- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
419

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 44. 3 nov. 1934 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 419

Grafit som smörjmedel. De grafitsmörjmedel som fördes i marknaden för 20 à 25 år sedan blevo som bekant utsatta för en ganska hård kritik, vilken till väsentlig del förnekade tillvaron av de fördelar en kraftig reklamapparat velat tillskriva dessa smörjmedel. Det är ju ej otänkbart, att denna kritik delvis sköt över målet; åtminstone göres det numera från grafittillverkarnas sida stundom gällande, att grafitsmörjmedlen råkat i oförtjänt vanrykte. Man framhåller även från dessa håll, att de olägenheter som vidlådde de tidigare grafitsmörjmedlen numera eliminerats och att inga vägande skäl kunna anföras mot de nyare smörjmedel, innehållande grafit, som nu föras i marknaden.

Det finnes sålunda numera i handeln smörjoljor, innehållande "kolloidal" grafit med ca 0,5-2 g grafit pr liter olja. En dylik olja ser i tunna skikt helt genomskinlig ut, och först vid 75 à 100 ggr förstoring kan man iakttaga grafitpartiklarna. Vid samma förstoring framträda dock även ojämnheter i en aldrig så väl slipad och polerad lageryta. Man anser därför, att grafiten i smörjoljan har en uppgift i att uppfylla dessa håligheter i lagerytorna, så att en slät beröringsyta erhålles mellan lagerskålen och axeln.

Man gör vidare gällande från grafittillverkarnas sida, att grafiten har en större adsorptionsförmåga gentemot olja än vad som är fallet vid metallytor, och att man således genom grafittillsatsen skall kunna använda tunnare oljor för smörjningen än eljest.

Speciellt för cylindersmörjning i förbränningsmotorer säges grafiten hava en uppgift att fylla. Den skall sålunda åstadkomma en bättre tätning mellan kolvringar och cylindervägg. Risken för att brännoljan skall tränga sig förbi kolvringarna och späda ut smörjoljan skulle därigenom väsentligt minskas. Samtidigt förhindras, att smörjoljan ryckes med in i förbränningsrummet. Slutligen göres gällande, att den minskade cylinderfriktionen medför en bränslebesparing, som uppges skola belöpa sig till 4 à 10 %. Särskilt vid starten av en kall motor är det givetvis av vikt, att man såvitt möjligt undviker smörjoljans utspädning. Grafitens lämplighet vid inlöpningen av nya motorer anges även vara bevisad. Detsamma säges gälla även växlar.

Gentemot den allmänna uppfattningen, att grafiten skall täppa igen oljeledningar, anföres, att detta ej är fallet med kolloidal grafit. Där igentäppningar förekommit, lär det vid undersökning ha visat sig, att dessa förorsakats av koks, metallpartiklar o. d., ej av grafit. Man säger vidare, den kolloidala grafiten, framställd av rena råvaror, ej skall verka slipande på metalldelar.

En sida av smörjningsproblemet, som ej synes hava berörts i detta sammanhang, gäller korrosionen. Att mineraloljor kunna utöva en kraftigt korroderande verkan på metallförmål, lämna de allvarliga korrosionsskadorna i tankfartyg talande bevis för. Huruvida grafiten hämmar eller påskyndar korrosionen är ett spörsmål, vilket såvitt vi veta ej varit föremål för undersökningar.

I. E. C. i Prag. Sex av Internationella elektrotekniska kommissionens kommittéer, nämligen nr 2, 3, 6, 8, 17 och 20, sammanträdde i Prag den 8-13 oktober. De standardiseringsfrågor som diskuterades rörde normer för roterande maskiner och transformatorer, grafiska symboler, glödlampor, spänningar och provmetoder för isolatorer, högspänningsbrytare och jordkablar. Svenska elektrotekniska kommittén representerades av sin ordförande, kommersrådet A. F. Enström, som även är president i I. E. C., samt av överingenjörerna B. Ell och K. E. Eriksson, civilingenjör S. Norberg och tekn. dr J. Wennerberg. Det tekniska programmet var alltigenom väl förberett. Mötet, som räknade något över 100 arbetande deltagare, blev givande och angenämt i alla avseenden och länder de älskvärda tjeckiska värdarna till all heder.

