Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 3 nov. 1934 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 417
så erfordras. Flygkroppen är mycket kort, vilket ytterligare underlättar en snabb manövrering. (The Times Trade & Eng. Suppl., 1934, h. 844, s. 568.)
Effektstegringen nos de luftkylda flygmotorerna i hk/l tenderar nu att gå från 22-26 hk/l mot 50-60 hk/l. Detta sker genom följande medel: 1) Större kompression intill knackningsgränsen, 2) Uppladdning i ett à två steg (1, 85 : 1 max. för ett steg), 3) Varvtalshöjning. Inblåsningshastigheter upp till 95 m/s förekomma, men optimum ligger vid 55-60 m/s, 4) Saltkyld utblåsningsventil, 5) Effektiv kylning vid stigning. Flänsytan per cm3 slagvolym har ökats från 15 till 27 à 30 cm2 och ökas allt vidare till 38 á 50 cm2. (F. Gosslau, P. Noack, ZVDI, 1934, h. 33, s. 979.)
Lambert Engine & Machine Co., U. S. A., tillverkar en 12 cylindrig tvåtakts flygdieselmotor för 1200 hk vid 1 600 v/m med ett medelkolvtryck av 6,75 kg/cm2 och en kolvmedelhastighet av 12,3 m/s. Motorn är vattenkyld med hängande cylindrar i 30° V-form, varigenom litet luftmotstånd uppnås. Totalvikten inkl. alla tillbehör såsom kompressor m. m. uppgår till 0,91 kg/hk. Cylinderblock och vevhus äro gjutna i ett stycke av magnesiumlegering. (L. Huber, ZVDI, 1934, h. 37, s. 1082.)
Aga har i England lanserat en ny flygfyr, där ljuset får oscillera en period inom en vinkel av 20 grader i kursriktningen. På detta sätt får flygaren tre reguljära blinkningar var 5:te s., om han ligger i rätt kurs. Avviker han åt styrbord, får han en längre blink, åtföljd av två korta och åt babord två korta åtföljd av en längre blink. För en flygare, som ej går i flygrutten, är fyren dessutom en god orientering. (The Times Trade £ Eng. Suppl., 1934, h. 844, s. 569.)
I Belgien har ett dieselelektriskt tvåvagnståg provkörts med hastigheter upp till 150 km/h. Tåget går på tre boggier och drives av en 410 hk Maybachmotor för 1 400 v/m. Total vikt av tåget 74 t. Bränsleförbrukningen visade sig vara 605 g/km vid 112 km/h hastighet. En hastighet av 120 km/h nåddes på 5 m 35 s på en sträcka av 7,5 km. (Gas and Oil Power, 1934, h. 8, s. 206.)
Pullmanbolaget har anskaffat tvenne extra lätta utsiktsvagnar resp. 25,2 och 23,7 m långa, som väga 48,5 resp. 36,9 t. Sidoväggarna äro utbildade som bärande element, och aluminiumprofiler användas i stor utsträckning. Viktsbesparingen gentemot förut använd stålkonstruktion utgör ca 50 %. Endast hjul, axlar, fjädrar och bromsskor äro av stål; resten av Al. Boggierna äro av gjuten Al med en utmattningsgräns av 5,4 kg/mm2. Draghållfasthet 27,8 kg/mm2 och sträckgräns 17,2 kg/mm2 vid 9,5 % förlängning på 50 mm. (F. Witte, Org. f. Fortschritte im Eisenbahnwesen, 1934, h. 15, s. 2(91.)
Brown Bover i har utfört en ny spårvägsmotor, vars statorhus samtidigt är utbildat till boggie för att uppnå en avsevärd viktsbesparing. Motorn är placerad i trepunktsupphängning i vagnens längdriktning, och statorhuset har fyra armar förbundna med drivaxlarna, av vilka två rörliga. Axlarna drivas med koniska växlar. Motoreffekt 30 kW kont. vid 1000 v/m. Motorn är självkyld. Hela boggien väger totalt med skenbroms, växellåda, bromsstänger etc. endast ca 3 t. (Brown Boveri Mitteilungen, 1934, h. 9, s. 168.)
Köpenhamn har elektrifierat sina underjordiska järnvägar med 1 500 V likström. Alla fackverksstolpar äro galvaniserade, vilket är dyrare an målning men betydligt mera hållbart. Grusballasten ökar motståndet till jord från rälsen, och grova kopparförbindningar äro påsvetsade rälsskarvarna. Man använder trevagnstäg som enhet med släpvagn i mitten. (Nature, 1934, h. 3383, s. 317.)
