- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
427

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 45. 10 nov. 1934 - Tekniska föreningar - Insänt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 427

Chalmersska ingenjörsföreningens stockholmsavdelning

avhöll extra sammanträde den 28 sept., varvid ett femtiotal medlemmar närvoro. Samling skedde kl. 2,30 e. m. med avfärd till Lidingön, där AGA:s anläggningar demonstrerades under ett par timmars tid. Efter demonstrationen intogs gemensam middag å restaurant Foresta, varvid bl. a. närvoro doktor Dalén, direktör Eskilson och direktör Westberg i AGA.

G. W.

Östergötlands tekniska förening

höll den 6 oktober sammanträde å Frimurarehotellet i Linköping under ingenjör A. Åkermans ordförandeskap.

Före sammanträdet besågo ett stort antal medlemmar Linköpings slakthus, vars många moderna tekniska anordningar visades av slakthusets chef, direktör Fritiof Larsson.

Vid sammanträdet på Frimurarehotellet tillsattes en valberedningskommitté på 5 personer för att förbereda funktionärsvalen till årsskiftet, varefter direktör Larsson höll föredrag om Köttbesiktning och slakthus. Efter att ha redogjort för lagen om besiktningstvång, påvisade tal. de stora hygieniska och andra fördelar som följde med ordnat besiktningstvång. I fortsättningen uppehöll sig tal. särskilt vid Linköpings slakthus, dess tillkomst, utvidgningar och tillbyggnader under årens lopp samt alltmer förbättrade resurser. Rent ekonomiskt sett är slakthuset också av största betydelse för en stad.

Slutligen samlades deltagarna till gemensam supé med samkväm.

H. N.

Tekniska föreningen i Uppsala

hade lördagen den 13 oktober sammanträde å Gillet i Uppsala under ordförandeskap av ingenjör Oscar Rising.

Kvällens föredrag hölls av generalsekreteraren i Svenska luftfartsförbundet överste Gabriel Hedengren, Stockholm. Föredragets titel var "Dagens svenska flygproblem".

Överste Hedengren började sitt föredrag med en översikt av de faktorer, som medverkat till att civilflygningen hos oss ännu ej fått den omfattning, som den är berättigad till. Farhågorna för flygolyckor, som säkerligen ha en viss hämmande inverkan, vederläggas bäst av den svenska flygstatistiken, som visar att ännu ingen passagerare blivit skadad, trots att 125 000 passagerare befordrats 15 milj. personkilometer under de tio år regelbunden luftfart varit anordnad. En annan hämmande faktor är att flygningen ännu med nödvändighet kostar mycket pengar. Kostnaderna äro emellertid redan nu i snabbt sjunkande - å längre sträckor kostar nu en flygbiljett ej mer än vad resan i andra klass nattåg uppgår till från att för ej så länge sedan ha motsvarat kostnaderna för första klass. Det är dryga experimentkostnader, som vi ha att betala, men dessa bli allt mindre betungande allteftersom maskinerna komma att tillverkas i serier liksom fallet är i automobilindustrien. Bränslekostnaderna äro också av stor betydelse. Råoljemotorn visar här vägen till nedbringande av dessa kostnader. Råoljan har en ytterligare fördel genom den minskade eldfaran samt genom att man med en viss mängd råolja kan färdas längre än med samma kvantitet bensin.

Sedan föredragshållaren berört frågan om den hastighet man bör räkna med, då det gäller luftfartsförbindelser, och påvisat betydelsen, särskilt för vårt land, att på detta sätt komma närmare de stora affärscentra, lämnade han en redogörelse för Svenska luftfartsförbundets organisation och uppgifter. De på Luftfartsförbundets initiativ år 1928 igångsatta nattpostflygningarna Stockholm-London skildrades utförligt. För all flygning och särskilt för nattflygningen erfordras iordningsställda flygleder med hjälplandningsplatser (ej "nödlandningsplatser") och fyrbelysning. Flygstambanor uppläggas nu för hela landet och på de flesta orter är intresset att bliva inlänkade i detta nya kommunikationssystem stort, särskilt på de orter, där man en gång lät järnvägarna gå sig förbi. År 1936 skall flyglinjen Stockholm-Malmö vara klar, varefter nattflygning kan pågå hela året. I slutet på föredraget redogjordes för de synpunkter man bör lägga på ett kommunalt flygfält.

I anslutning till det synnerligen intressanta föredraget visades ett stort antal skioptikonbilder. Efter sammanträdet vidtog supé och ett angenämt samkväm, under vilket dagens ämne ytterligare belystes och olika förslag till flygfält invid Uppsala diskuterades.

E. K.

INSÄNT

Nomenklatur för svetsningsteknik.


"Herr Redaktör!

Jag har med största intresse läst den synnerligen vederhäftiga notisen i Eder tidskrift den 29 september om "Nomenklatur för svetsningstekniken". Några kompletterande upplysningar torde i samband härmed kunna vara av intresse för Eder läsekrets. Det lilla häftet utgör resultat av arbetet i en liten kommitté, bestående av ingenjörerna Kjellgren och Spiegelberg, förste byråingenjör Pelow samt undertecknad. Därjämte har specialläraren i ritteknik vid tekniska högskolan Nils Smith varit adjungerad för utförande av ritningarna.

Då arbetet till sin natur var oprövat var det svårt att till en början fastslå några principer för hur ordvalet skulle ske t. e. om ord, för vilka språkbruket redan nu vore stadgat, även borde underkastas en reform. Med vidgad erfarenhet trodde vi oss dock finna att där korta koncisa nya uttryck kunde ersätta äldre vedertagna, borde man söka införa de nya uttrycken. Ett bland de sista som infördes i nomenklaturen var också "ohmsvetsning", för vilket vi från många håll fått ett varmt erkännande.

De flesta nya orden ha, som var att vänta, tagits från svetslitteraturen, huvudsakligen engelska och tyska språket. Ibland har det ej varit möjligt att vare sig direkt använda eller översätta utländska uttryck och då har man varit nödsakad att söka lösa det svåra problemet: nykonstruktion av svenskt uttryck. Ett sådant är underuppsvets. Kommitterade ha ej äran av detta enligt min mening synnerligen lämpliga uttryck, ty det användes sedan flera år i praktiken.

Beträffande definitionerna på de olika begreppen är formuleringen ofta en ganska svår uppgift. Någon "teknisk språkstil" (såsom den ärade recensenten kallar den) har man därvid ingalunda eftersträvat. Att stilen blir tung i definitioner är ingalunda ovanligt. Man erinre sig från skoltiden Euklides.

Bristen på konsekvens vid valet av uttryck såsom svetsbrännare men skärningsbrännare erkännes och kommer att rättas till i en kommande upplaga.
Med utmärkt högaktning

Frithiof Holmgren.

Ombudsman i Svenska Studiekommissionen för Svetsningsfrågor."

Uttrycket "teknisk språkstil" gällde vissa definitioner, å vilka "vänstersvetsning" citerades som exempel. För att ytterligare förtydliga vad kritiken avsåg, ställes här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free