Arbetsutskottet sammanträdde även och beslöt bland annat, att plenarmöte på inbjudan av Holland och Belgien skulle hållas nästa sommar i båda dessa länder.
S. Nbg

Provföreläsningar vid tekniska högskolan. Under tiden 6 - 14 november komma i tekniska högskolan (hörsal 432, institutionen för fysik i byggnaderna vid Valhallavägen) provföreläsningar att hållas av de sökande till professurerna i teoretisk och elektrokemi samt i mekanisk teknologi enligt följande program.

De sökande till kemiprofessuren föreläsa i följande ordning: Tekn. dr GÖSTA ANGEL tisdagen den 6 november kl. 11,15 - 12 över kollegienämndens ämne och torsdagen den 8 kl. 15,15 - 16 över eget ämne. Fil. dr HANS BÄCKSTRÖM den 6 kl. 15,15 - 16 över kollegienämndens ämne och den 8 kl. 16,15-17 över eget ämne. Docenten GUNNAR HÄGG tisdagen den 6 kl. 16,15 - 17 över kollegienämndens ämne och fredagen den 9 kl. 11,15 - 12 över eget ämne (elektriska ledningsförmågan hos fasta, icke-metalliska substanser). Docenten ERIK LARSSON onsdagen den 7 kl. 11,15 - 12 över kollegienämndens ämne och fredagen den 9 kl. 15,15 - 16 över eget ämne (gasjämvikter). Docenten OTTO STELLING onsdagen den 7 kl. 15,15 - 16 över kollegienämndens ämne och fredagen den 9 kl. 16,15 - 17 över eget ämne (om de elektrokinetiska fenomenen och möjligheterna för deras tekniska utnyttjande). Docenten AXEL WEJNARTH den 7 kl. 16,15 -17 över kollegienämndens ämne och lördagen den 10 kl. 14,15 - 15 över eget ämne. Docenten ARNE OLANDER torsdagen den 8 kl. 11,15-12 över kollegienämndens ämne och lördagen den 10 kl. 15,15 - 16 över eget ämne (entropi och ordning, en paragraf ur de fasta kropparnas termodynamik).

För provföreläsningarna i mekanisk teknologi ha följande tider fastställts: Civilingenjör VIKTOR BRUNSKOG måndagen den 12 kl. 11,15 - 12 över kollegienämndens ämne och tisdagen den 13 kl. 16,15 - 17 över eget ämne. Civilingenjör SVEN HEDIN måndagen den 12 kl. 15,15 - 16 över kollegienämndens ämne och onsdagen den 14 kl. 15,15 - 16 över eget ämne. Diplomingenjör EDVIN LUNDGREN tisdagen den 13 kl. 11,15 - 12 över kollegienämndens ämne och onsdagen den 14 kl. 11,15 - 12 över eget ämne, Lektor WILHELM LUNDSTRÖM måndagen den 12 kl. 16,15 - 17 över kollegienämndens ämne och onsdagen den 14 kl. 16,15 - 17 över eget ämne. Docenten RAGNAR WOXÉN tisdagen den 13 kl. 15,15 över kollegienämndens ämne.

Schiffbautechnische Gesellschaft sammanträder i Berlin dagarna 21 - 24 november. De tekniska förhandlingarna äga rum den 22 och 23 november, varvid en rad olikartade spörsmål bli föremål för behandling. Sista dagen ägnas åt besök vid olika industriella o. a. anläggningar (programmet är uppgjort med hänsyn till mötets damer). Fullständigt program jämte villkor för deltagande finnes tillgängligt till påseende å Svenska teknologföreningens kansli.

Reseberättelser. Följande reseberättelser ha inkommit till tekniska högskolans bibliotek, där de finnas tillgängliga för studerande: AHLBORG, FREDRIK, Berättelse över en i Tyskland - Schweiz 1933 företagen resa för studium av vattenkraft-, kanal-, hamn- och brobyggnader. Sthlm 1933 Fol. 4 + 46 sid., 162 fig. (kartor, fotogr., skisser, planer), 4 bil. (broschyrer, särtryck). - GUSTAFSSON, TORSTEN, Berättelse över studieresa år 1933 i Schweiz, Tyskland och Belgien för vattenkraft-tekniska studier i Schweiz samt studier av elektriska svetsningens senaste landvinningar. Sthlm. Fol. 76 sid., 1 tabell, 1 karta, 63 fotogr. - HÄGGBOM, IVAR, Studieresa i Tyskland, Schweiz och Frankrike för studium av modern betongteknik. Sthlm 1934. 4: o. 3 + 57 sid., 56 fig. (fotogr.). - JANSA, VICTOR, Kommunala och industriella reningsverk för avloppsvatten och förbruknings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free