Med enkelledning överföres nu 100 MW med 220 kV till Paris från Massif-Central (412 km). Isolatorkedjorna bestå av 16 isolatorer. Spännvidden är 250 m. Ledningen består av en stålaluminiumlina med 355 mm2 total area.
Ett antal synkrona faskompensatorer sörja för spänningsregleringen, som hålles inom ± 3 à 4 %. (Elektrotechnik & Maschinenbau, 1934, h. 35, s. 410.)
En tennackumulator tillverkas, där tenn användes i svampigt tillstånd med stor yta som negativ pol. Lergods användes, som upptager 80 % vätska. Den elektromotoriska kraften är något lägre (1,9 V) än i blyackumulatorn, men tennackumulatorn blir mycket mindre och lättare än blyackumulatorn vid liten kapacitet (1-5 Ah). Självurladdningen är ringa. En 15 Ah ackumulator vid 0,1 A urladdning har en volym av 10 X 4,5 X 8,5 cm och en vikt av 945 g. (The Electrician, 1934, h. 2932, s. 189.)
Claude har sökt förbättra utbytet hos neonrör och utfört det för normal lågspänning. Svårigheterna att få ned gastrycket till en punkt, som motsvarar bästa ljusutbytet utan att livslängden minskar och att undvika förgasningen av elektroderna, då strömmen ökar omvänt mot spänningen, har avhjälpts genom användning av katod av smält pottaska. Den åstadkommer ett avbrott i metallytan vid överslag och bildar en katodfläck, där spänningsfallet är blott 2 à 3 V i stället för 100 V vid en vanlig katod. (The Electrician, 1934, h. 2931, s.149.)
Undersökningar på i handeln förekommande radiostörningsskydd visa, att god spärrverkan i allmänhet erhålles för de brukliga rundradiofrekvenserna, under det skydden ej fungerade för högre störfrekvenser inom kortvågsområdet. En anordning med kombinerade drosslar har utvecklats, som sedan inverkan av jordning och tillsatskondensatorer studerats, vid mätningar givit goda resultat. (E. Müller, H. F. Techn. u. El. Ak., 1934, h. 44, s. 60.)
Sekundära svängningar i högtalaremembran uppkomma vid sidan av grundsvängningen bl. a. då den inmatade elektriska energien överstiger ett visst tröskelvärde. Insvängningstiden för dessa icke önskade svängningar ligga vid konmembran mellan 20 sek. och 0,1 sek., varför distorsion erhålles icke bara då grundtonen varar över denna tid, utan även under återgivande av talfrekvenser med hastigare frekvensväxlingar. Ett grundligt experimentarbete gav till resultat en högtalare (Telefunken) med pressat pappmembran, vars yta icke innehåller någon rät linje och som vid jämförelse med brukliga konmembran förutom saknad av sekundärsvängningar även uppvisade en jämnare frekvenskarakteristik. (F. von Schmoller, Telefunken-Zeit, 1934, h. 67, s. 47.)
Man kan hastigt jämföra gången hos två ur genom att registrera deras tickningar. Det ena urets "tick" får akustiskt-elektriskt inkoppla ett instrument (integrerande likströmsgalvanometer), och ljudet från det andra uret kopplar från. Därvid kan tidsskillnaden mellan ljuden direkt registreras i millisekunder med en noggrannhet, som begränsas av tickningarnas egen oregelbundenhet. Registreringarna under en dag äro tillräckliga för en uppfattning om urens gång. (R. Tamm, ZVDI, h. 18, s. 556.
En ny glassort kallad Sekuritglas är fullkomligt splitterfritt, tre gånger så elastiskt som byggnadsjärn och har halva hållfastheten och fjädrar tillbaka efter alla vridningar och böjningar. Det erhålles av vanligt glas, som upphettas tills det mjuknar och därefter hastigt avkyles med kall luft på bägge sidor. Neophanglas är fullkomligt bländfritt. Det är lätt blåfärgat men stör ej färgkontrasterna utan tvärtom framhäver dem. Glastillsatsen är en kemisk biprodukt vid mesotoriumframställning. (Renfert, Verkehrstechnik, 1934, h. 15, s. 418.)
Man kan numera svetsa obehindrat under vatten och använder därvid belagd elektrod. Bågen måste kontrolleras noggrannare än vid vanlig svetsning. Sprickor eller ojämnheter i elektrodbeläggningen föranleder avvikelser hos bågen. Tonen hos bågen angiver, om svetsningen försiggår normalt. Vid 4,8 mm doppad elektrod använder man ca 165 A och 25 V. För tjockbelagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
