- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
431

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 46. 17 nov. 1934 - Rob. Larsson: Handelsspärr och kommunikationer - Joh. Härdén: Nyheter på metallforskningsområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 NOV. 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

431

HANDELSSPÄRR OCH
KOMMUNIKATIONER.

De senaste fem årens ekonomiska problem hava helt
naturligt i dominerande grad fångat intresset världen
runt. Sällan om ens någonsin hava också de
ekonomiska frågorna i hela sin vidd dryftats med större
intensitet. De flesta nationer hava under åren
närmast före och även efter 1929 levat över sina
tillgångar, och alla dessa syndare söka nu med
förtvivlad energi alla möjliga och omöjliga medel att lindra
följderna av sina missgrepp.

En aktiv handelsbalans anses vara ett av dessa
medel. För att nå detta mål eller komma det så nära
som möjligt har man på olika håll tillgripit tullskydd,
kontingenteringar, valutarestriktioner, importförbud
o. d. "Minska importen, stöd exportindustrien", heter
det i kretsar, där man allt för ensidigt stirrat sig blind
på dessa hjälpmedel. Politiker, som endast för
några år sedan deklarerade sig såsom vänner av
fritt varuutbyte, hava tvingats att medverka till
autarkistiska åtgärder. Ivern härutinnan har mången
gång dragit iväg med förståndet. Strävandena efter
självhushållning och avskildhet hava också drivits
för långt; i stor utsträckning med politiska motiv
som bakgrund och det fria varuutbytet har
påtvingats livsfarliga statliga operativa ingrepp.

Spärr, spärr och åter spärr mot misshagliga
importvaror lyder maningen. - Den som vill ha spärr bör
taga steget fullt ut och innesluta sig i en igloo. Men
lämnar man den allra minsta lilla springa öppen så
går det icke längre att leva i avskildhet. För att vara
fullt säker bör man helst avskära alla förbindelser
med yttervärlden.

Men det faller väl knappast någon människa in
att vilja bromsa upp kommunikationsmedlen? Dessa
omhuldas på alla sätt och vis, och motverka därige-

nom direkt strävanden efter avskildhet och
handelspolitisk avspärrning. Ingen vettig människa vill att
våra tåg och båtar skola gå fullastade med
exportvaror ena vägen och tomma tillbaka. Det är
ovedersägligt att ju bättre kommunikationerna bliva, desto
mera måste handelsutbytet stimuleras. Ett
förnekande härav vore rena strutspolitiken.
Kommunikationerna underlätta handelsutbytet till den grad, att
varorna förr eller senare leta sig förbi eller över
alla hinder, och autarkisterna måste förvisso så
småningom böja sig för logiken och inse det hopplösa
uti att söka sätta stopp för varuutbytet med den ena
handen och förbättra handelns utfartsvägar med den
andra. Utfartsvägen blir automatiskt även en
infartsväg.

Om vi se tillbaka på de senaste åren så måste vi
beundra exportens män. Ena dagen en tullmur, andra
dagen kontingentering, tredje dagen
valutarestriktioner eller -manipulationer osv. osv., än på den ena,
än på den andra exportmarknaden. Det har funnits
otaliga "Brunkebergspumpar" att slå pannorna
blodiga på, men mitt uppe i alla motigheter har det
ändock funnits förtröstan, och man har aldrig kastat
yxan i sjön utan sökt finna nya vägar. På detta
liksom på många andra fält för det mänskliga
strävandet har det visat sig, att ju större svårigheterna
blivit, desto större ansträngningar hava gjorts att
undanröja dem. Hur skall man egentligen kunna
ernå avskildhet, om man samtidigt ständigt förbättrar
kommunikationsmedlen, som ger varorna goda
möjligheter att söka sig fram. Det troliga är väl, att
vi så småningom som reaktion få uppleva ett
överdrivet långt gående varuutbyte. Den konstlade spärr,
man nu söker påtvinga världen, kommer säkerligen
att utlösa oppositionella strömningar. Spärr och
avskildhet låta sig icke väl förena med våra dagars
kommunikationsmedel.

Rob. Larsson.

NYHETER PÅ METALLFORSKNINGSOMRÅDET.

Magnetiska egenskaper hos tunna nickelöverdrag.
Nickel räknas, som bekant, till de ferromagnetiska
metallerna, trots att nickelns permeabilitet är
betydligt lägre än järnets. I fråga om moderna
mätinstrument, som ju numera nästan genomgående äro
för-nicklade, i stället för, som förr var fallet, lackerade
(guldfernissa), spelar detta tunna nickelöverdrag dock
en viss roll, särskilt då det gäller verkligt högkänsliga
elektriska mätinstrument. Den s. k. magnetiska
om-vandlingspunkten har undersökts av S. Procopin och
T. Fracas (Le point ferromagnetique de Curie etc..
Comp. Eend. Torne 198, 1934, s. 1983).
Undersökningen utvisade, att vid skikttjocklekar mellan
85 jujti och 40 f,i temperaturen för
omvandlingspunk-ten (Curiepunkten) ligger mellan 372 och 348°C.
Den högre temperaturen hos Curiepunkten för ytterst
tunna skikt tillskrives särskilt höga inre spänningar
i de tunnaste skikten. Företeelsens fysikaliska
natur och verkningar diskuteras under anslutning till
den Heisenbergska teorien över den magnetiska
omvandlingspunkten.

Svartförnickling. För svartförnickling av föremål

av järn och stål användes ett nickelbad av följande
sammansättning: nickeldubbelsulfat 230 g,
natrium-sulfocyanid 60 g, vatten (rent) 4,5 1. Man arbetar
vid rumstemperatur (18 å 19°C) och en spänning av
0,5-0,75 V samt en tid av 20 å 30 min.
Förbehandlingen utgöres av polering, reningsbad (vanligt) samt
ca 3 min. förnickling i vanligt förnicklingsbad. Efter
den slutliga svartförnicklingen och torkningen
ingnidas föremålen med paraffinolja. Metoden
användes företrädesvis för gevärspipor och liknande
föremål, (Pläters Guide, bd 30, 1934, s. 20.)

Material för oljeprovningsapparäter. Vid provning
av de för elektrotekniska ändamål viktiga
egenskaperna hos oljor, särskilt deras isolationsegenskaper,
måste celler och övriga delar av apparaturen utgöras
av sådana material, som ej inverka på oljans
egenskaper i detta hänseende.

W. G. Horsch och L. J. Berberich (Rev. Se.
Instruments, bd 5, s. 194) ha beskrivit en dylik apparatur,
vid vilken genom användande av monelmetall
praktiskt taget ingen som helst kemisk eller katalytisk
inverkan på resultaten kunnat iakttagas. Om också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free