- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
423

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 45. 10 nov. 1934 - Civilskydd vid luftanfall - Ernst Håkansson: Dimbildning - Filip Oberger: Ekonomisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 423

illustration placeholder
Fig. 3. Dimbeläggning, vindstyrka ca 12 m/sek, fart ca 16 knop.


Dimmans utsträckning och läge i terrängen bestämmes av vindriktningen och läget av de fasta platserna för spridning.

Det har därför varit nödvändigt att framkomma med en s. k. motoriserad rökspridning. Därigenom frigör man sig till stor del från beroendet av väderleken. Vindstyrkan inverkar här endast på så sätt, att mer eller mindre rökämne måste användas. Rökslöjans längdriktning och läge i terrängen bestämmes huvudsakligen av motorspridarens väg. Vindriktningen bestämmer endast åt vilket håll dimman så småningom kommer att driva. Den motoriserade rökspridaren har även andra betydande fördelar. Man kan med hjälp av endast ett fåtal motorfordon på relativt kort tid dimbelägga betydande områden och dessutom genom sin rörlighet insätta dem på de punkter, där det kan anses nödvändigt.

Flygmaskinen är idealisk som dimbildare, då denna, till skillnad mot den motoriserade rökspridaren icke är beroende av terrängen. Dimridåns höjd kan på ett utomordentligt sätt regleras.

För fartyg finnes även från kommandobryggan manövrerade dimbildare, vilka, oberoende av hård vind och stark sjöhävning, kunna åstadkomma en dimridå av 4 till 5 svenska mil i längd och med en höjd av 60 till 70 m.

Genom de sålunda framkomna rörliga dimbildarna kan man så gott som oberoende av vind och väderlek genom samverkan mellan dessa på ett effektivare sätt dimbelägga vissa bestämda områden.

Vid planläggning av dimskyddet för t. e. gas- och elverken vid Värtan gäller det att endast några minuter efter det meddelande ingått om ett eventuellt flygbesök i första hand åstadkomma en dimridå, vilken omöjliggör en orientering på större avstånd. Därefter gäller det att fortast möjligt dimbelägga det egentliga området samt dölja de orienteringsmärken, som utgöras av Lidingöbron och Frihamnsområdet med sina hamnbassänger. För genomförandet av en dimbeläggning av dessa områden måste ett flertal fasta anläggningar utföras och kompletteras med motoriserade rökspridare, vilka hastigt kunna förflytta sig till sådana områden, vilka icke på grund av väderleksförhållandena kunna täckas av de fasta rökspridarna. Vidare gäller icke blott att utplåna strandkonturen vid Värtasidan - utan man måste även medtaga ett område sträckande sig över Värtasidan-Lidingösidan med mellanliggande vatten från Tranholmen till Loudden. Härför lämpar sig dimbildning från flygmaskin eller utläggning från ombord på ett fartyg installerad anläggning.

Vid ett flyganfall ligger den största faran för detta industriområde i gasverkets stora gasklocka. Med sin högsta punkt på + 115 m och en bredd av 56 m kan redan på ett avstånd av ca 70-80 km en flygare vid god sikt med blotta ögat se silhuetten av gasklockan, och denna utgör härigenom en utomordentligt god orienteringspunkt.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Ränteläget i vårt land har under senare tid varit föremål för ett synnerligen livligt intresse från den stora allmänhetens sida, och pressdiskussionen har tydligt avspeglat detta. Räntesatserna ha gått ner till en för vårt land hittills så exceptionellt låg nivå, att envar, som har en sparad slant, konfronteras med problemet huru man skall kunna bibehålla en efter hittillsvarande förhållanden "skälig" avkastning å densamma. Spararen frågar sig med ängslan, huru länge de låga räntorna skola vara - huru mycket sparsammare han nu skall behöva leva för att kunna på gamla da’r dra sig fram på det lilla sparkapital, som hittills så villigt och kraftigt ökats automatiskt allt eftersom åren gått. Industriidkaren hoppas, att de låga räntesatserna skola bibehållas åtminstone tills han hinner konvertera sina lån.

Här som alltid inom vårt ekonomiska system stå säljarens intresse av höga priser mot köparens av låga. Tillgång och efterfrågan bestämma priset. Det nuvarande ränteläget i vårt land har sin grund i en samtidig riklig tillgång (absolut sett) och en ringa efterfrågan på kapital.

Den rikliga tillgången på kapital beror på att vårt lands betalningsbalans under senare år visar ett betydande saldo oss tillgodo. Ett flertal faktorer ha samverkat till detta resultat. Återköpen under kristiden av våra utländska skuldförbindelser ha starkt reducerat våra utgiftsräntor till utlandet. Handelsbalansen har utvecklats förmånligt. Efterfrågan på våra stora stapelartiklar har varit, relativt sett, god även under de dåliga åren, och relationen mellan priserna å export- och importprodukter har varit förmånlig för handelsbalansen. Vårt land är ej längre i behov av någon kapitalimport, men har däremot möjligheter till en betydande årlig kapitalexport (i fjol cirka 200 mill. kr.).

Parallellt med denna rikliga tillgång på kapital har behovet på den inhemska marknaden starkt reducerats. Industriens såväl som distributionens varulager äro alltjämt, jämfört med vad som före kriget ansågs normalt, små. Industriens produktionskapacitet har ända in på detta år endast kunnat mycket ofullständigt utnyttjas, och intresset för nyinvesteringar har därför varit ringa. Den politiska och handelspolitiska utvecklingen efter den senaste krisen har icke varit ägnad att stimulera företagarintresset. Då trots dessa ogynnsamma omständigheter en konjunkturförbättring arbetat sig fram i vårt land liksom i flertalet pappersvalutaländer, kunde man vänta, att den ökade aktiviteten skulle leda till stegrad kapitalefterfrågan. Så synes emellertid icke ha blivit fallet. De svåra valuta- och handelspolitiska förhållandena utgöra utomordentliga hinder för vårt handelsutbyte med andra länder och kunna icke undgå att hålla företagarinitiativet tillbaka. Den blomstrande inhemska konsumtionsindustrien - bl. a. byggnadsindustrien - förmår ej ensam taga i anspråk den rikliga kapitaltillgången. Till utlandet söker sig kapitalet endast i mycket begränsad omfattning. Valutariskerna -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free