- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
432

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 17 nov. 1934 - Nyheter på metallforskningsområdet, av Joh. Härdén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

432 TEKNISK TIDSKRIFT 17 NOV. 1934

austenitiskt kromnickelstål, som även försökts, uppvisar en ännu lägre katalysinverkan, jämfört med monelmetall, föreslås dock den senare komma till användning på grund av att den är lättare att bearbeta och svetsa. Skillnaden i katalysverkan är obetydlig.

Delar till pumpar av monelmetall. Vid en ny pumptyp i marknaden användas ventilkroppar, bestående av skivor av monelmetall. Dessa uppgivas täta bättre än icke-metalliska ventiler samt slitas i långt mindre grad än de hittills vanligen använda ventilkropparna av t. e. fiber och liknande material. Även för kolvringar och foder har monelmetall visat sig fördelaktig. (Chem. Age 1934, bd 30, s. 519.)

Kolvar för förbränningsmotorer. E. Mahle har i en uppsats (Neurungen im Kolbenbau; Automobiltechn. Zeitschr., 1934, s. 316-324) ingått på de svårigheter som vidlåda konstruerandet av goda kolvtyper för förbränningsmotorer samt betingelserna för en tillförlitlig provning av kolvarna samt om de senaste nyheterna på området meddelat bl. a. följande.

Framställandet av en ny legering av eutektisk natur, bestående av kisel och aluminium med en tillsats av nickel, koppar och magnesium. Denna legering, E.C.124, uppvisar en högre värmeledningsförmåga än de hittills brukliga Si-Al-legeringarna, vidare en större "värmehårdhet", större slitningsmotstånd, högre draghållfasthet och sträckgräns samt bättre värmebehandlingsmöjlighet.

Användandet av den s. k. in var-principen för ernående av noggrannare reglering och kompensation av värmeutvidgningen. Denna princip tillämpas numera ej blott i fråga om automobilmotorer utan även för fartygsdieselmotorer och flygmotorer (s. k. fyrdels- eller bredplattkolvar). Genom användning av mellanläggsplattor av invar i förbindelse med Si-Al-legering som mellanstycken erhålles viktbesparing, mindre spelrum i kolvbottnen, ringspår med högre slitningsmotstånd samt minskad fara för hopskärning i kolvbultlagren, således en rad fördelar av ej oväsentlig betydelse.

Vidare behandlas utförandet av s. k. MEC-rör-kolvar utan invarinsatser. Denna kolvtyp är billigare och väger mindre, men uppnår ej de mera ideala betingelser som utmärka den förut nämnda typen.

Ävenså behandlas införandet av hårda kolvringhållare av kopparlegerat nickel-gjutjärn, som har samma utvidgningskoefficient som Si-Al-legeringen. Kolvar, försedda med dylika ringhållare, garanteras hålla lika länge som vagnen i sin helhet. Vid tvåtaktsmotorer utföres även den s. k. styrlinjalen av nickelgjutjärn.

Ännu ej avslutade försök avse utprovningen av olika överdrag, t. e. av nickel eller genom förkromning, i lämplig skikttjocklek å kolvarna, fastställandet av korrosionens roll för kolvarnas och cylinder-fodrets avnötning, skärmningskolvstöd m. m.

Vanadin-järn-nickel-legeringar. H. Kühlewein (Ueber die Eigenschaften der ferromagnetischen Legierungen des ternären Systemes Fe-Ni-V; Zeitschr. f. anorg. allg. Chemie, 1934, bd 218, s. 65) har närmare studerat systemet vanadin-järn-nickel under olika variationer. Tillståndsdiagrammet ansluter sig tämligen nära till motsvarande diagram för järn-nickel. Vanadinhalten sänker Curie-punkten (dvs. den magnetiska omvandlingspunkten A2 eller den punkt, där magnetismen försvinner) hos järnnickellegeringen med ca 40°C för varje procent vanadium i legeringen.

Legeringarna omkring permalloy-gruppen uppvisa högt spec. motstånd, åtföljt av högre begynnelse- och lägre maximalpermeabilitet.

Vidare redogör R. M. Bozorth m. fi. (Phys. Rev. 15/1934, bd 45, s. 742) över "termo-magnetisk" behandling av nickellegeringar med hög permeabilitet. Som bekant kunna väsentliga förändringar i fråga om de magnetiska egenskaperna hos olika ferro-magnetiska material åvägabringas genom målmedveten värmebehandling; så t. e. stiger maximalpermeabiliteten hos en permalloy-legering med 65 % Ni genom hastig upphettning till 700°C och långsam avkylning i ett fält av ca 15 Örsted från ca 10 000 till 250 000 Gauss/Örsted.

Vid provstavar, som underkastats ovanstående behandling och därefter ytterligare en vätgasbehandling vid 1 400°C, steg maximalpermeabiliteten till 600 000 Gauss/Örsted, ett värde som måste betecknas som synnerligen ovanligt. I detta tillstånd utgjorde koercitivkraften hos legeringen 0,012 Örsted och hysteresisförlusten 50 erg/cm3. Hysteresisslingans maximalinduktion utgjorde härvid 10 000 Gauss. Författarna ange, att denna siffra för permeabiliteten är den högsta, och samtidigt värdena för koercitivkraften samt hysteresisförlusten de lägsta, som hittills fastställts för ferromagnetiska material.

Ävenså kan genom de ovan angivna värmebehandlingarna legeringar av systemet järn-kobolt-nickel i gammatillståndet särskilt höga värden för permeabiliteten erhållas, förutsatt att legeringens Curie-punkt ligger högre än 500°C. I vad mån dessa höga värden äro beståndande i längden, och huruvida de kunna utnyttjas för pupinspolar, angives dock ej i den ifrågavarande uppsatsen.

Kärnmaterial etc. för pupinspolar. O. Dahl och J. Pfaffenberger (Zeitschr. f. techn. Physik 1934, b. 15, s. 99) behandla i en rätt utförlig artikel egenskaperna och fördelarna hos det nya materialet "isoperme", en järn-nickellegering av permalloytypen, men med speciellt för pupinspolar avsedda egenskaper. Denna legering medger, under bibehållande av samma värden beträffande hysteresis och virvelströmsförluster, en ej oväsentlig minskning av volymen av spolarna, samt, under bibehållandet av samma volym som de hittills brukliga kärnmaterialen av pressat pulver (järn-siliciumlegeringar), en avgjord förbättring av de elektriskt-magnetiska egenskaperna, särskilt för långlinjer.

I samma häfte (s. 95) behandlar R. Goldschmidt i artikeln "Die Werkstofforderungen der Fernmeldetechnik, unter besonderer Berücksichtigung des Pupinspulenbaues" de särskilda fordringarna och önskemålen vid konstruerandet av dylika spolar, avsedda för de moderna långlinjerna. Kärnegenskaperna hos kärnor av pressat, pulverformigt material har förbättrats genom införandet av väl avvägda luftgap i den magnetiska kretsen, samt användandet av isolerande bindeämne av extra tunnflytande konsistens, i vilket metallkornen genom mycket högt tryck (över 100 at) inpressas och förankras genom hård torkning.

Den ovan anförda "isoperm"-legeringen behandlas även; denna kärntyp behöver ej pressas och bakas, utan kan direkt användas i bleck- eller bandform, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free