- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
422

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 45. 10 nov. 1934 - Civilskydd vid luftanfall - Ludvig Block: Gatubelysning - Ernst Håkansson: Dimbildning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

422 TEKNISK TIDSKRIFT 10 NOV. 1934

personal var och en verkställer frånslagning respektive tillslagning av de ovannämnda manöverslingorna. Tiden från det en dylik telefonorder givits tills samtliga lampor äro släckta, torde i ogynnsammaste fall icke behöva uppgå till mera än hälften av den för släckningen vid flyganfall påfordrade maximitiden, 4 minuter. I normala fall torde släckningen vara genomförd inom cirka 45 sek.

Fjärrmanövreringen är redan nu genomförd för Staden inom broarna samt ett område omkring verkets Tulestation, tillsammans omfattande cirka 1 500 lampor. Före innevarande års utgång beräknas ytterligare l 500 lampor vara fjärrmanövrerade. Då antalet elektriska gatubelysningslampor i den del av Stockholm, som ligger inom tullarna, är cirka 11 000 st., skulle den fjärrmanövrerade delen vid årets slut utgöra cirka 27 %. Om belysningsbestämmelsernas genomförande omedelbart skulle påfordras, torde man bliva nödsakad att i områdena utom tullarna endast använda lampor med blått glas och avstå från fjärrmanövreringen. För staden inom tullarna kan fjärrmanövrering hastigt åstadkommas genom att som luftledningar provisoriskt uppdraga manövertrådar. Då de i likströmsnätet befintliga manövertrådarna icke använts till något särskilt ändamål, fordrar deras tagande i bruk för fjärrmanövrering en tämligen tidsödande undersökning, varför fjärrmanövreringen snabbare torde kunna genomföras medelst uppdragande av nämnda provisoriska luftledningar, om belysningsbestämmelsernas tillämpning omedelbart skulle påfordras.

Utöver fjärrmanövreringen erfordras enligt belysningsbestämmelserna även en mängd omkopplingar i gatubelysningsnätet, vilka huvudsakligen bestå i att säkerhetsproppar skola urskruvas för att i erforderlig grad minska den normala gatubelysningen. Vidare komma vissa av gruppledningarna att sammanföras till ett fåtal centraler, i vilka reläerna för fjärrmanövreringen vid detta speciella tillfälle utbytas mot de gamla urverken. Till dessa gruppledningar inkopplas de blå lamporna. Naturligtvis erfordras också utbyte av de vanliga lamporna till sådana blå lampor. Vidare erfordras utbyte av opalglasskärmar mot plåtskärmar för att uppåt avskärma lamporna. Samtliga dessa arbeten måste verkställas vid det tillfälle, då belysningsbestämmelserna skola genomföras, och komma då att utföras med ledning av särskilda, på förhand iordningställda kartor, på vilka varje koppling, lampbyte etc. är angiven.

DIMBILDNING.
Av överingenjör ERNST HÅKANSSON.

Betydande arbete har under de senaste åren nedlagts på anordningar för åstadkommande av s. k. rök- eller dimbeläggning. Det har visat sig, att anordningarna för dimbildning i hög grad påverkas av yttre omständigheter. Av dessa äro vindstyrka och vindriktning de mest betydelsefulla faktorerna. De inverka på dimmans täthet samt i ännu högre grad på tiden för dimmans kvarliggande. Vidare inverka de lokala luftströmmarna, vilka i hög grad äro beroende av terrängen. Luftens temperatur och fuktighet influerar likaledes på dimman liksom starkt solsken, som förorsakar olika luftströmmar, beroende på höjder och dalar och närheten av vattendrag.

illustration placeholder
Fig. 1. Rökspridning från bil vid en fart av 35-40 km/tim.


Vid bedömandet av de möjligheter, som föreligga, för erhållande av en effektiv dimbeläggning av ett område måste man därför beakta nämnda faktorer. Det är sålunda nödvändigt att inom varje område, där man har för avsikt att upprätta stationer för dimbeläggning av betydelsefulla industrianläggningar, på respektive platser inrätta en "väderlekstjänst". Härigenom underlättas möjligheten av att bedöma vilka delar av dimbildningsanläggningen, som skola sättas i funktion.

De ämnen, som kommit till användning för åstadkommande av dimbeläggning, hava antingen varit flytande eller fasta ämnen, som till stor del måst importeras. Av största betydelse är emellertid att dimman kan framställas av ett ämne, som finnes tillgängligt inom landet och som kan erhållas till ett billigt pris. Ett sådant ämne fann ingenjör Härdén i "Oleum", som kan utvinnas vid svavelsyrefabrikationen inom landet. Omfattande försök gjordes, och saken har sedan vidare bearbetats av a.-b. Nordiska armaturfabrikerna, varunder lämpliga typer av dimbildare framkommit.

Att vid svag vind från olika fasta dimbildningsanläggningar erhålla en sammanhängande dimma är endast med svårighet möjligt och är därmed dimmans skylande förmåga i dessa fall av mindre värde.

illustration placeholder
Fig. 2. Rökspridning från flygmaskin, vindstyrka 2-3 m/sek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free