- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 46. 17 nov. 1934 - Rob. Larsson: Handelsspärr och kommunikationer - Joh. Härdén: Nyheter på metallforskningsområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

17 NOV. 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 431

HANDELSSPÄRR OCH KOMMUNIKATIONER.

De senaste fem årens ekonomiska problem hava helt naturligt i dominerande grad fångat intresset världen runt. Sällan om ens någonsin hava också de ekonomiska frågorna i hela sin vidd dryftats med större intensitet. De flesta nationer hava under åren närmast före och även efter 1929 levat över sina tillgångar, och alla dessa syndare söka nu med förtvivlad energi alla möjliga och omöjliga medel att lindra följderna av sina missgrepp.

En aktiv handelsbalans anses vara ett av dessa medel. För att nå detta mål eller komma det så nära som möjligt har man på olika håll tillgripit tullskydd, kontingenteringar, valutarestriktioner, importförbud o. d. "Minska importen, stöd exportindustrien", heter det i kretsar, där man allt för ensidigt stirrat sig blind på dessa hjälpmedel. Politiker, som endast för några år sedan deklarerade sig såsom vänner av fritt varuutbyte, hava tvingats att medverka till autarkistiska åtgärder. Ivern härutinnan har mången gång dragit iväg med förståndet. Strävandena efter självhushållning och avskildhet hava också drivits för långt; i stor utsträckning med politiska motiv som bakgrund och det fria varuutbytet har påtvingats livsfarliga statliga operativa ingrepp.

Spärr, spärr och åter spärr mot misshagliga importvaror lyder maningen. - Den som vill ha spärr bör taga steget fullt ut och innesluta sig i en igloo. Men lämnar man den allra minsta lilla springa öppen så går det icke längre att leva i avskildhet. För att vara fullt säker bör man helst avskära alla förbindelser med yttervärlden.

Men det faller väl knappast någon människa in att vilja bromsa upp kommunikationsmedlen? Dessa omhuldas på alla sätt och vis, och motverka därigenom direkt strävanden efter avskildhet och handelspolitisk avspärrning. Ingen vettig människa vill att våra tåg och båtar skola gå fullastade med exportvaror ena vägen och tomma tillbaka. Det är ovedersägligt att ju bättre kommunikationerna bliva, desto mera måste handelsutbytet stimuleras. Ett förnekande härav vore rena strutspolitiken. Kommunikationerna underlätta handelsutbytet till den grad, att varorna förr eller senare leta sig förbi eller över alla hinder, och autarkisterna måste förvisso så småningom böja sig för logiken och inse det hopplösa uti att söka sätta stopp för varuutbytet med den ena handen och förbättra handelns utfartsvägar med den andra. Utfartsvägen blir automatiskt även en infartsväg.

Om vi se tillbaka på de senaste åren så måste vi beundra exportens män. Ena dagen en tullmur, andra dagen kontingentering, tredje dagen valutarestriktioner eller -manipulationer osv. osv., än på den ena, än på den andra exportmarknaden. Det har funnits otaliga "Brunkebergspumpar" att slå pannorna blodiga på, men mitt uppe i alla motigheter har det ändock funnits förtröstan, och man har aldrig kastat yxan i sjön utan sökt finna nya vägar. På detta liksom på många andra fält för det mänskliga strävandet har det visat sig, att ju större svårigheterna blivit, desto större ansträngningar hava gjorts att undanröja dem. Hur skall man egentligen kunna ernå avskildhet, om man samtidigt ständigt förbättrar kommunikationsmedlen, som ger varorna goda möjligheter att söka sig fram. Det troliga är väl, att vi så småningom som reaktion få uppleva ett överdrivet långt gående varuutbyte. Den konstlade spärr, man nu söker påtvinga världen, kommer säkerligen att utlösa oppositionella strömningar. Spärr och avskildhet låta sig icke väl förena med våra dagars kommunikationsmedel.

Rob. Larsson.

NYHETER PÅ METALLFORSKNINGSOMRÅDET.

Magnetiska egenskaper hos tunna nickelöverdrag. Nickel räknas, som bekant, till de ferromagnetiska metallerna, trots att nickelns permeabilitet är betydligt lägre än järnets. I fråga om moderna mätinstrument, som ju numera nästan genomgående äro förnicklade, i stället för, som förr var fallet, lackerade (guldfernissa), spelar detta tunna nickelöverdrag dock en viss roll, särskilt då det gäller verkligt högkänsliga elektriska mätinstrument. Den s. k. magnetiska omvandlingspunkten har undersökts av S. Procopin och T. Fracas (Le point ferromagnetique de Curie etc., Comp. Rend. Tome 198, 1934, s. 1983). Undersökningen utvisade, att vid skikttjocklekar mellan 85 μμ och 40 μ temperaturen för omvandlingspunkten (Curiepunkten) ligger mellan 372 och 348°C. Den högre temperaturen hos Curiepunkten för ytterst tunna skikt tillskrives särskilt höga inre spänningar i de tunnaste skikten. Företeelsens fysikaliska natur och verkningar diskuteras under anslutning till den Heisenbergska teorien över den magnetiska omvandlingspunkten.

Svartförnickling. För svartförnickling av föremål av järn och stål användes ett nickelbad av följande sammansättning: nickeldubbelsulfat 230 g, natriumsulfocyanid 60 g, vatten (rent) 4,5 l. Man arbetar vid rumstemperatur (18 à 19°C) och en spänning av 0,5-0,75 V samt en tid av 20 à 30 min. Förbehandlingen utgöres av polering, reningsbad (vanligt) samt ca 3 min. förnickling i vanligt förnicklingsbad. Efter den slutliga svartförnicklingen och torkningen ingnidas föremålen med paraffinolja. Metoden användes företrädesvis för gevärspipor och liknande föremål, (Platers Guide, bd 30, 1934, s. 20.)

Material för oljeprovningsapparater. Vid provning av de för elektrotekniska ändamål viktiga egenskaperna hos oljor, särskilt deras isolationsegenskaper, måste celler och övriga delar av apparaturen utgöras av sådana material, som ej inverka på oljans egenskaper i detta hänseende.

W. G. Horsch och L. J. Berberich (Rev. Se. Instruments, bd 5, s. 194) ha beskrivit en dylik apparatur, vid vilken genom användande av monelmetall praktiskt taget ingen som helst kemisk eller katalytisk inverkan på resultaten kunnat iakttagas. Om också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free