 takts dieselmotorer driva med generatorer dessa motorer som hjälpmaskineri. Jämförande prov med vanlig enkel propeller och denna anordning utförda å samma fartyg visade, att med 2 koaxiala propellrar fick man med 925 hk 10,02 knop men med en fyrbladig propeller med 1199 hk blott 10,13 knop eller ca 18 % bättre resultat i förra fallet. (F. Rotundi, Marine Engineering, 1934, h. 9, s. 350.)

På italienskt varv har byggts ett passagerarefartyg om 11 700 t, som försetts med en av engelsmannen Inglis konstruerad kompensator för vibrationer, vars princip är att av två massor, elastiskt upphängda efter varandra i en punkt och den undre avvägd så, att dess egenfrekvens blir densamma som vibrationerna i den gemensamma punkten, så vibrerar den undre motsatt den gemensamma punkten och den mellanliggande massan blir orörlig. Den senare massan representeras av skrovet och den förra införes i form av en vattentank, som har ungefär 2 % av skrovets massa. Om vibrationerna hos skrovet har en frekvens, som med en avvikelse av högst ± 7 % överensstämmer med den artificiella massans egenfrekvens, så inträder resonans. Därför måste massans rörelser kunna bromsas något och även massans storlek kunna ändras, vilket sker med vatten. Utförda observationer på fartyget visa, att vibrationerna praktiskt taget upphöra med denna anordning. (Le Génie Civil, 1934 II, h. 9, s. 197.)

Schichau, Elbing, bygger en fartygspanna för ett passagerarefartyg med 70 atö tryck och 480° ångtemperatur. Den har en ångsamlare och två vattenrum med en eldyta på vattenrören av 300 m2, varav 8,2 % är strålyta. överhettare-eldytan är 115 m2 och luftförvärmarytan 600 m2. Anläggningen får en effekt av 2 X 6 500 hk, och oljeförbrukningen beräknas till 260 g/ahkh. Totala maskinerivikten blir 30 kg/ahk. (E. Klindwort, ZVDI, 1934, h. 36, s. 1051.)

Motorfartyget Kempten, som tidigare beskrivits, har ombyggts, varvid Voith Scnneiderpropellern försetts med direktkopplad vertikal elektromotor. Två 280 hk dieselmotorer för 600 v/m äro kopplade till var sin 500 V trefasgenerator med matare. Två släpringade propellermotorer av specialtyp äro kopplade till var sin av generatorerna. Motorerna kunna synkroniseras med likström. Mätningar hava visat, att skakningen, som på en punkt i I klass var 0,43 mm före ombyggnaden, nu är 0,05 mm. (H. Wolters, Schiffbau, 1934, h. 13, s. 205.)

Westland Aircraft Works har konstruerat en stjärtlös tvåsitsig jagare (pterodaktyl) försedd med en uppladdad Rolls Royce motor, som har överlägsna egenskaper gentemot gängse typer. Spanaren får fri utsikt och fritt skjutfält bakåt. Två enkeltverkande roder på vingspetsarna kunna åstadkomma en effektiv bromsning om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free